Efter nederlaget i första världskriget utropades Tyskland den 9 november 1918 till republik. Den s.k. Weimarrepubliken kom att kännetecknas av partisplittring och svaga regeringar. Den världsekonomiska krisen 1929 innebar att massarbetslöshet och fattigdom bredde ut sig i landet, vilket bidrog till Hitlers maktövertagande år 1933. Den 1 september 1939 utbröt det andra världskriget som följd av Tysklands inmarsch i Polen. Fem och ett halvt år senare – den 8 maj 1945 - kapitulerade de tyska trupperna. Vid krigsuppgörelsen förlorade Tyskland betydande delar av sitt territorium. Såväl Tyskland som staden Berlin delades mellan de allierade (USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen) i fyra ockupationszoner.År 1949 delades landet i två separata stater. Av de amerikanska, brittiska och franska zonerna bildades Västtyskland, Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) och av den sovjetiska, Östtyskland, Tyska demokratiska republiken (DDR). Även Berlin delades upp i Västberlin respektive Östberlin. I Västtyskland blev Bonn huvudstad och i Östtyskland, Berlin (öst). Västtyskland formades till en marknadsekonomisk demokrati som med ekonomisk hjälp från USA, den s.k. Marshallplanen, växte till en ekonomisk stormakt. År 1951 bildade Västtyskland tillsammans med Frankrike, Italien och Beneluxländerna Europeiska kol-och stålgemenskapen och år 1957 grundade samma länder den Europeiska ekonomiska gemenskapen. År 1955 gick Västtyskland med i NATO. I Östtyskland omvandlades ekonomin efter sovjetisk modell genom att jordbruket kollektiviserades och staten tog kontroll över industrin. Landet inlemmades i det kommunistiska Östeuropa och kom att ingå i den ekonomiska samarbetsorganisationen COMECON. År 1955 trädde Östtyskland även in i Warszawapaktens försvarssamarbete. För att stoppa flykten från Östtyskland byggdes Berlinmuren den 13 augusti 1961. Muren, som delade Berlin i två delar, utestängde östtyskarna effektivt från omvärlden under 28 år d. v. s. till dess att muren började rivas den 9 november 1989. Året därpå undertecknade USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen samt de två tyska staterna ett fördrag om ett enat Tyskland. Östtyskland upphörde att existera den 2 oktober 1990 och landet uppgick i Förbundsrepubliken Tyskland. Efter hand började missnöje med återföreningen växa fram. De stora förväntningarna i öst övergick i besvikelse över de ekonomiska umbäranden som omställningen från planekonomi till marknadsekonomi innebar. Olönsamma företag lades ner och arbetslösheten växte. Den tyska politiken kom att domineras av ekonomiska frågor och problemen kring arbetslösheten. Bland västtyskarna växte missnöjet över de stora resursöverföringar som gjordes till östra Tyskland och som finansierades av den s.k. solidaritetsskatten.Förbundskansler Helmut Kohl (CDU) som suttit i regeringsställning sedan 1982 förlorade i förbundsdagsvalet 1998 till Gerhard Schröder (SPD) framför allt till följd av ett minskat stöd av befolkningen i de östra delarna.