Den lagstiftande makten utgörs av kongressen, som består av senaten med 72 medlemmar (tre från varje provins) samt deputeradekammaren med 257 medlemmar (utses proportionellt i enlighet med provinsernas folkmängd). Senaten och deputeradekammarens medlemmar väljs för sex respektive fyra år. Vartannat år väljs en tredjedel av senatens mandat samt hälften av deputeradekammarens medlemmar. Det senaste kongressvalet ägde rum i oktober 2007. Nästa val äger rum i oktober 2009.
Provinserna har egna författningar (underställda den federala konstitutionen) samt exempelvis särskild straffrätt. Varje provins har ett eget domstolsväsende och en lagstiftande församling. Provinsregeringen leds av en guvernör som utses i val vart fjärde år. I de flesta provinser kan guvernören väljas om för en andra mandatperiod, medan andra inte tillåter omval. I några få provinser återfinns inga begränsningar för omval. De provinsiella parlamentsledamöterna väljs för en period av fyra år.
Argentinas inrikespolitik har traditionellt präglats av två större rörelser, peronisterna (PJ) och radikalerna (UCR). Den senare för emellertid en tynande tillvaro sedan president Fernando de la Rúas framtvingade sorti 2001. Peronisterna dominerar den politiska scenen, trots konstanta inre fraktionsstrider. Oppositionen till peronisterna är synnerligen splittrad och består framför allt av vänster/mittenpartiet ARI (Afirmación para una República Igualitaria), höger/mittenkoalitionen PRO (Propuesta Republicana), socialistpartiet (Partido socialista) samt spillrorna av UCR. Oppositionen har - till skillnad från peronisterna - sitt starkaste fäste i storstäderna bland den urbana medelklassen och endast en blygsam närvaro i övriga områden. Sedan kongressvalen i oktober 2007 har president Cristina Fernández de Kirchners peronister en majoritet i både senaten och deputeradekammaren. Av 24 provinsguvernörer är 19 peronister. Övriga tillhör olika partier (PRO, ARI, UCR, Partido Socialista och Movimiento Popular Neuquíno).