Basfakta
Nigeria är med sina ca 145 miljoner invånare Afrikas folkrikaste land och ungefär var femte afrikan är nigerian. Med tanke på att ytan (925.999 km2) inte är mer än två gånger Sveriges är Nigeria, med afrikanska mått mätt, ett tättbefolkat land.
Befolkningen koncentreras till tre områden: det sydvästra, yorubaland, som innehåller det subsahariska Afrikas största stad Lagos, det östcentrala, igboland, samt savannområdena i norr kring Kano, där befolkningen domineras av hausa/fulani. Lagos/Ibadan-området i sydväst utgör landets ekonomiska och kommersiella centrum. Totalt kan mer än 250 etniska grupper identifieras i landet.
Den federala förvaltningen är förlagd till huvudstaden Abuja i centrala Nigeria. Deltalandskapet längst i söder, med angränsande sjöterritorium i Guineabukten, rymmer den viktiga oljeindustrin. I norr dominerar boskapsskötsel och jordbruk, men handel och industri utvecklas kring de stora städerna Kano och Kaduna liksom i Aba i sydöst.
Ekonomiskt och politiskt dominerar Nigeria den västafrikanska regionen och har även stort inflytande i den regionala samarbetsorganisationen ECOWAS (Economic Organisation of West African States). ECOWAS har sitt säte i huvudstaden Abuja. Grannländer är Benin i väster, Niger i norr, Tchad i nordost och Kamerun i öster.
Politik
Nigeria blev självständigt den 1 oktober 1960. Etniska motsättningar och regional obalans har länge påverkat landets inre stabilitet och påverkat den politiska och ekonomiska utvecklingen. Dessa faktorer låg också bakom inbördeskriget (Biafrakriget) 1967-70. Med kortare avbrott har landet styrts av militärregimer mellan åren 1966 och 1999.
Militärregimerna har under årens lopp utvecklat ett starkt centraliserat styre i landet, men enligt gällande författning har Nigeria en federal struktur. Landet indelas i 36 delstater. Huvudstaden Abuja utgör ett eget federalt distrikt mitt i landet.
Efter en kort övergångsprocess övergick landet i maj 1999 från militärstyre till ett civilt, demokratiskt statsskick. Statschef blev den tidigare generalen, Chief Olusegun Obasanjo, som valdes till civil president i förhållandevis fria och demokratiska val 1999; han omvaldes 2003. I enlighet med gällande konstitution avgick Obasanjo den 29 maj 2007 och ersattes av president Umaru Yar’Adua från det muslimska norr.
Ekonomi
Vid tiden för självständigheten 1960 var Nigeria självförsörjande inom jordbruksområdet, som också var landets viktigaste näringsgren. Inom det lokala jordbruket odlas majs, sorghum, cassava, ris etc. Avsalugrödor är jordnötter, cashewnötter, palmolja, gummi, kakao och kaffe.
Sedan man funnit olja i Nigerdeltat tilläts jordbrukssektorn under flera decennier att förfalla och landet är idag starkt importberoende på jordbruksområdet. Även om jordbrukssektorn under senaste åren har fått ökad fokus och produktionen har ökat är det långt till att sektorn skall kunna bidra till exportinkomster. Sektorn svarar för ungefär 40 % av BNP.
En gradvis förbättring under 2000-talet har ägt rum och den ekonomiska tillväxten som var 2 % 1995-99 ökade till drygt 4 % 2000-03. Sedan 2003 har den ekonomiska tillväxten fortsatt att utvecklas: under 2006 uppgick den till ca 9 % och vid tredje kvartalet 2008 till 5 %. Tillväxtprognosen för åren 2009-2012 ligger kring 6,5 %.
Oljan
De första oljefynden i Nigeria gjordes 1956 av Shell D'Arcy i nuvarande delstaten Bayelsa i Nigerflodens delta i landets sydöstra del. Två år senare exporterades den första oljan. Under 1970-talet utvecklades oljeindustrin snabbt och idag är Nigeria världens åttonde största oljeexportör. Landets produktionskvot inom ramen för OPEC uppgår till 2,25 miljoner fat/dag. Nigerianska myndigheter uppger att produktionen, som tidigare uppgick till 2,4 miljoner fat/dag, har sjunkit till 1,8 miljoner fat/dag till följd av oroligheterna i Nigerdeltat.
Vid sidan av oljan har Nigeria börjat utvinna naturgas och målet är att inom några år bli en av världens ledande gasproducenter. Den totala produktionen av flytande gas från Nigeria uppgick 2006 till 57 miljarder kubikmeter.
Exporten av olja – och gas – står idag för ca 95 % av landets exportintäkter och 80 % av intäkterna till den federala budgeten. Nigeria planerar öka produktionen olja till 4 miljoner fat/dag innan 2010 och exporten av flytande gas till 40 miljoner ton/år. De kända olje- och gasreserverna är de sjunde största i världen och uppgår till 30 miljarder fat respektive 3,5 trillioner kubikmeter.
Lokalbefolkningen har inte fått del av olje- och gasrikedomen och protestaktioner har ofta slagits ned brutalt. Sedan 2006 har väpnade grupper i Nigerdeltat organiserat ett betydande antal kidnappningar av utländska oljearbetare liksom attacker mot utvinningsinstallationer, även off shore.