Rymningarna från de svenska fängelserna väckte stor uppmärksamhet i de finländska medierna. Framför allt kvällspressen noterade att en av rymlingarna från Norrtäljeanstalten var finländare och ytterligare en hade finsk bakgrund. Förutom en utförlig nyhetsrapportering innehöll flera tidningar också ledarkommentarer till rymningarna. Tammerforstidningen Aamulehti (135 000 ex) skrev under rubriken "De svenska fängelserna läcker", att det måste vara något fel på säkerhetssystemet eftersom fångar så lätt lyckas fly. "Det är ofattbart att man kan smuggla in mobiltelefoner och annan utrustning som kan underlätta fångarnas flykt i fängelserna", skrev Aamulehti. Den största svenskspråkiga tidningen Hufvudstadsbladet (50 000 ex) uppehöll sig i sitt ledarstick kring justitieminister Thomas Bodströms politiska ansvar för rymningarna och ansåg och att han knappast behöver avgå. "Han har lovat att grundligt utreda systemets brister och låta bygga ett nytt säkerhetsfängelse. Att avgå skulle var en demokratisk gest, men den verkar överdriven", skrev Hufvudstadsbladet.
Förslaget från regeringens utredningsman Kent Härstedt om en kraftig sänkning av alkoholbeskattningen i Sverige gavs stort utrymme i tidningarna i Finland. "Sverige försöker rädda Systembolaget", rubricerade Hufvudstadsbladet medan Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex) tog fasta på det motstånd som finns inom regeringens stödpartier till den föreslagna sänkningen. "Svenskarna är nöjda över att deras Margot Wallström blir ett av kommissionens mest synliga ansikten utåt", rapporterade Hufvudstadsbladet med anledning av Wallströms utnämning till 1:e vice ordförande i EU-kommissionen. Turun Sanomats korrespondent Juhani Roiha drog i sin artikel slutsatsen att hennes möjligheter att efterträda Göran Persson som partiledare stärkts i och med utnämningen.
Helsingin Sanomats Stockholmskorrespondent Mari Manninen skrev i en analys av det politiska läget i Sverige i slutet av månaden att Persson behållit sin starka ställning trots motgångarna i bland annat EMU-omröstningen och EU-valet och förklarade det med bristen på alternativa partiledare. "Motgångarna märks dock i Perssons politik. Han har varit uppseendeväckande tyst i EU-frågorna och även när han sedan säger något är han mera EU-kritisk än tidigare", skrev Manninen. I de finska socialdemokraternas organ Uutispäivä Demari (17 000 ex) analyserade utrikesredaktören Riitta Korhonen det politiska läget i Sverige och konstaterade att den största förändringen på senare tid har skett inom moderaterna. Enligt Korhonen har de borgerliga partiernas oförmåga att regera tillsammans varit ett av socialdemokraternas trumfkort. "Det finns fortfarande meningsskiljaktigheter mellan de borgerliga partierna, men det har utan vidare fått inspiration av Perssons förluster i EMU-omröstningen förra hösten och sossarnas klena resultat i Europavalet", skrev Korhonen.
Under rubriken "Problemen hopar sig" analyserade Sveriges Radiojournalisten Henrik Borgström situationen för statsminister Göran Persson i en kolumn i Hufvudstadsbladet. Borgström avlutade med att ställa frågan: "Frågan är om Göran Perssons lysande talekonst räcker för att vända motvinden för partiet och också det alltmer öppna ifrågasättandet av hans egen person."
Med anledning av den gemensamma debattartikel som statsminister Göran Persson, vänsterledaren Lars Ohly och miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand publicerat i Dagens Nyheter, jämförde Vasabladet (26.00 ex) Finlands och Sveriges sätt att sköta sysselsättningspolitiken och konstaterade att den svenska ambitionsnivån verkar vara betydligt högre. Flera tidningar noterade att befolkningsmängden i Sverige under augusti passerade nio miljoner. "Nordens befolkningsjätte växer tack vare invandringen", skrev Helsingin Sanomat i sin rubrik. Tidningen konstaterade också att Finland ju under 60- och 70-talen lämnade väsentliga bidrag till den svenska befolkningsökningen.
Tammerforstidningen Aamulehtis (135 000 ex) Sverigekorrespondent Jukka Manninen rapporterade i ett stort reportage om surströmmingspremiären och konstaterade att "luktande surströmming vann över pizzan". Manninen skrev, efter att uppenbarligen för första gången i sitt liv ha smakat, att "surströmming kan man äta till och med frivilligt", även om den, enligt artikelförfattaren, efterlämnade en "kemisk smak i munnen".
Robert Wells gav tillsammans med en rad kända svenska och finska musiker en bejublad konsert i ett gammalt kalkbrott utanför Pargas i sydvästra Finland. Konserten lockade 4 000 besökare och fick stor plats i tidningarna i regionen. "Wells kom med solen till gruvan", skrev Åbotidningen Turun Sanomat , medan svenskspråkiga Åbo Underrättelser (7000 ex) konstaterade att "Rhapsody in Rock gjorde succé i hettan".
De svenska idrottsframgångarna, och framför allt guldmedaljerna i friidrott, i OS i Aten gav dock Sverige mera publicitet än något annat under augusti. "Tänk om Finland också hade en Klüft", utropade Åbotidningen Turun Sanomat efter Carolina Klüft vunnit sin guldmedalj i sjukamp. "Olsson och Holm målade om Aten" utbrast för sin del Hufvudstadsbladet, efter framgångarna i höjd och tresteg. "Har Sverige någon speciell metod för att lära sina stjärnor att hålla huvudet kallt?" undrar Jyväskylätidningen Keskisuomalainens (77 000 ex) sportkommentator. "Behöver man göra en lista över de finska idrottsmän som hållit huvudet kallt under Atenolympiaden", frågade han sig och konstaterade en smula bitter att "det blir en kort lista".