Nya handelsliberaliseringar har genomförts och kommer att stimulera starkare handel med diverse handelspartners. Den ökade internationella efterfrågan på brasilianska råvaror kommer på längre sikt att föra den brasilianska ekonomin i fortsatt rätt riktning. Den makroekonomiska politiken, som allmänt anses vara en starkt bidragande faktor till Brasiliens positiva ekonomiska utveckling de senaste åren, består huvudsakligen av en flytande valutakurs och en stram makroekonomisk politik.
Brasilien är ett av de få större länder som lyckades ta sig igenom den globala ekonomiska krisen utan några större effekter framförallt p.g.a. liten exponering mot världsmarknaden, en stor inhemsk och ökande konsumtion samt en väl reglerad banksektor. Bovespa (börsen i São Paulo) slutade 2009 med en stark uppgång på 69 % vilket berodde på ett mycket stort inflöde av utländsk valuta till Brasilien. Bovespa har under 2010 sjunkit med 3,3 %.
Brasiliens statsskuld minskade under de senaste åren men i finanskrisens spår har den ökat p.g.a. ökade statliga utgifter för att motverka krisens effekter. Fram till oktober 2010 låg statsskulden på cirka 60,7% av BNP. Idag är styrräntan 10,75%, (jmf 8,75%, 2009). För att bibehålla Brasiliens makroekonomiska styrka och tillväxt på lång sikt så kommer den nya presidenten Dilmas regering att fokusera på en prioritering av utbetalningar inom sociala program, offentliga investeringar i infrastruktur, inflationsbekämpning för att kunna sänka styrräntan och en minskning av statsskulden.
Den starka valutan har varit en huvudsaklig faktor till förklaringen av den ökade importen av varor vilket har haft en tydlig påverkan på landets handelsbalans. Valutainströmningen ökade så kraftigt under 2009 att regeringen införde en ny skatt på 2% på finansiella transaktioner för att begränsa effekten på valutan. Denna skatt har med tiden ökat till 6% (2010). Den effekt som importen bidragit med har skapat allt fler protektionistiska drag. Det finns tendenser till en mer statsstyrd industripolitik för att stimulera produktionen samt bevara konsumenternas preferenser för inhemska varor.
Arbetslösheten har minskat snabbt, med lägsta notering i november 2010 på 5,7%, vilket har stärkt den positiva trenden i den brasilianska ekonomin under 2010. Huruvida detta håller i sig är oklart med tanke på den svaga växelkursen som stimulerar ökad import i Brasilien. Arbetslöshetsprognosen för 2011 ligger på ca 9,8%.
Brasilien har ett av världens mest svåröverskådliga skatte- och momssystem och ett reformförslag ligger i kongressen för behandling. Detta innebär bl.a. en sammanslagning av det delstatliga momssystemet till ett likvärdigt system över hela landet. Lagförslaget har inte gått igenom ännu och det är oklart om den inkommande presidenten kommer ha kraft att baxa detta igenom kongressen.