Tyskland räknas till världens främsta industrinationer. Den tunga industrin är lokaliserad till Ruhr-området i nordvästra delen av landet. Hamburg med omnejd är centrum för handel och media, Frankfurt är den finansiella knutpunkten medan Berlin präglas av handel, media, administration och bioteknik. Bilindustrin är huvudsakligen förlagd till södra och västra Tyskland.
Kostnaderna för den ekonomiska och sociala integrationen av det forna Östtyskland är fortsatt en stor finansiell börda för landet och motsvarar ca 4 procent årligen av bruttonationalprodukten.
Efter återföreningen 1990 har den ekonomiska utvecklingen varit tämligen blygsam. Den genomsnittliga tillväxten åren 1992-1999 var ca 1,5 procent. Under de första åren på 2000-talet rådde ekonomisk stagnation. Under 2004 och 2005 uppvisade ekonomin gradvis mer positiva tecken och under 2006 noterades en stark konjunkturuppgång. Tillväxten för 2006 på 2,9 procent var, näst efter boomåret 2000, den högsta sedan återföreningen. Under 2007 beräknas tillväxten till 2,5 procent.
Den offentliga budgeten som helhet, det vill säga budgeten för stat, förbundsländer, kommuner och socialförsäkringssystemet sammantaget, var 2007 i balans. Detta är unikt för det enade Tyskland som under ett antal år på 2000-talet haft ett budgetunderskott på över tre procent. Endast förbundsnivån av den offentliga budgeten visade 2007 ett underskott. Regeringen har som mål att de offentliga finanserna på förbundsnivå skall vara balanserade till år 2011.
I december 2007 uppgick arbetslösheten till 8,1 procent. Arbetslösheten är särskilt hög i delstaterna i det forna Östtyskland. I spåren av den tyska konjunkturuppgången har det skett en stark återhämtning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har sjunkit med knappt 1,5 miljoner personer på två år till totalt 3,4 miljoner i slutet av 2007.
Tyskland är världens största varuexportör och svarar för knappt 10 procent av världens totala export av varor. Exporten (exklusive tjänsteexport) ökade med 14 procent under 2006 och uppgick till 895 miljarder euro med ett handelsöverskott på ca 164 miljarder euro. Frankrike, USA, och Storbritannien är de största mottagarländerna av den tyska exporten som främst består av maskiner, fordon, elektronik, läkemedel och livsmedel. Tyskland importerar huvudsakligen elektronik, maskiner, fordon, olja, livsmedel, textil och livsmedel, framför allt från Frankrike, Nederländerna, Kina och USA.
Förbindelser med Sverige
Kontakterna mellan Sverige och Tyskland är omfattande. Svenska och tyska ministrar besöker regelbundet varandra. Det regionala samarbetet är väl utbyggt; främst mellan södra Sverige och norra Tyskland. Den svensk-tyska regeringskommissionen brukar mötas ca en gång per år. Till följd av EU-samarbetet äger mötena numer rum något mindre regelbundet. Vid dessa möten diskuteras i första hand handelspolitiska och ekonomiska frågor.
Tyskland är Sveriges största handelspartner. Den svenska varuexporten till Tyskland utgör ca 11 procent av den totala exporten, medan varuimporten från Tyskland utgör ca 18 procent av den totala importen. År 2006 uppgick den svenska exporten till Tyskland till 108 miljarder SEK, en uppgång med ca 7 procent jämfört med året innan. Importen från Tyskland uppgick till 169 miljarder SEK, vilket motsvarar en ökning på ca 12 procent.
De viktigaste svenska exportvarorna till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter. Sverige importerar främst maskiner, fordon och fordonskomponenter, kemiska produkter och elektronik.
Flera svenska företag har marknadsledande position i Tyskland som t.ex. Vattenfall, SCA och Stora Enso samtidigt som Tyskland utgör den största marknaden för vissa svenska företag t.ex. IKEA och H&M. Sammanlagt finns runt 700 svenska dotterbolag i Tyskland. I Sverige finns ca 800 tyska dotterbolag.
Inom det försvarspolitiska området har Sverige och Tyskland ett långvarigt samarbete. Detta har på senare år förstärkts genom samarbetet inom ramen för ett flertal internationella insatser exempelvis på Balkan, i Afghanistan, utanför Libanons kust och även i samband med EU-insatsen i Kongo. Stabssamtal, besök och samarbetsmöten på olika nivåer genomförs regelbundet.
Det bilaterala samarbetet mellan länderna regleras genom ett antal MOU (Memorandum of Understanding). Utbytet mellan länderna är störst inom utbildnings- och övningsverksamheten. Tendensen är stigande, vilket exemplifieras av att Tyskland under 2007 passerade USA som det mest besökta landet från Försvarsmaktens sida. Inom försvarsmaterielområdet har länderna sedan länge ett väl upparbetat samarbete som har lett till ett stort antal ömsesidiga leveranser till respektive försvarsmakt.
De tysk-svenska kulturrelationerna är av tradition nära. För hundra år sedan reste många svenskar till Tyskland för att inhämta tysk kultur samtidigt som tyska var det första främmande språket i svenska skolor. Intresset för Tyskland har ökat efter återföreningen samtidigt som intresset i Tyskland ökat för de skandinaviska länderna. Svensk skönlitteratur har på senare tid funnit en bred publik i Tyskland, t.ex. P.O. Enqvist och Lars Gustafsson. Svenska deckarförfattare som Henning Mankell och Liza Marklund är mycket populära. Astrid Lindgren är dock den i särklass mest lästa svenska författaren. Svenska artister, operastjärnor och dirigenter, är verksamma i landet och svensk pop-, rock- och jazzmusik har rönt stora framgångar. Många nya svenska konstnärer arbetar dessutom i Berlin.
2008-01-10