Om Pakistan

BNP: 177 miljarder USD

BNP-tillväxt: 3,8 procent (2010)

Inflation: 11,7 procent (konsumentprisindex, okt 2010). Matinflationen låg dock högre.

Arbetslöshet: 7,4 procent (enl. officiella uppgifter; den verkliga arbetslösheten är sannolikt betydligt högre)

Viktigaste näringar: jordbruk, textilindustri, ris och socker

Naturtillgångar: bördig jordbruksmark, naturgas, en del oljetillgångar, kalksten, kol av låg kvalitet, järnmalm, koppar.

Budgetbalans: Budgetunderskottet uppgår till 6.3 procent av BNP (okt 2010).

Valutareserv: 16.03 miljarder USD (okt 2010)

Utlandsskuld: 55 miljarder USD, 69,5 procent av BNP (okt 2010)

Bytesbalans: underskott på 15,3 miljarder USD (okt 2010).

Export: 21,9 miljarder USD.

Viktigaste exportprodukter: textilier (klädesplagg, bomull, lakan, garn), ris, lädervaror, mattor, sportartiklar, kirurgiska instrument, frukt, fisk/skaldjur.

Import: 38,3 miljarder USD.

Viktigaste importprodukter: maskiner, fordon och transportutrustning, olja och oljeprodukter, kemikalier, livsmedel, diverse sädesslag, mjöl.

Viktigaste handelspartner: EU, Japan, Kina, Kuwait, Saudiarabien, UAE och USA.

Svensk export till Pakistan (enl SCB): 2 805 miljoner SEK  år 2010, en ökning jämfört med 1 892 miljarder SEK 2009. Exporten består främst av pappersprodukter, telekommunikationsutrustning, maskiner, fordon, kemiska produkter, metaller samt försvarsmateriell.

Svensk import från Pakistan (enl SCB): 780 miljoner SEK  år 2010, en ökning jämfört med 660 miljoner SEK (2008). Importen består framför allt av ris, kläder, textilier, lädervaror och sportartiklar.

Fattigdom: ca 24 procent (under fattigdomsstrecket (1 USD/dag), oberoende siffror anger ca 60% som lever under eller precis över 2 USD/dag.

Medellivslängd: 64 år för män och 66 år för kvinnor (UNDP:s uppskattning 2009-10)

Läs- och skrivkunnighet: i genomsnitt 49,9 procent för hela befolkningen (2010), manlig läskunnighet 60 procent och kvinnlig 40 procent (enligt vissa källor är läskunnigheten lägre i vissa områden, särskilt bland kvinnor)

2. Kort historik

Från 1858 utgjorde dagens Pakistan en del av den brittiska kronkolonin Indien. Idén med ett eget land för den indiska subkontinentens muslimer föddes 1930 och antogs formellt av All India Muslim League tio år senare. Mohammed Ali Jinnah hålls som Pakistans landsfader. Landet blev självständigt 1947 när brittiska Indien delades. Pakistan bestod då av två delar: Västpakistan (nuvarande Pakistan) och Östpakistan som var separerade av 1600 km indiskt territorium. 1971 gjorde Östpakistan sig självständigt med namnet Bangladesh.

Militären har styrt Pakistan under långa perioder och har alltid haft ett avgörande inflytande på landets politik. Folkvalda regeringar har varit svaga. I oktober 1999 genomförde arméchefen, generalen Musharraf, en oblodig statskupp. I november 2007 övergick Musharraf till att bli civil president, fick förlängt mandat genom en parlamentsomröstning, avsatte domarna i Högsta domstolen (som avsåg ogiltigförklara omröstningen), införde undantagstillstånd och genomförde förändringar i konstitutionen. Allmänna val hölls den 18 februari. Regeringen har sedan dess letts av Pakistan People’s Party (PPP) i koalition med olika partier. Asif Ali Zardari valdes 6 september 2008 till landets president. En stadigt försämrad säkerhetssituation, väpnad konflikt med militanta grupper (bl a Tehrik-i-Taiban Pakistan) i nordväst, en sedan länge misskött ekonomi och bristande handlingskraft från den demokratiska regeringen gör att Pakistan befinner sig i en mycket prekär och komplicerad situation. Under sensommaren 2010 lades en femte del av landets yta under vatten på grund av Indus flodens översvämningar och nya översvämningar framförallt i Sindh år 2011 försvårade situationen ytterligare. Skadorna på infrastrukturen m.m. uppskattades år 2010 till 9,7 miljarder USD.

3. Politik

Utrikespolitiken har sedan självständigheten präglats av spända relationer med grannen Indien, främst till följd av tvisten om Jammu och Kashmir, över vilket respektive land nu har kontroll över var sin del. Den sk Composite Dialogue inleddes under presidenten Musharraf för att lösa utestående tvister inklusive Kashmirfrågan samt normalisera förbindelserna. Terroristattackerna i Mumbai av Lashkar-e -Tayba i november 2008 ledde dock till att samtalen avbröts och lagföringen av gärningsmännen har ytterligare komplicerat relationen mellan länderna. De bilaterala samtalen, har nu återupptagits efter ett uppmärksammat möte mellan ländernas premiärministrar vid cricketvärldscupen i Mohali, Indien. Samtal som berör motsvarande frågor som den tidigare dialogen fortskrider. De båda ländernas utrikesministrar möttes i New Delhi i juli 2011.

Pakistans inblandning i inbördeskriget i Afghanistan och senare dess stöd åt talibanregimen har skapat många problem för landet. Pakistan försöker nu upprätta goda relationer till den afghanska regeringen, något som har accelererats under senare tid. Relationen mellan de två presidenterna (Zardari och Karzai) har dessutom utvecklats i positiv riktning. Regelbundna högnivåbesök liksom förtroendeskapande åtgärder har vidtagits och dessa har tagit fart under det senaste året. Den 28 oktober 2010 ratificerades ett nytt bilateralt avtal om gränskontroll och transitering av gods och personer.

Efter terroristattackerna i USA den 11 september 2001, har Pakistan stött USA:s insatser mot talibanregimen i Afghanistan och al-Qaida-terrorismen. USA har i gengäld lyft de ekonomiska sanktioner som man tidigare hade infört till följd av Pakistans kärnvapenprogram. USA ger nu stort ekonomiskt och militärt bistånd samt stöder multilateral utlåning till Pakistan. Kerry-Lugar-Berman Bill som först antogs 2009 av amerikanska kongressen innebär att Pakistan får 1,5 miljarder USD per år under de närmaste fem åren för utvecklingsinsatser. USA är även pådrivande att Pakistan agerar mot samtliga militanta rörelser (inkl Taliban, al-Qaida och Lashkar-e -Tayba) som befinner sig i Pakistan och härifrån agerar inne i Afghanistan respektive mot Indien. Man har genomfört flygningar med obemannade flygfarkoster (sk drönare) in över pakistanskt territorium, både för spaning och attack, något Pakistan protesterat mot. USA har även varit drivande i inrättandet av vängruppen Friends of Democratic Pakistan i vilken EU och Sverige, m fl ingår. I maj 2009 samt i juni 2010 ägde toppmöte rum mellan EU och Pakistan. Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 antog unionen också en handlingsplan för Afghanistan och Pakistan.

Pakistans mycket goda relationer med Kina har traditionellt byggt på en delad antipati för Indien och tidigare även för Sovjetunionen. Kina har på senare tid fått ett förnyat strategiskt intresse i Pakistan. De finansierar en ny djupvattenhamn i Gwadar (en genväg till havet från västra Kina), vägar och vattenkraftsprojekt i de sk norra områdena - Gilgit-Baltistan - och har intressen i guld- och koppargruvor, samt möjliga gasledningar genom Pakistan.

Pakistan visar ofta intresse av att spela en ledande roll i gemenskapen och samarbetet med andra muslimska länder och är en aktiv medlem av den islamiska konferensen OIC. Pakistan är även en tongivande och mycket dynamisk medlem av FN. Det skall i detta sammanhang sägas att landet ofta intar en extrem position i många frågor, särskilt MR och nedrustnings/icke-spridningsfrågor. De politiska, ekonomiska och personliga kontakterna med Gulfstaterna är omfattande.

Inrikespolitiken befinner sig i en tid av stora utmaningar, där många aspekter är nära sammankopplade med utrikespolitiska och regionala aspekter. PPP:s initiala agerande att inte återinsätta de av Musharraf avsatta domarna omöjliggjorde en heltäckande koalitionsregering. Förtroendet mellan partierna ”slogs sönder” och Nawaz Sharif och PML-N lämnade koalitionen i augusti 2008 och gick in i vad man betecknar som ”konstruktiv och positiv” opposition. JUI-F lämnade regeringen med hänvisning till militärens operationer i NWFP/FATA som de menar genomförs på fel sätt och drabbar civilbefolkningen hårt. Den 16 mars 2009 återinsatte regeringen domarna och Högsta domstolens agerande har under 2009-2010 i mångt och mycket påverkat landets politiska utveckling. Den 16 december 2009 underkände den  National Reconciliation Ordinance (NRO), som möjliggjorde Benazir Bhuttos och Asif Zadaris återkomst till landet 2007, vilket lett till flera sammandrabbningar mellan  domstolen och regeringen. De senaste har utspelat sig under hösten 2010 när domstolen försökt kontrollera efterlevnaden av NRO-domen. Den PPP-ledda regeringen har klarat att hålla sig vid makten genom olika sammarbeten, både med Muttahida Quami Movement (MQM) och med Pakistan Muslim League - Quaid-e-Azam (PML-Q).  

Pakistan har en stark militärmakt och landet har kärnvapen. Kärnvapenprov genomfördes 1998 och ledde till skarpa reaktioner från omvärlden.

Rättssäkerheten och situationen för mänskliga rättigheter är dålig, särskilt med avseende på kvinnor, barn och minoriteter. Undervisningssystemet är bristfälligt och analfabetismen är utbredd. Arbetslösheten är hög och fattigdomen omfattande. Ett ministerium för mänskliga rättigheter samt ett för minoriteter upprättades i november 2008. Den 23 juni 2010 ratificerade Pakistan FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt FN:s konvention mot tortyr, dock med reservationer. I april 2010 och oktober 2010 antog nationalförsamlingen och senaten den18:e ändringen respektive 19:e ändringen av konstitutionen. Genom den 18:e ändringen återförs delar av den politiska makten från presidenten till nationalförsamlingen och premiärministern. Därtill stärktes provinsernas ställning i förhållande till den federala staten och ansvar för ett stort antal områden, f f a kopplat till utveckling lades på provinserna. Vidare möjliggörs en tredje mandatperiod som premiärminister. Den 19:e ändringen reglerar tillsättningsförfarandet av domarna till landets högsta domstolar.

Pakistan har omfattande problem med militanta rörelser i de nordvästra delarna av landet som till del kontrollerar territorium i Khyber Pakhtunkhwa och FATA, bl a Al Qaeda och Tehrik-i-Taliban Pakistan (TTP). TTP och även andra organisationer har tagit på sig ansvaret för bombdåd mot regeringsrepresentanter, säkerhetsstyrkor, officiella byggnader och sådant som uppfattas som symboler för det internationella samfundet. I april 2009 genomförde militären en omfattande operation i distriktet Swat/Malakand efter att en överenskommelse med TTP brutits rörande införandet av Sharia-rätt i Swat/Malakand. I oktober 2009 utfördes ytterligare en militär upprensningsoperation i Södra Waziristan för att få bort fristäderna för olika terroristorganisationer. Under 2010 och 2011 har flera nya militära operationer utförts i FATA-områdena.

Det har länge funnits konsensus för liberalisering och reformer i den ekonomiska politiken, dock utan att åtgärderna träffat grundproblemen. Under de senaste nio åren har åtgärder vidtagits för att lösa svåra strukturella ekonomiska problem som tidigare bidragit till en stagnerande BNP-utveckling. Bristande reformer i fråga om budgetdisciplin, skatteuppbörd och breddning av skattebasen, samt en konsumtionsbaserad och delvis artificiell tillväxt som inte återinvesterats i tillräcklig grad har emellertid lett till att Pakistans ekonomi åter igen befinner sig i svårigheter. Privatiseringar av statliga företag och liberalisering av utrikeshandel genomförs successivt men har inte varit tillräckligt, alternativt genomförts med bristande framgång. Korruption och nepotism är omfattande och åtgärderna för att komma till rätta med dessa problem har hitintills varit otillräckliga. Fattigdomen är utbredd och förutspås pga det prekära ekonomiska läget att öka ytterligare. Stora inkomstklyftor i samhället återspeglas i en snedvriden skattebas. Reformer rörande skattepolitiken är nödvändiga för att ekonomin skall komma på fötter igen. I augusti 2009 skrev Pakistan på en låneförbindelse med IMF om totalt 11,3 miljarder USD över en treårsperiod.  Detta villkorades med ett antal reformer från pakistansk sida. Uppfyllandet av dessa villkor har emellertid varit svagt.

4. Sveriges förbindelser med Pakistan

Pakistans ambassadör till Sverige: Nadeem Riyaz
Sveriges ambassadör till Pakistan: Vakant

Sveriges ambassad i Islamabad består f n av ambassadör (vakant), en förste ambassadsekreterare(politik/säkerhet/humanitärt/handel), en andre ambassadsekreterare (MR/admin), en andre ambassadsekreterare (konsulärt/admin/främjande) samt en första och en andra ambassadsekreterare (migration) . En försvarsattaché har knutits till ambassaden från den 1 augusti 2008. Sedan maj 2010 är en säkerhetskoordinator, placerad vid ambassaden. Ambassaden har sjutton lokalanställda medarbetare. Honorära generalkonsulat finns i både Karachi och Lahore.

Existerande bilaterala överenskommelser mellan Sverige och Pakistan är ett investeringsskyddsavtal från 1981 och ett dubbelbeskattningsavtal från 1986.

Sverige och Pakistan har goda politiska relationer sedan många år. Kärnvapenproven i maj 1998 och militärkuppen i oktober 1999 medförde dock en nedgång i de bilaterala politiska kontakterna under några år.

Ericsson, Volvo, Scania, Saab, Tetra Pak, Alfa Laval, ABB, Skanska, IKEA och Oriflame är några av de svenska företag som finns representerade i Pakistan. Tetra Pak har tillverkning i landet sedan länge. Skanska färdigställde våren 2000 ett kraftverk i den av Pakistan administrerade delen av Kashmir.

Sveriges biståndsengagemang i Pakistan består främst av stöd till ett fåtal enskilda organisationer. Deltagande i Sida-kurser erbjuds pakistanier från både offentlig och privat sektor, samt den akademiska världen. Omkring 300 pakistanier har sedan 1980-talet deltagit i kurser i Sverige finansierade av Sida. Rädda Barnen har kontor i Islamabad. Multilateralt finansierar Sverige en del av EU-kommissionens resp. FN:s biståndsverksamhet i landet. Inga nya kontraktsfinansierade tekniska samarbetsprojekt har finansierats sedan 1996.

I samband med jordbävningskatastrofen i norra Pakistan och i den pakistanskkontrollerade delen av Jammu och Kashmir i oktober 2005 bidrog Sverige med 210 miljoner kronor i humanitärt stöd. Detta följdes upp med ett åtagande om stöd till återuppbyggnadsarbetet med ca 150 miljoner kronor under tre år, bl a med ett projekt av Räddningsverket/MSB för utbildning av personal i sin pakistanska motsvarighet. Under hösten 2008 skedde översvämningskatastrofer i landet, ett stort antal människor blev internflyktingar p g a stridigheterna i nordväst och en omfattande jordbävningskatastrof inträffade i Baluchistan. Sverige har i dessa sammanhang bidragit med humanitärt stöd. Under 2009 gav Sverige 40 miljoner SEK i humanitärt bidrag till de tre miljoner internflyktingar som tvingades fly undan de militära operationerna mot terroristerna i de nordvästra delarna av landet. Under 2010 gav Sverige 365 miljoner SEK i humanitärt bistånd till de översvämningsdrabbade offren och internflyktingarna, merparten har kanaliserats via FN.

Forsknings- och utbildningssamarbetet med Pakistan består bl.a. av Sida-kurser samt viss växeltjänstgöring mellan akademiska institutioner. En överenskommelse finns mellan pakistanska och svenska myndigheter om att upp till 200 pakistanska studenter årligen skall kunna studera på masters- eller doktorandnivå vid svenska universitet. Insatsen finansieras av Pakistan. Jönköpings universitet söker tillsammans med andra svenska högskolor etablera ett universitetssamarbete med ett tekniskt institut, främst i Sialkot, Punjab.

Besöksutbytet på högre nivå har inte varit av någon större omfattning. Dåvarande premiärministern Benazir Bhutto besökte Sverige i maj 1996 tillsammans med sin försvarsminister.

Pakistans dåvarande kabinettssekreterare Inam-ul-Haq besökte Sverige i januari 2001 under det svenska EU-ordförandeskapet. President Musharraf besökte Sverige i juli 2004. Pakistans undervisningsminister besökte Sverige i december 2005. Kabinettssekreterare Hans Dahlgren besökte Pakistan i december 2004. Biståndsminister Carin Jämtin besökte Pakistan i november 2005. Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky besökte Pakistan i april 2006. Statssekreterare Lars Danielsson besökte Pakistan 2006. Pakistans minister för högre utbildning besökte Sverige i november 2007. Utrikesminister Carl Bildt besökte landet i december 2008 samt handelsminister Ewa Björling och statssekretare Gunnar Oom i november 2010.

Pakistans handelsminister Makdhoom Ahmin Fahim besökte Sverige i november 2008 för samtal med utrikesminister Carl Bildt och handelsminister Ewa Björling, samt igen i augusti 2009 för samtal med handelsminister Ewa Björling.
Besöksutbyte på hög militär nivå var fram till 1998 betydande i båda riktningarna, men upphörde praktiskt taget efter kärnvapenproven i maj 1998. På senare år har detta återupptagits. Pakistanska flygvapenchefen Tanvir Mahmood Ahmed besökte Sverige i mars 2008 och den nuvarande Rao Qamar Suleiman besökte Linköping i april 2010. General Anders Lindström besökte Pakistan i oktober 2010.