Vad gäller den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren kan noteras att BNP-tillväxten tog fart igen i mitten av 2004, stärkt huvudsakligen av en robust inhemsk efterfrågan. 2004 växte den mexikanska ekonomin med 4.4 %. Under 2005 dämpades tillväxttakten dock något och tillväxten stannade på strax över 3 %. Exporten av tillverkningsindustrins produkter till USA har ökat långsammare än tidigare dels på grund av svagare dynamik i den amerikanska industrin men även på grund av minskad konkurrenskraft hos de mexikanska varorna. Under första halvåret i år har dock mexikansk ekonomi växt mycket starkt med över 5% på årsbasis och trots en viss förväntad inbromsning under hösten tror många bedömare på en tillväxt på över 4% för året som helhet. Efter en viss acceleration 2004 stannade inflationen 2005 på 3.3%, lägsta noteringen sedan 1979, och nära centralbankens inflationsmål på 3 (+/-1) %. För 2006 väntar man sig en inflation runt 3-3.5 %.
Vad gäller budgetpolitiken kan konstateras att 2005 års budgetmål kunde uppnås med relativ lätthet, tack vare högre än förväntade oljeinkomster. Den positiva utvecklingen på intäktssidan förväntas tillåta en fortsatt konsolidering av de offentliga finanserna. En intäktsgenererade skattreform förblir dock en nödvändighet för att på sikt kunna till minska de offentliga finansernas sårbarhet inför oljeprisändringar.
Ekonomisk stabilitet har allmänt prioriterats i den ekonomiska politiken sedan den ekonomiska krisen i mitten på 1990-talet. Sedan Mexicos centralbank blev självständig 1993 har man haft prisstabilitet som enda mål vilket lett till genomgående låg inflation de senaste åren och en generell utveckling mot sundare statsfinanser och minskad utlandsskuldsättning. Valutan har sedan pesokrisen uppvisat stor stabilitet även om variationerna i dollarkursen har varit större under senare år. Den penningpolitiska stabiliteten gör den mexikanska ekonomin betydligt mindre sårbar för drastiska kapitalutflöden vid internationella finansiella kriser. Fokuseringen på stabilitet har föranlett kritik mot att tillväxt och sysselsättning nedprioriteras. Den officiella relativt låga arbetslöshetssiffrorna på ca 4% underskattar kraftigt undersysselsättningen och den växande informella sektorn på arbetsmarknaden. Den ekonomiska ojämlikheten är betydande men har dock inte ökat under 1990-talet. En viss nedgång i fattigdomstalen har uppnåtts under Fox' regeringsinnehav. Den viktigaste anledningen till detta anses vara det framgångsrika understödsprogrammet "Oportunidades" som även fått internationellt erkännande för sitt utformande.
Strukturella problem utgör orosmoln för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Enligt 2005-2006 års Global Competitiveness Report är Mexico förvisso rankat som nummer tre i Latinamerika (efter Chile och Uruguay) men har tappat mycket av sitt försprång mot övriga länder och hamnade sammantaget på plats 55 (en nedgång från plats 48 år 2004). Enligt IMD World Competitiveness Yearbook har Mexicos konkurrenskraftsranking fallit från plats 36 2001 till 56:e placering 2005.Ekonomins konkurrenskraft dras ned av ett relativt högt kostnadsläge i förhållande till utbildningsnivån på arbetskraften och en otillräcklig infrastrukturnivå. Energikostnaderna ligger ca 20% högre än bland konkurrentländerna, dels p.g.a. grundlagsfäst förbud mot privata engagemang i energisektorn. Transportinfrastrukturen är generellt otillräcklig vilket riskerar att urholka värdet av Mexicos strategiska geografiska position i förhållande till den amerikanska marknaden. Mexicos frihandelsinriktning, starka förankring till internationella ekonomiska regelverk och institutioner men också dess relativa kulturella närhet till västvärlden har dock bidragit positivt med ett stadigt investeringsflöde mellan 10-15 mrd USD/år under senare år. Reformer och investeringar i infrastruktur och utbildning är dock nödvändiga för en fortsatt positiv utveckling men mycket låga skatteintäkter (ca 12% av BNP) bromsar offentliga investeringar och politiska låsningar har försvårat nödvändiga reformbeslut.
Mexikansk utrikeshandel domineras av NAFTA, i synnerhet handelsutbytet med USA som utgör närmare 90% av Mexicos export och drygt 60% av importen. I handelspolitiken har man hittills eftersträvat att upprätta ett brett nät av frihandelsavtal som för närvarande täcker 43 länder. Förhandlingar med Japan avslutades i början av 2005 och ett frihandelsavtal trädde i kraft i början av fjolsommaren.