Det moderna Saudiarabien grundades 1932 efter att kung Abdul Aziz under tre årtionden gradvis erövrat stora delar av den arabiska halvön och landet därigenom fått sitt nuvarande geografiska omfång. Saudiarabien består av tre huvuddelar, de västra delarna (Hijaz) med tonvikt på de heliga platserna, Mecka och Medina, och traditionell handel, Jeddah; de östra oljerika delarna, där den shiitiska minoriteten dominerar och de centrala delarna (Najd), Riyadh, och den politiska makten. Centraliseringstendenserna är starka och Riyadh alltmer ett centrum, medan de västra och östra flankerna försvagas i politiska makttermer.Landets historia började ta form redan i mitten av 1700-talet genom en allians mellan en religiös rörelse och klanen Al Saud; förfäder till dagens ledarskap. Den religiösa rörelsen strävade efter en återgång till ursprunglig islam och leddes av Muhammed ibn Abd Al-Wahhab. Hans puritanska tolkning av islam har fått benämningen ”wahhabism”. Denna allians består och utgör grundvalen för dagens politiska/religiösa styre. Den Arabiska halvön har i huvudsak varit besparad från kolonialism och från internationell inblandning fram till modern tid. Till dess att oljeutvinningen tog fart fanns föga internationellt intresse för Arabiens inre. Ottomanerna nöjde sig med att kontrollera viktigare handelsvägar och tillfarterna till de heliga städerna Mecka och Medina, men lämnade Najd – den centrala provinsen – orörd. Kung Abdullah kom till makten i augusti 2005, efter kung Fahds bortgång. Han hade dock sedan länge, såsom kronprins, de facto styrt landet under företrädarens långvariga sjukdom. Först som kung har han emellertid kunnat driva en egen politisk linje.Kungen är såväl stats- som regeringschef och de tyngsta ministerposterna innehas av medlemmar av kungafamiljen (försvars-, utrikes- och inrikesministerposterna). Kungen och kronprisen (prins Sultan) representerar skilda grenar av familjen. Ledarskiktets ålder är hög och den saudiska befolkningen ung. 40% av saudierna är mellan 15-20 år. Kungen lägger största vikt både vid sin roll som den världslige ledaren och som beskyddaren av islams heliga platser. Han bär därför den officiella titeln och tilltalas som ”The Custodian of the Two Holy Mosques”. Kungen ses inom landet som en reformivrare. Han har tagit initiativ till reform vad gäller successionsordningen, på det legala området, vad gäller utbildning och till en inter-religiös dialog (Interfaith Initiative). Externt ses Saudiarabien som en moderat kraft i regionen, utan territroriella anspråk på sina regionala grannar.Några politiska partier eller central folkvald församling finns inte. Den rådgivande församlingen, Majlis As-Shoura, utsedd av kungen, har dock de senaste åren givits en ökad roll i lagstiftningsarbetet. Innan viktiga beslut fattas konsulterar man även de religiösa ledarna, "uleman". Alla politiska beslut är väl avvägda kompromisser mellan ett i breda penseldrag mer liberalt kungligt ledarskikt och ett i grunden konservativt religiöst etablissemang och en likaledes i stor utsträckning konservativ befolkning. De reformer som genomförs kommer uppifrån. Den ofta långsamma reformtakten kan delvis förklaras av svårigheten att verka för förändring, när inflytandet över samhället bygger på samverkan och balans mellan de världsliga ledarna och de religiösa dito. Varje reformförslag måste läggas i vågskålen och endast om det inte rubbar den övergripande balansen, kan det ges grönt ljus. Utifrån sett, kan Saudiarabien ses som en absolut monarki, men i själva verket tvingas monarken till ständiga avvägningar och eftergifter. Trots de folkliga revolter och demonstrationer som satt sin prägel på flera länder i Nordafrika och Mellanöstern 2011 har läget i Saudiarabien förblivit lugnt. Mindre demonstrationer har dock förekommit. Omfattande ekonomiska reformer, höjda minimilöner, införande av arbetslöshetsunderstöd, extra studiebidrag och höjda löner för statsanställda är exempel på åtgärder som tillkännagivits av myndigheterna under våren. Saudiarabien bidrar, tillsammans med andra GCC-länder (Gulf Cooperation Council/samarbetsorganisation mellan sex Gulfstater sedan 28 år tillbaks), med truppnärvaro i grannlandet Bahrain.Val i Saudiarabien hölls för första gången till lokala kommunala församlingar 2005. Endast män har rösträtt. Nästa lokala val skulle enligt planen ha hållits 2009, men har senarelagts till september 2011. Inte heller denna gång kommer kvinnor tillåtas rösta eller kandidera.Kvinnor - om än så länge relativt få - återfinns på ledande positioner i det privata näringslivet, mellanskikten i förvaltningen och inom utbildning och sjukvård. Utbildningsnivån bland kvinnor är hög och de utgör 58 % av studenterna vid universitet och högskolor och står för drygt två tredjedelar av alla doktorsavhandlingar. Tiotusentals kvinnor har därtill deltagit i King Abdullah Scholarship Programme (KASP) och därigenom fått utbildning utomlands. Sett i perspektiv, har kvinnors utbildningsnivå stärkts och detta i synnerhet då grundskoleutbildning för flickor infördes så sent som 1960. Utbildning står högst på den nationella agendan. Invigningen av KAUST (King Abdullah University for Science and Technology) utanför Jeddah på nationaldagen den 23 september 2009, gavs stor uppmärksamhet och ses genom sina avancerad forskningscentra och liberala inställning till blandning av kvinnliga och manliga studenter och forskare som en nysatsning i det generellt konservativa utbildningsväsendet.Al Qaeda-inspirerade terroristdåd drabbar landet sedan 2003, men redan långt dessförinnan fick Saudiarabien internt känna av terrorismen. På senare år har säkerhetsstyrkorna satt in stora resurser och lyckats återskapa ett relativt lugn. Gripanden av hundratals terrorismmisstänkta och beslag av utrustning och kontanter har gjorts under 2007-2010 och rättegångar mot tusentalet terroristmisstänkta planerades till 2009, men har inte ännu inletts. Bilkörningsförbud för kvinnor, strikta moralregler och restriktioner är uttryck för den konservativa grundtonen och ses av många som ”nödvändiga” eftergifter åt det religiösa etablissemanget. Till en del är restriktionerna lagstadgade, men de styrs också i stor utsträckning av djupt rotade sedvänjor, långt bortom lagboken.Det konservativa grunddraget står i kontrast till de ekonomiska reformer som inletts och som uppmärksammats internationellt. På det ekonomiska reformområdet ligger man i framkant inom GCC. WTO-förhandlingarna som ledde till fullt medlemskap 2005 verkade också reformerande. Den saudiska målsättningen var att redan från år 2010 vara bland världens tio mest attraktiva länder vad gäller affärsklimat. Medan landet spurtat fram på Världsbankens lista och snabbt närmat sig målet, sätter bl. a den långsamma legala reformen fortsatt käppar i hjulet.