Sverigebilden i finländska medier

Oktober 2004

Statsminister Göran Perssons regeringsombildning fick omfattande publicitet i finländsk press. Många tidningar noterade bl a att Sverige nu fått sin första minister med invandrarbakgrund. På ledarplats skrev Helsingin Sanomat (430 000 ex) att regeringen och oppositionen i Sverige nu intagit sina positioner inför nästa val. Helsingin Sanomat ansåg att de mest intressanta förändringarna var att Pär Nuder utsågs till finansminister och att Leif Pagrotsky flyttades från posten som näringsminister till utbildnings- och kulturministerposten. "Enligt Persson är det nu inga nya regeringsombildningar att vänta före valet. När väl oppositionen har fått sitt program klart, kommer de svenska väljarna att stå inför osedvanligt klara alternativ", skrev Helsingin Sanomat.

Svenskspråkiga Hufvudstadsbladet (50 000 ex) var i sin kommentar inne på samma linje. "För de svenska väljarna innebär de bägge blockens strategi i bästa fall en vassare definition av sakfrågor som i sin tur gör alternativen tydligare. I värsta fall utmynnar den i inre stridigheter inom båda blocken och smutskastning mellan dem", skrev Hufvudstadsbladet, som ansåg att det mest förvånande med regeringsombildningen var att Thomas Bodström fick sitta kvar som justitieminister efter alla uppmärksammade rymningar från fängelserna.

Svensk energipolitik, beslutet att stänga Barsebäck 2 och enkäten, som visade att majoriteten av svenskarna vill behålla kärnkraften, fick stort spaltutrymme under oktober. Flera tidningar uppmärksammade också beskedet om att en ny kraftledning ska byggas under Östersjön för import av finsk el till Sverige. "Svenskt bråk om finsk elkabel", rubricerade exempelvis Hufvudstadsbladet sin artikel. Den svenska upprördheten över den kommande elkabeln från Finland känns "skenhelig", skrev Turun Sanomat, (115 000 ex) "när man tar i beaktande att hälften av Sveriges eget behov av elström produceras i kärnkraftverk". Enligt tidningen handlar hela diskussionen om trovärdigheten i energipolitiken. Centern närstående Keskisuomalainen (77 000 ex) i Jyväskylä refererade till den gallup som visade att 64 % av svenskarna vill behålla kärnkraften och ansåg att resultatet visar att de flesta svenskar har en "känsla för realiteter". "Sverige kan säkert i princip avveckla sin kärnkraftsproduktion, men blir efter ett sådant beslut beroende av importenergi, som till stor del sker med kärnkraft", skrev Keskisuomalainen. Enligt Turun Sanomat har "Sverige på grund av folkomröstningen och regeringens obeslutsamhet hamnat i ett besvärligt energipolitiskt läge".

Sveriges och Finlands beslut att grunda gemensamma snabbinsatsstyrkor uppmärksammades i samband med statsministermötet i Haparanda och Torneå. Helsingin Sanomat jämförde i en ledare samma dag som mötet hur de båda länderna kommit till olika slutsatser vad beträffar hotbilderna mot dem. "Finlands analys är betydligt mera tvivlande än den svenska. Bland hotbilderna räknar Finland fortfarande risken för en regional kris, militära påtryckningar och ett anfall som syftar till att inta Finland", skrev tidningen.

Förvarsminister Leni Björklund förklarade i en intervju för Hufvudstadsbladet att hon inte anser att Finland är "någon buffert" för Sverige. Hon medgav dock, enligt tidningen, att den nedbantade svenska armén bara "i ett inledande skede klarar ett angrepp".

Helsingin Sanomat hävdade i en nyhetsartikel (15.10) att Finland gått miste om en chefspost inom EU:s försvarsmyndighet, sedan Sverige agerat bakom kulisserna och inför utnämningen hävdat att Finland inte borde få posten, eftersom landet har en mycket blygsam vapenindustri. Försvarsminister Leni Björklund tillbakavisade uppgifterna i ett uttalande, där hon framhöll att den svenska regeringen enbart talar för sin egen kandidat och inte emot Finland.

Socialdemokraternas tidning Uutispäivä Demari (17 000 ex) och Hufvudstadsbladet (Hbl) uppmärksammade båda jämställdhetsministrarna Sinikka Mönkäres och Mona Sahlins diskussion på Hanaholmens kulturcenter. Enligt Hbl hoppas Mona Sahlin på att en kvinna ska efterträda Göran Persson som partiledare och statsminister.

Vasabladet (26 000 ex) och Helsingin Sanomat rapporterade om missnöje bland svenska livsmedelproducenter över att deras finska konkurrenter exporterar livsmedel till Sverige med hjälp av statliga subventioner. Svenska bönder har i brev vänt sig till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist.  Såväl jordbruksminister Juha Korkeaoja som finska LRF:s ordförande Esa Härmälä tillbakavisar anklagelserna och hävdade för Helsingin Sanomat att export från Finland inte har inneburit några "störningar" på den svenska marknaden.

Flera tidningar uppmärksammade de våldsdåd som ägde rum i Sverige under oktober. "Fruktan sprider sig i folkhemmet", skrev Aamulehtis (137 000 ex) korrespondent Jukka Manninen i en kommentar. Turun Sanomat gav stort utrymme åt slagsmålen mellan AIK:s och Djurgårdens anhängare i samband med derbymatchen den 19.10

De finska tidningarna fortsatte sin utförliga rapportering om svenskarnas direktimport av alkohol. "Den olagliga spriten flödar i Sydsverige. Varje skolelev vet hur de ska få tag på sprit", skrev Helsingin Sanomat i ett reportage från Malmö. Aamulehti rapporterade om att hela det svenska systemet med pantflaskor riskerar att braka samma som en följd av den omfattande direktimporten.

Bokmässan i Åbo hade i år ett svenskt tema, Mässan öppnades av Stockholms landshövding Mats Hellström, som en intervju i Turun Sanomat talade för ett mera omfattande regionalt samarbete mellan Stockholm och Åbo. Stockholm, Uppsala och Mälardalen, kan tillsammans med Åbo och Helsingfors bilda ett motsvarande styrkebälte som Malmö och Köpenhamn har lyckats bilda, sade Hellström bland annat.

De svenska författare som besökte mässan i Åbo, och senare samma månad bokmässan i Helsingfors intervjuades och recenserades i stor skala. Detta gällde i synnerhet Jan Guillou, vars böcker "Det stora avslöjandet" och "Häxjakten" utkom på finska under hösten. Men även författare som Aino Trosell, Helene Tursten, Madeleine Hussérus, Eva Dahlgren och Jonas Hassen Khemiri, presenterade utförligt för de finska läsarna.

Två svenska filmer hade under oktober premiär på de finska biograferna. "En viktig film som varje förälder borde se", skrev Vasabladet om "Hip hip hora". "En film och vänskap mellan pojkar", skrev Helsingin Sanomat om "Populärmusik från Vittula".

Finländsk TV började under oktober att sända en ny deckarserie av Henning Manckell och flera stora TV-bilagor publicerade stort uppslagna resereportage från Wallanders Ystad, där de tog läsarna med till olika adresser i staden som har anknytning till böckerna och TV-serierna.