Ekonomi och kommersiellt utbyte
BiH har i många avseenden lyckats uppnå en tillfredställande makroekonomisk stabilitet. Valutan är stabil och inflationen låg. Fortsatt hög arbetslöshet och ett stort bytesbalansunderskott är dock alltjämt allvarliga problem. BiH har påbörjat reformer för att skapa ett bättre företagsklimat. Exempelvis har regelverket för företags-etableringar förenklats och handelshinder mellan entiteterna har avskaffats. Fler reformer, exempelvis för att skapa ett single economic space, krävs dock för att locka investeringar och skapa fler jobb.
BiH är i stort behov av fler produktiva företag inklusive utländska direktinvesteringar. I dagsläget kräver den offentliga sektorn en alltför stor del av BNP (inte minst med tanke på dess ineffektivitet). Fattigdomen i landet är utbredd. Ca 20 procent av befolkningen antas leva under den så kallade fattigdomsgränsen och ytterligare 30 procent nära den (dock inte inberäknat landets omfattande informella ekonomi). Det bör tilläggas att svårigheten att framställa tillförlitliga ekonomiska data är stor då den informella sektorn av ekonomin är omfattande, det inte har gjorts någon folkräkning sedan 1991 och remitteringar från anhöriga i tredje land är betydande.
Under 2004 uppgick den svenska exporten till 213 MSEK, medan importen uppgick till 66 MSEK. Ett femtontal svenska företag har egna bolag eller representationskontor i Sarajevo. Inget svenskt företag har dock utsänd svensk personal på plats. I oktober 2005 startades en svensk-norsk handelskammare i BiH som erbjuder sig hjälpa såväl svenska, norska som bosniska företag att etablera sig och växa på respektive marknad. Den bosniska marknaden bör vara intressant för utländska investerare i många avseenden. Välutbildad arbetskraft till låga kostnader, närheten och tillgången till den europeiska markanden samt fördelaktiga handelsavtal med EU kan lyftas fram som exempel.