Handelspolitik

WTO-förhandlingarna
Följande kan rapporteras efter samtal som Hillbom haft på Direcon (handelsdelen av utrikesministeriet). Chiles hållning utåt har varit mycket optimistisk och aktiv och landet ingår i bl a i G20 och i Cairns Group. Dock har Chiles goda insyn i pågående försök till genombrott gjort att optimismen har sjunkit. Det har funnits officiella positiva signaler - senaste G4-mötet i New Delhi då de fyra för första gången träffades alla i samma mötessal. Från Direcon menade man dock att förtroendet inom G4 inte är särskilt stort men att det håller på att byggas upp. Den chilenska diagnosen är att det inte kommer att bli några resultat om inte G4 når en överenskommelse, samtidigt menar Chile att en överenskommelse från G4 inte på något sätt garanterar att övriga länder kommer att acceptera den.

Chile har under de senaste 6 månaderna deltagit i Oslogruppen/nya G6 (tillsammans med Indonesien, Kanada, Kenya, Norge och Nya Zeeland) och arbetet uppgavs ha varit långdraget men produktivt. Deras arbete hade resulterat i förslag om gemensamma och jämförbara indikatorer. G4s arbete var något helt annat. Det handlade om realpolitik och bilaterala överenskommelser som skulle bli svåra att översätta till en multilateral sådan.

Sammanfattningsvis var därmed Hillboms samtalspartner mycket skeptisk till möjligheten att slutföra förhandlingarna inom en överskådlig framtid men Chile fortsätter oförtrutet att delta i alla grupper och försöker bidra på alla sätt för att få ett lyckat avslut.

Chiles handelspolitiska relationer till EU
Om WTO-samarbetet haltar så går den bilaterala relationen mellan Chile och EU på handelsområdet som på räls.

Det fyra år gamla associeringsavtalet (det mest långtgående med tredjeland då det var färdigförhandlat) med EU innebär att i stort sett alla varor kan exporteras helt tullfritt till Chile och importeras tullfritt från Chile. Frihandel råder på tjänsteområdet och även kapitalområdet är liberaliserat. Sedan avtalet trädde i kraft har det kommersiella utbytet mellan EU-länderna och Chile tredubblats. Den chilenska exporten till EU har fyrdubblats under samma period medan importen har ökat med 75%. Ca en tredjedel av de utländska direktinvesteringarna i Chile under de tre senaste decennierna har kommit från EU.

Aktuell fråga på dagordningen för närvarande, och där EU-KOM och flera MS såsom DE, FRA och ESP för en mycket aktiv politik, är Chiles val av standard för digitaltv. Hittills har valet stått mellan amerikansk och europeisk standard och frågan troddes vara avgjord till europeisk fördel då presidenten genomförde ett regeringsskifte och ansvarig minister (transport- och kommunikationsministern) byttes ut. Beslutet ser nu ut att dröja och under tiden har det japanska alternativet blivit alltmer aktuellt. Bedömningen är att beslutet kan vara uppskjutet på obestämd tid på grund av andra mer akuta inrikespolitiska problem.

Den enda egentliga stötestenen i relationen mellan EU och Chile är på IPR(Intellectual Property Rights)-området. Det finns stora svagheter i det chilenska regelverket när det gäller t ex patent. EU anser att Chile allt för långsamt implementerar de skyldigheter som följde av associeringsavtalet när det gäller immaterialrätt. Det finns lagstiftning på området men den är inte fullständig och följs inte alltid. Koordinering saknas mellan den statliga hälsovårdsmyndigheten (ungefär Socialstyrelsen och Läkemedelsverket) och ekonomiministeriet när det gäller t ex godkännande av företag som tillverkar kopior av patenterat läkemedel.

Det faktum att USA för en tid sedan placerade Chile på sin ”röda lista” över länder som inte sköter sig på IPR-området har givit viss effekt och den chilenska regeringen har skickat ett antal lagförslag till kongressen.

Världsmästare i frihandel
Chile anses allmänt vara det land i världen med flest antal bilaterala frihandelsavtal. Nedan följer en lista på det länder och regioner som landet har och förhandlar frihandelsavtal med.

Associeringsavtal: EU, P4 (paises 4 – 4 länder - Chile, Nya Zeeland, Singapore, Brunei)

Frihandelsavtal: Kina, USA, Kanada, Mexiko, Sydkorea, Centralamerika, EFTA, (ej ratificerade: Peru, Colombia, Japan)

Handelsavtal: Argentina, Bolivia, Ecuador, Mercosur, (ej ratificerat: Indien)

Under året planeras frihandelsförhandlingar med Australien, Malaysia, Vietnam, Indonesien och Thailand.

Även Ryssland och Turkiet nämns som möjliga framtida frihandelspartners.
Chile är associerad medlem av Mercosur sedan 1996 och av Andinska gemenskapen (CAN) sedan september 2006.

Chiles absolut största exportvara är koppar. Under år 2006 fördelades mer än hälften av den chilenska exporten på tre huvudsakliga handelspartners – EU (26,7%), USA (16,1%) samt Japan (11%). I oktober förra året trädde frihandelsavtalet med Kina ikraft vilket ledde till att den största mottagaren av chilensk export under årets två första månader blev Kina.

Chile importerade under år 2006 mest från grannarna i Mercosur (26,1 %) följt av USA (16%) och Kina (10%).

Totalt under år 2006 blev Kina efter USA Chiles viktigaste handelspartner med ett handelsutbyte på nästan 9 miljarder USD och knuffade därmed undan Argentina från andraplatsen.

Multilaterala organisationer
Chile är en aktiv och engagerad WTO-medlem sedan 1995. Chile har ansökt om medlemskap i OECD och har för närvarande observatörsstatus. Chile är sedan 1994 medlem av APEC och landet strävar efter att vara Latinamerikas port till Stillahavsområdet och Asien.

FNs ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien har sitt högkvarter i Chiles huvudstad Santiago.

World Economic Forums Latinamerikaversion höll i april i år sitt möte i Santiago.

Särskilda frågor
Möjligtvis är Chile en av världens öppnaste ekonomier till följd av det stora antalet frihandelsavtal landet innehar. Enligt OECD så är restriktionerna på produktmarknaden jämförbara med de restriktioner som OECDs tillväxtekonomier har. För nästintill alla varor gäller en enhetlig nominell tullnivå på 6 % (för länder utan frihandelsavtal). Undantag existerar dock för t ex vete, vetemjöl och socker som skyddas av ett s k price band -system .

Chile är inblandat i två handelstvister med grannen Argentina som motpart och anmälare. I det ena fallet har Argentina anmält Chile för dess användande av systemet med price band för import av vete. Domen från WTO kom den 7 maj vilket innebar ett bakslag för Chile. WTO angav att Chiles åtgärder stred mot Jordbruksavtalet. Sannolikt kommer Chile att eliminera den här mekanismen och ersätta den med en särskild tullsats för dessa produkter på upp till 31,5%.

I det andra fallet har Chile höjt importtullen från den normala på 6% till 24 % på mjölkprodukter. Bakgrunden anges vara att den chilenska marknaden fylldes av subventionerade mjölkprodukter från Argentina .

Bland de icketariffära handelshindren kan nämnas att införsel av begagnade bilar är förbjuden av miljöskäl. Föroreningarna i huvudstaden Santiago är ett mycket stort problem.

Korruptionsnivåerna i Chile är enligt Transparency International bland de lägsta i Latinamerika. Vissa administrativa procedurer kan skapa problem för svenska företag men det ter sig inte vara ett allvarligt handelshinder.

Chile är inte mottagare av handelsrelaterat bistånd inom ramen för EU:s Aid for Trade.

Företagens sociala ansvar är inte ett etablerat tema. Det bevakas bl a av en chilensk NGO - Prohumana - men det är endast ett fåtal chilenska företag som har överenskommelser med Prohumana.

Tillgången till offentlig upphandling får sägas i teorin vara fullständig i och med en samlande webportal (www.chilecompra.cl) för alla offentliga upphandlingar (som ju inte finns i t ex Sverige). Ickediskriminerande principen gäller - svenska företag deltar på samma villkor som de chilenska.

Stor potential för handel mellan Sverige och Chile
Som nämnt har handelsutbytet kraftigt ökat mellan EU och Chile till följd av associeringsavtalet. Det svensk-chilenska handelsutbytet utgjorde dock under 2006 endast 0,25 % av Sveriges totala utrikeshandel. Svensk export till Chile uppgick till 1905 miljoner SEK 2006 jämfört med 2278 miljoner SEK 2005 . Importen från Chile till Sverige ökar däremot och uppgick år 2006 till 3176 miljoner SEK jämfört med 2333 miljoner SEK år 2005 .

Svenska verkstadsprodukter svarar för knappt 80% av det totala exportvärdet. Maskiner, apparater, telekomutrustning samt anläggningsutrustning utgör de viktigaste exportprodukterna.

Från Chile importeras framför allt malmer som stod för 74% av det totala importvärdet. Medan inköpen av kopparmalmen minskade ökade istället molybdenmalm, järn, stål samt maskiner och apparater.

Ett 20-tal svenska och svenskrelaterade företag finns representerade i Chile, bl a AGA, AlfaLaval, ABB, AstraZeneca, Atlas Copco, Volvo, Ericsson, Oriflame och SCA. Ytterligare cirka 150 svenska företag har någon form av representation. Den svensk-chilenska handelskammaren i Santiago har ett 30-tal medlemmar.

Sverige och Chile har ett bilateralt avtal för att undvika dubbelbeskattning.