Sverigebilden i finländska medier

Juni-juli 2004

Valet till Europaparlamentet och junilistans överraskande framgång väckte stort intresse i de finländska medierna och valet kommenterades flitigt på ledarplats. Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex) skrev att junilistans häpnadsväckande framgång kom som en ren chock för den socialdemokratiska och moderata ledningen.  "Junilistans fenomenala framgång återspeglar det faktum att ledningen för landets största partier fjärmats från folkets innersta tankar. Uttryckt på ett annat sätt uppvisar det stora antalet röster på proteströrelsen en avsaknad av politiskt ledarskap", ansåg Turun Sanomat.

Erkki Pennanen, ledarskribent i Helsingin Sanomat (430 000 ex) drog i en kolumn slutsatsen att "den svenska oviljan att anpassa sig till livet i EU delvis även skvallrar om att den politiska ledningen alltför länge saknat en klar linje och varit oförmögen att göra klart för medborgarna vilken historisk roll EU har i Europas utveckling". Enligt Pennanen kommer det här också att få konsekvenser för samarbetet mellan Sverige och Finland, eftersom medlemskap i EMU och NATO inte kommer på fråga den närmaste tiden och eftersom Perssons regering nu måste ställa sig mycket försiktig till fördjupat samarbete inom EU. "Detta måste Finlands politiska ledning inse. Båda länderna har många gemensamma intressen att driva i EU och andra forum, men tanken på att stärka axeln Finland-Sverige vore besynnerlig i den nuvarande situationen. Finland måste söka likasinnade där de går att finna och sträva efter att bedriva en aktiv och konstruktiv EU-politik."

Åbo Underrättelser (7 300 ex) ansåg i sin analys av det svenska EP-valet att svenskarna i val efter val tycks begå "andliga repriser på avklarade folkomröstningar".

Tammerforstidningen Aamulehti (137 000 ex) noterade i ett ledarstick att även moderaterna, som en följd av EP-valet, nu valt att inta en mera EU-kritisk hållning. (Reinfeldt sade i sitt tal under politikerveckan i Visby att moderaterna inte längre tänker agera svensk försvarsadvokat för EU). "Med sin nya linje tar Reinfeldt en rejäl risk. Partiets trovärdighet som EU-kritiker är inte särskilt hög, varför det så inte alls är säkert att partiet kommer att dra nytta av det", skrev Aamulehti.

Flera tidningar noterade också statsminister Göran Perssons höftoperation och det politiska tomrum som uppstod under hans konvalescens, liksom debatten om vem som ska vara Sveriges EU-kommissionär under den kommande femårsperioden. Hufvudstadsbladet (55 000 ex) skrev i en kommentar till beslutet att åternominera Margot Wallström att hon har två trumfkort inför fördelningen av portföljerna inom kommissionen; "Hon är en av få ur den avgående kommissionen som sitter kvar och hon är en av få kvinnor. Den kombinationen kan ge henne en tyngre post, "skrev Hufvudstadsbladet.

Finlands sänkning av alkoholbeskattningen och dess eventuella följder för den svenska politiken har varit ett återkommande tema under sommarmånaderna. Flera tidningar, radio och TV- kanaler har rapporterat om hur svenskar nu handlar sprit i Alkos butiker i norra Finland. Vid ett besök i Helsingfors i juni sade finansminister Bosse Ringholm att regeringen i höst kommer att beslut om eventuella sänkningar av den svenska alkoholbeskattningen. I en intervju för tidningen Kauppalehti (83 000 ex) konstaterade Ringholm att "Systembolaget håller på förlora greppet om detaljförsäljningen av alkohol, eftersom importen ökar. Vi har inte beslutat hur vi ska åtgärda saken, men det viktigaste är att vi håller konsumtionsökningen i schack".

Rymningarna och fritagningarna från Hallanstalten och fängelset i Norrtälje gavs rikligt med utrymme i finländska media, liksom Svea Hovsrätts beslut att döma Mijailo Mijailovic till sluten psykiatrisk vård. Även frisläppandet av de svenska Guatánamofången Mehdi Ghezala fick stor uppmärksamhet, inte minst beroende på hans finska bakgrund. ( Hans mamma kom ju ursprungligen från Finland.)

Ett flitigt återkommande ämne under sommaren var också den svensk-finska telekoncernen Telia Soneras beslut att avskeda företagets finske vice VD Harri Koponen. Beslutet utlöste nya landskampsstämningar i den finska pressen. "Svensk kupp eller normal friktion?", frågade sig Hufvudstadsbladet i en ledarkommentar och konstaterade att Telia Sonera nu "skulle göra klokt i att precisera vilka meningsskiljaktigheter som låg bakom beslutet. Då kunde allmänheten och placerarna ta ställning till hur bolagets strategi verkligen förverkligas." Aamulehti var inte överraskad över beslutet att avskeda Koponen men ansåg samtidigt att "finländarna inte kan låta bli att hysa farhågor för att de (d v s svenskarna) kör över oss". Centern närstående Keskisuomalainen (77 000 ex), som utkommer i Jyväskylä, skrev att det verkar som att "majoritetsägarna visar finländarna var skåpet ska stå och medvetet sätter dem på plats". Enligt Keskisuomalainen är det beklagligt eftersom finländarna "vanligtvis uppskattar svenskarna och deras toleranta företagskultur" och tidningen efterlyste därför mera likvärdighet, ömsesidig respekt och öppen dialog inom Telia Sonera.

Även under sommarmånaderna har finska tidningar innehållet en rad samhällsreportage av mera allmän karaktär från Sverige. Som exempel kan nämnas Helsingin Sanomats reportage om de stora järnvägssatsningarna i norra Sverige och om hur myggmuseet i Porjus försöker locka till sig utländska turister. I ett helsidesreportage skildrade tidningens Stockholmskorrespondent Mari Manninen de ökande sociala klyftorna i Sverige genom en resa längs tunnelbanelinje 13 i Stockholm. "I början av resan pratar småtrevliga svenskar svenska och läser tidningar. I slutet av tar de österländska dofterna över och kvinnor i slöja talar arabiska och turkiska med sina barn".

Tidningen Aamulehtis Sverigekorrespondent Jukka Manninen besökte de översvämningsdrabbade områdena i Småland och deltog i midsommarfirandet i stadsdelen Mauritzberg i Norrköping. (Manninen är stationerad i Norrköping). "Ingen midsommar utan pyntad stång", konstaterade han i rubriken. I ett reportage från Karlstad skildrade han också de svenska fasadflaggorna och hur svenskarna numera tar alla tillfällen i akt att ta fram sina blågula flaggor.

Årets turistsäsong föregick av ett stort antal resereportage i finländska tidningar. Sålunda gav sig såväl Helsingin Sanomat som Aamulehti ut på restaurangrundor i Stockholm för att ge läsarna tips om matställen värda att besöka, medan Hufvudstadabladet presenterade repertoaren på Stockholms sommarteatrar. Samma tidning presenterade också sevärdheter i Dalarna över ett uppslag. Såväl Aamulehti som Turun Sanomat tog en tripp på Göta Kanal och Aamulehtis reporter konstaterade, inte utan viss förtjusning, att båtens skeppare kom från Rovaniemi.

I juni utkom Hans Blix bok Avväpna Irak på finska och i princip hela den finska pressen rapporterade om den presskonferens som hölls i samband med det. Enligt tidningarna ansåg Blix att USA:s och Storbritanniens underrättelsetjänster misslyckades i Irak och att den nya irakiska regeringen har en svår tid framför sig.

På nöjessidorna fick Agneta Fältskogs nya skiva i huvudsak ett gott mottagande, även om någon recensent efterlyste lite mera engagemang. Flera finlandssvenska tidningar rapporterade också från dansbandet Vikingarnas avskedskonserter i Finland, där bandet under åren skaffat sig en stor publik.
 
De svenska framgångarna i fotbolls-EM fick mycket stor plats på tidningarnas sportsidor, i synnerhet i kvällspressen. Såväl IltaSanomats som konkurrenten Iltalehtis sportsidor fylldes med förhandsmaterial inför de svenska matcherna och om utförliga rapporter i efterhand, med rubriker – på svenska - i stil med "Heja Henke", "Vackert Zlatan". I avsaknad av finska fotbollsframgångar blev Sverige under sommaren 2004 det land de flesta finländare höll på under EM-turneringen.