Brasilien har under den globala finanskrisen spelat en alltmer aktiv roll inom G-20 beträffande ekonomiska och finansiella frågor och ser detta som en naturlig utveckling för de s.k. emerging economies. Önskemålet om att ge dessa länder ett större global inflytande innebär också att en viktig utrikespolitisk fråga för president Lula varit reform av FN:s säkerhetsråd, där Brasilien i många år gjort anspråk på en ny permanent plats.
Brasilien har på senare år utökat sina internationella insatser i konfliktzoner och vunnit ökat förtroende som ledare i fredsbevarande uppdrag. Landet leder den militära delen av FN:s stabiliseringsuppdrag MINUSTAH på Haiti och samordnar FN-aktiviteterna i Guinea-Bissau. President Lula har även engagerat sig i initiativ för bekämpning av hunger och fattigdom och för innovativa finansieringsmekanismer i FN, IMF och Världsbanken.
Landet har kraftigt ökat sitt humanitära bistånd till utlandet de senaste åren och under de första åtta månaderna av 2010 bidrog Brasilien med 33,3 miljoner BRL (motsvarande 138 miljoner SEK) främst till hjälpinsatserna på Haiti. Brasilien har kraftigt utökat sin närvaro i och samarbete i Afrika, där bl.a. erfarenhetsutbyte vad gäller livsmedels- och etanolproduktion har prioriterats stort. Detta engagemang är uttryck för såväl det ökade omvärldsintresset och önskemålet om en permanent plats i FN:s säkerhetsråd som för strävan att se till att fler länder producerar bioenergi så att det kan bli en global frihandelsvara. Brasilien innehar en av de icke-permanenta platserna i FN:s säkerhetsråd under perioden 2010-2011.
Brasilien har nära och goda relationer med samtliga länder i Latin- och Centralamerika. President Lulas har prioriterat att säkerställa den stabilitet i regionen som är en grundpelare för den brasilianska ekonomins fortsatta goda utveckling. Lula är en aktiv medlare i regionala frågor och gör detta med tyst diplomati snarare än att öppet ta ställning eller kritisera grannländer.
År 2004 skapades, med EU som modell, en ny form för politiskt och ekonomiskt samarbete: Sydamerikanska nationsgemenskapen (CASA Comunidade Sul-Americana de Nações), nu kallat UNASUL. UNASUL är en sammanslagning av tullunionerna Mercosul och Andinska gemenskapen med totalt 12 medlemsländer. Fördraget om bildandet av unionen skrevs på den 23 maj 2008 i Brasilia med målsättningen att vara fungerande runt 2019. En dialog om försvarsfrågorna inkluderades i UNASUL-samarbetet under 2008. Det brasilianska initiativet att skapa ett gemensamt försvarsråd inom ramen för UNASUR är ett uttryck för dess starka vilja att fördjupa samarbetet i regionen. Strukturen har kommit till användning flera gånger för diskussioner om regional konflikthantering. Försvarsrådets hantering av frågan kring amerikanska militärbaser i Colombia har dock visat att de ideologiska skillnaderna i regionen gör det svårt för länderna att enas i polemiska frågor.
I juli 2007 hölls det första toppmötet mellan EU och Brasilien och ett strategiskt partnerskap lanserades. Mötet var ett startskott för ett breddat och fördjupat samarbete, speciellt i frågor rörande energi, klimatförändringar och mänskliga rättigheter. Under det andra toppmötet som hölls i Rio de Janeiro i december 2008 skrev Brasilien och EU under en gemensam handlingsplan med prioriteringar för hur det strategiska partnerskapet skall konkretiseras. Det tredje toppmötet ägde rum i Stockholm under det svenska ordförandeskapet i EU den 6 oktober 2009. Det mötet fokuserade på klimatförändringar och den ekonomiska och finansiella världskrisen, men även ett avtal om viseringsfrihet för alla EU-länder och Brasilien slutfördes. I september i år hölls ytterligare ett toppmöte, denna gång i Bryssel, där samarbete inom miljö- och klimat frågor diskuterades.