Ekonomisk- och handelspolitisk rapport i december 2010

Trots trycket från den inhemska ekonomiska aktiviteten kommer inflationen i år att hålla sig nästan exakt i mitten av centralbankens mål på två års sikt på 2-4%, d.v.s. ca. 3%. Den chilenska peso förblir stark i år och även 2011, vilket återspeglar dels styrkan i den chilenska ekonomin, dollarns globala försvagning och resultatet av stora kapitalinflöden.

P.g.a. den ännu rådande internationella ekonomiska instabiliteten växer exporten i år endast 2,2%, för att därefter accelerera till 4,9% 2011 resp. 6,6% 2012. Den höga ekonomiska aktivitetsnivån i landet, återuppbyggnadsarbeten efter jordbävningen samt en stark peso driver upp importen med 25,2% i år. Motsvarande sifferprognos för 2011 och 2012 blir 8,3% resp. 7,5% år.

Trots betydande ekonomiska åtaganden för att lindra effekterna av dels den internationella finanskrisen, dels jordbävningens förödelse, värderad till ca. USD 30 miljarder, kommer Chile att upprätthålla sunda offentliga finanser. Det finns även förväntningar om att statsfinanserna kommer redan nästa år att på nytt kunna uppnå ett överskott, om än ett litet sådant.

Sammanfattningsvis kommer Chile även fortsättningsvis att framträda som en av de mest stabila och motståndskraftiga ekonomier i Latinamerika, ett resultatet av långvarigt sund och konsekvent ekonomisk politik.

På längre sikt konfronteras dock Chile med flera utmaningar av strategisk karaktär som berör frågor såsom ekonomisk tillväxt, statsförvaltningen, utbildningssystemet, FoU, innovation och entreprenörskap, inkomstskillnader, hållbara miljövillkor och effektivt energisystem etc.. 

Produktion
Solida makroekonomiska grunder hjälpte bevisligen Chile att dämpa effekterna av den internationella finans- och ekonomiska krisen åren 2008-2009. Ekonomin gick ner 2009, men endast med 1,5%. Just när trenden hade börjat vända inträffade den stora jordbävningen den 27 februari, vars omfattande förstörelse värderades av regeringen till ca. USD 29 miljarder. Viktig produktionskapacitet och infrastruktur gick förlorad och återigen sjönk den ekonomiska aktiviteten under ett par månader. Redan i maj månad började dock den ekonomiska aktiviteten att växa igen. Vändningen drevs av en mycket dynamisk inhemsk efterfrågan, bestående av kraftigt stigande investeringar samt växande konsumtion, främst privat men även offentlig sådan. Härmed har Chiles ekonomi snabbt återhämtat sig och kommer att växa i år med ca. 5,2%. Förutom den just nu framgångsrika kopparindustrin förväntas även tjänstesektorn fortsätta att växa, driven av handel, sjöfart och transporter, den växande turismen samt Chiles ökade betydelse som regionalt nav för företagstjänster. Jordbruket/livsmedelsindustrin, Chiles andra största exportgren, skulle kunna växa, utifrån en solid global efterfråga och Chiles stora nätverk av frihandelsavtal, men tampas med den konkurrensnackdel som en alltför stark peso utgör. Industrin föll år 2009 med – 15%. Detta drabbade främst cellulosaindustrin, oljeraffinering, järn- och stålindustrin samt sågverk, en grupp som ihop representerar 60% av landets samlade industri. För i år räknar man med en blygsam tillväxt på knappt 1%. Allt som allt beräknas den ekonomiska tillväxten i Chile 2011 gå upp till 5,9%. Därefter räknar man med att tillväxten kommer dock att ligga runt 5% i genomsnitt åren 2012-2015. Denna nivå - som ligger mer i linje med Chiles potentiella tillväxt - är dock en procentenhet lägre än den nivå som utgör regeringens proklamerade/utlovade tillväxtmål på 6% per år.

Konsumtion
I syfte att mildra effekterna av recessionen, inkomstbortfallet p.g.a. den ökade arbetslösheten, delade den förra regeringen ut inkomstsubsidier till behövande familjer vid två tillfällen under år 2009. Trots det, stagnerade den privata konsumtionen som endast växte med en klen 0,9%. President Piñera inledde sin regeringsperiod i mars i år med en liknande utbetalning av subsidier. Lägger man till den snabba ekonomiska återhämtningen och den därmed ökade sysselsättningen, är allmänhetens växande ekonomiska förtroende förståelig med dess resultat, nämligen ökad konsumtion. I år beräknas den växa med 7,3%. Till det bidrar även stigande reallöner och god kredittillgång. Hushållsapparater, hemelektronik och bilar har haft en märkbar åtgång i år. Handeln som helhet växer i år med ca. 14%, mer än dubbelt så mycket än de senaste åren. Även den offentliga konsumtionen ökar med 4,8%, dock två procentenheter mindre än förra året.

Investeringar
Investeringarna föll brant under recessionen, - 15,3% år 2009. Det är mot denna låga jämförelsebas som investeringarna växer rejält i år, ca. + 23%. Det handlar inte enbart om en automatisk reaktion efter recessionen. Offentliga och privata investeringar växer i spåren av återuppbyggnaden som bl.a. ger ett stort uppsving åt byggnadssektorn, en som hade lidit en kraftig nedgång under recessionen (-10,3% år 2009) och som för åren 2011-2012 förväntas växa med ca. 7% resp. 10%. Enbart koncessionsprogrammet (BOT-projekt avseende utbyggnad av infrastruktur, sjukhus, fängelser mm) åt privata entreprenörer för perioden 2010-2014 uppgår till drygt USD 8 mdr. Även inom gruv- och energisektorn sätts många och stora investeringsprojekt igång. Enbart inom gruvsektorn, främst på kopparsidan, planeras fram till år 2012 satsningar värda över USD 15 miljarder, främst i koppar. Det är den starka kinesiska efterfrågan som driver fram dessa investeringar. 

Utländska investeringar i Chile
En stor del av de utländska investeringarna i Chile antar formen av direkta investeringar, vilket är långt mer stabilt mot chocker än portföljinvesteringar. De auktoriserade utländska investeringarna i Chile nådde rekordhöga USD 13.257 miljoner under årets första nio månader, en ökning med 201% jämfört med samma period förra året. Av dessa investeringsprojekt går inte mindre än 82,9% gruvsektorn och 9,8% tjänstesektorn. I Chiles fall underlättas tillgången till kapital och direkta investeringar av landets, banksystemets och de stora företagens starka kreditrating. Trots sin relativt ringa ekonomiska storlek förblir Chile den tredje största mottagaren av direkta utländska investeringar i regionen efter Brasilien och Mexiko. Under årets första hälft uppgick dessa investeringar i Brasilien till USD 17,1 miljarder, till USD 12,2 miljarder i fallet Mexiko samt till USD 8 miljarder i Chiles fall. Chiles belopp är nästan fyra gånger större än Argentinas och dubbelt så stor som såväl Colombias som Perus.

Chilenska investeringar i regionen
Ett intressant drag i den chilenska ekonomiska utvecklingen sedan början av 90-talet är den växande och relativt höga förekomsten av chilenska företagsinvesteringar i regionen. Det är ganska självklar i många andra världsdelar, men sällsynt i Latinamerika, nämligen att stora företag – i det här fallet chilenska - expanderar sina affärer till grannländerna och regionen. Sedan 1990 och fram till tredje kvartalet 2010 uppgår de ackumulerade chilenska företagsinvesteringar utomlands till USD 49.200 miljoner. Årets investeringar slår rekord och når upp fram till tredje kvartalet till USD 4.587 miljoner. Betraktar man den långa perioden sedan 1990 fortsätter Argentina att vara de chilenska utlandsinvesteringar främsta destination med ca. USD 17.000 miljoner. Brasilien tar andra plats med USD 9.714 miljoner och tätt följd av Peru med USD 9.422 miljoner. Dessa investeringar går främst till följande sektorer: energisektorn (USD 14.000 miljoner); industrin (USD 12.400 miljoner) och handel (USD 9.700 miljoner). När det gäller industrisektorn handlar det främst om Chiles två största pappers- och cellulosaföretag, nämligen CPMC och Arauco. Det sist nämnda bolaget ingår sedan en tid tillbaka en allians med StoraEnso avseende aktiviteter i Brasilien och Uruguay. Stora chilenska retail kedjor såsom Cencosud, Falabella-Sodimac, Ripley m.fl. är även flitiga investerare i regionen. Inom energisektorn hör dessa investeringar i regionen till exempelvis det numera italienskt ägda men Chile baserade kraftbolag Endesa.

Export
Den relativa återhämtningen efter den ekonomiska världskrisen 2008-2009 har lett till ökad extern efterfrågan på chilenska exportprodukter. Detta har även bidragit till ett ökat handelsutbyte mellan Chile och omvärlden som mellan januari och oktober i år uppgick till USD 97.164 miljoner, vilket motsvarar en årlig tillväxt på 36,4%. Handelsnivåerna understiger dock fortfarande nivåerna före krisen.

Den chilenska exporten under de första tio månader i år uppgick till US $ 53.988 miljoner, med en årlig tillväxt på 35,4%. Kopparexporten – vars andel av Chiles totala export uppgår till 55% - ökade med 46% vilket förklaras av det kraftigt höjda kopparpriset (+ 54% jämfört med samma period året innan) och en ökad exportvolym på 6%. Kopparpriset har främst drivits av en ökad efterfrågan från Asien. Enligt senaste prognoser kommer priset att fortsätta sin uppåtgående trend och avsluta året med en genomsnittlig nivå på 3,2 USD/pund samt 3,45 USD/pund år 2011 Även exporten av andra produkter stiger under perioden med drygt 13 %. Detta gäller i synnerhet exporten av vin, pappersmassa, skogsprodukter och färsk frukt.

Exportsektorns bekymmer utgörs dock av apprecieringen av den chilenska peson vilket försvagar de egna produkternas konkurrenskraft.

Mer än 90% av den chilenska exporten går till länder eller block med vilka man har handelsavtal, nämligen  Kina, EU, Japan, USA och Mercosur. Kina är väl positionerat som landets viktigaste handelspartner. Chiles export till Kina under perioden januari-oktober 2010 uppgick till USD 12.895 miljoner med en årlig tillväxt på 45,7%, vilket motsvarar 23,9% av den totala exporten. Kina ensam står för en tredjedel av Chiles totala kopparexport och mer än 85% av den chilenska exporten till Kina består av koppar.

Exporten till EU under aktuell period uppgick till USD 9.647 miljoner, med en årlig ökning på 28,7%. Europa som helhet tog emot 19,7% av den chilenska exporten. Chiles export till Japan under samma period uppgick till USD 5.544 miljoner (+ 65%) och en andel på 10,2% av Chiles totala export. Även exporten till USA växte under perioden med 14,3% och uppgick till USD 5.357 miljoner, vilket motsvarar knappt 10% av den chilenska exporten. Slutligen utgör även Latinamerika en viktig exportmarknad för Chile. Under perioden exporterade Chile till exempelvis Mercosur länderna för USD 4.333 miljoner med en årlig tillväxt på 52%. Likaså exporten till Mexiko upplevde en markant tillväxt på 25,5%. Latinamerika är en viktig mottagare av chilenska industriprodukter, till skillnad från de flesta andra exportmarknader som mest efterfrågar chilenska råvaror eller produkter med lägre bearbetningsgrad.

Import
Den inhemska efterfrågans starka utveckling, särskilt vad gäller den privata konsumtionen,  gav en betydande impuls åt Chiles import från nästan alla sina handelspartner. På årsbasis ökade importen mellan januari och oktober i år med 37,8% och uppgick till USD 43.176 miljoner. Ca. 94% av importen kom från länder eller block med vilka Chile har gällande handelsavtal. Främsta avsändningsländer är USA (18,2%), Kina (15,7%), Argentina (8,8%),  Brasilien (8,6%), Japan (5,4%) och Tyskland (3,7%). Med ett regionalt- eller blockperspektiv är de främsta importleverantörerna Asien (31,7%), Latinamerika (30,8% varav Mercosur 18,8%), Nordamerika (19,5%) och EU (14,3%).

De s.k. insatsvarorna svarade för nästan 60% av Chiles import, följt av konsumentprodukter och kapitalvaror. Insatsvarorna kommer huvudsakligen från USA, Mercosur, EU och de andinska länderna. I denna produktkategori ingår främst olja och andra bränslen. Konsumentprodukterna kommer framförallt från Kina (knappt 30 % av importen) samt från Mercosur (23%). Slutligen har ca. 70 % av kapitalvaruimporten sitt ursprung i USA, EU resp. Kina.

Sett i ett längre perspektiv (1999-2008) uppvisar Chiles handel med omvärlden följande trender: handelsutbytet faller med såväl Europa som Nordamerika (- 4,6 resp. - 3,5 procentenheter), bibehålls med Latinamerika på nästan exakt samma nivå, medan den ökar kraftigt med Asien (+ 10,5 procentenheter).

Handelsutbyte med Sverige
Den bilaterala handeln mellan Chile och Sverige hade uppvisat en positiv trend och vuxit praktiskt taget oavbrutet från USD 355 miljoner år 1998 till USD 875 miljoner 10 år senare. Naturligt nog föll handelsutbytet 2009 till USD 573 miljoner. I år observeras en klar  återhämtning. Fram till oktober i år hade det bilaterala utbytet kommit upp till USD 605 miljoner, + 34,3% jämfört med år 2009. Handelsbalansen uppvisar som nästan alltid ett litet överskott i Sveriges favör. Innehållet i handelsflödena är dock den traditionella. Sverige exporterar teknologi, industriell utrustning samt kapitalvaror och importerar koppar, vin och färsk frukt. Värd att notera slutligen, att Chile förblir i absoluta termer - efter Brasilien och Mexiko - den tredje största marknaden för svensk export i Latinamerika. Mätt per capita är dock Chile den främsta i regionen.  

Sysselsättning
Under förra årets recession gick arbetslösheten upp som mest till 11,1% av arbetskraften i juni 2009. Sedan dess och frånsett säsongsmässiga fluktuationer har arbetslösheten gått ner till 7,6% i augusti-oktober kvartalet, en minskning med 2,1 procentenheter jämfört med samma kvartal året innan. Sysselsättningen ökar nu inom industrin, byggbranschen och jordbruket. Arbetslösheten minskade för andra året i rad i de två regioner som drabbades värst av jordbävningen och gick ner till 6,8% och 9,1% i Maule resp. Biobio regionen. Den ökade sysselsättningsnivån har hittills inte resulterat i ett märkbar tryck för höjda löner.

Kostnadsutveckling
Förståelig nog blev prisutvecklingen 2009 negativ, - 1,5%, samma tal som för BNP-förändringen. Även om landet är sårbart för globala prischocker (främst vad gäller olja och livsmedel), räknar man med att inflationens viktigaste drivkraft blir den inhemska efterfrågan, nu när ekonomins lediga kapacitet minskar efter recessionen och måttliga reallöneökningar kan uppstå. Trots årets starka ekonomiska återhämtningen har dock inflationen utvecklats något lägre än förväntad. Fram till november i år hade KPI stigit med enbart 2,9 % (ej på ca. 3,7% som EIU prognostiserade). Hur som helst  ligger den projekterade inflationen mot slutet av 2009 på ca. 3%, centralbankens exakta penningpolitiska målsättning.

Penningpolitik
Centralbankens politiska mål är att hålla inflationen på 3% (± 1%) inom en tvåårshorisont. Penningpolitiken tillämpas nu med en viss flexibilitet i syfte att underlätta återuppbyggnadsinsatserna. Efter att länge ha hållit styrräntan på en låg 0,5% nivå, började centralbanken höja den gradvis fr.o.m. juni i år till 3% i november. Man beräknar att styrräntan kommer fortsätta att höjas och uppnå en nivå på 5% mot slutet av 2011 samt 6% under perioden 2013-2015, en nivå som bättre överensstämmer med inflationsmålet och mojligheter till stadig ekonomisk tillväxt.

Växelkurspolitik
Sedan lång tid tillbaka upprätthåller centralbanken en fritt flytande växelkurs för peso vilket hindrar inte att man skulle kunna ingripa i syfte att utjämna stora växelkursomsvängningar eller mildra en alltför övervärderad egen valuta. En sådan övervärdering av peson försämrar den viktiga exportsektorns konkurrenskraft. Så inträffade exempelvis i år när centralbanken ingrep efter det att växelkursen snabbt och kraftigt förändrades från $ 543/USD till $ 483/USD mellan juni och september. Å andra sidan bidrar en stark peso till att minska importkostnader vilket förklarar delvis den kraftiga importökningen i år (+ 25%). Med gradvis stigande räntor ökar de spekulativa inflöden, vilket resulterar i en vidare appreciering av peson. Smärtgränsen för exportsektorn och ett nytt möjligt ingripande från centralbankens sida anses ligga kring en växelkurs under $ 470/USD. EIU:s prognostiserar  en stark peso för perioden 2011-1015, med exempelvis $ 490/USD mot slutet av 2011 och $ 533/USD mot slutet av 2015. I verkligheten motsvarar detta en förstärkning med 16% jämfört med genomsnittet för det föregående årtiondet.

Finanspolitik
Sunda statsfinanser har kännetecknat Chile sedan lång tid tillbaka. Regeln om strukturellt budgetöverskott har t.o.m. upphöjts till lag. Man har dock tillfälligt tvingats gå ifrån regeln p.g.a. speciella omständigheter, nämligen 2009 års recession samt planerade återuppbyggnadsinsatser under perioden 2010-2012. Budgetomfördelningar, en återhämtning av förlorade intäkter under lågkonjunkturen, höga skatteintäkter från kopparexporten, införandet av tillfälliga skattehöjningar samt begränsad lokal och extern skuldsättning möjliggör en snabb återgång till ett litet strukturellt budgetöverskott redan år 2011, vilket beräknas höjas vidare till 1,2% av BNP mot åren 2014 och 2015. Den offentliga skuldkvoten (huvudsakligen intern) som länge varit mycket låg kommer nästa år att gå upp till 9,1% av BNP, dock den klart lägsta bland Latinamerikas ekonomier. De fortfarande höga statsintäkter från kopparexporten kommer att fortsätta att sparas i landets två internationella placeringsfonder, vars investerade besparingar uppgår till USD 16,7 miljarder.

Handelspolitik
Chile har en väldigt öppen och exportorienterad ekonomi. Även som importmarknad är Chile ett öppet land. Den generella tullsatsen är 6%, men slår man samman all import till landet och givet alla handelsavtal som Chile hunnit teckna, ligger den genomsnittliga tullsatsen på 1,2 %. Man har i kraft 20 handelsavtal med 57 länder vilket ger förmånlig tillgång till en potentiell marknad på 4 miljarder människor. Bland dessa länder och handelsblock återfinns USA, Kina, EU, Mercosur, Indien, Japan, Sydkorea, P4 (Singapore, Nya Zeeland och Brunei), Centralamerika m.fl. I väntan på att träda i kraft finns de nyligen framförhandlade handelsavtal med Turkiet och Malaysia. Handelsförhandlingar pågår f.n. med Vietnam. Förutom detta är Chile också en mycket aktiv aktör inom olika internationella och multilaterala handels- och samarbetsorganisationer såsom WTO, APEC och OECD.

Strategiska utmaningar
Tillväxtproblematik
Sedan 1990 har Chile genomgått stora ekonomiska framgångar. Tillväxttakten  för perioden är ca. 6% per år. Tittar man dock närmare på denna tidsrymd upptäcker man olika delperioder. Dels perioden 1987-1997, med en årlig tillväxt på 7,7 %, dels perioden 1998-2003 med en tillväxttakt på 2,7 % per år och slutligen perioden, 2004-2008, med en tillväxttakt på drygt 4,9 % per år. Ekonomin verkar lida av en gradvis minskande tillväxttakt och antyder att Chile verkar brottas med problem av mer strukturell natur. Den nya regeringen som ställer sig helt och hållet bakom landets väl etablerad ekonomisk modell har nästan lovat att den kommer att få ekonomin att växa igen i  en årlig takt av 6 %. I korthet lyder receptet så här: bättre management, effektivare statsapparat, mer marknad o.s.v. Det finns andra bedömare som ser ett behov av att reformera en alltför råvarubaserad utvecklingsmodell, i riktning mot en produktionsmatris som innebär ökad förädling. Att avancera här kan te sig svårt i ett land där flera av de mäktiga ekonomiska grupperna lever mycket gott med den gällande råvarubaserade ekonomiska modellen.  

Utbildning, FoU, innovation och entreprenörskap
Fortsatt ekonomiskt framåtskridande kräver allmänt ökad produktivitet samt högre förädlingsgrad i en i huvudsak råvarubaserad ekonomi. Detta ställer utbildningsfrågorna i centrum, en sektor med betydande kvalitetsproblem och därmed i akut behov av reformering. Även stora investeringar i FoU är en förutsättning för ökad innovationsförmåga, dynamiskt entreprenörskap och ekonomisk tillväxt. Regeringen börjar nu  annonsera olika utbildnings-reformer. Återstår att se dess resultat på längre sikt samt huruvida man är beredd till offentlig finansiering av nödvändiga och långsiktiga FoU satsningar.  

Miljö- och energifrågan
Frånsett vattenkraften är Chile fattig på konventionella energikällor och därmed absolut beroende av kol-, naturgas- och oljeimport. Utbyggnaden av vattenkraftpotentialen orsakar ofta betydande miljökonflikter. Detsamma gäller flera planerade kolkraftcentraler som bidrar dessutom till att försämra Chiles redan höga kolavtryck. Denna känsliga energisituation belyser betydelsen av effektiv energianvändning samt möjligheterna hos förnyelsebara energislag. Det råder dock ganska stor enighet om att dessa räcker inte till för att tillfredställa landets snabbt växande energiefterfrågan. Därför har man börjat förberedda en framtida utbyggnad av kärnkraft. Hur som helst konfronteras Chile med nödvändigheten att säkerställa den energitillgång som den fortsatta ekonomiska utvecklingen kräver till en acceptabel kostnadsnivå.

Statsförvaltning
Stora delar av statsapparaten är fortfarande omoderna och byråkratiska. Det gäller såväl ministerier, kommuner samt andra myndigheter och statliga organisationer. Det har länge talats om behovet av en moderniseringsprocess. Som ett steg i den riktningen, har exempelvis regeringen aviserat en plan för att effektivisera förfaranden och sänka kostnaderna för att starta företag.

Den demografiska faktorn
Chiles befolkning åldras snabbt. Landets åldringsindex  har nästan fördubblats under de senaste två decennier och gått från 35,4% 1990 till 68,4% 2009, det näst högsta i Latinamerika efter Uruguay. Myndigheterna förutsäger att år 2030 kommer åldersgruppen på upp till 15 år att stå för endast 18% av den totala befolkningen, medan andelen i åldersgruppen 65 år och äldre kommer att nå cirka 17%, vilket ger en åldringsindex på över 94%. Detta kommer bl.a. att höja hälso- och pensionskostnader avsevärt samt påverka den långsiktiga tillväxtpotentialen.

Social rättvisa
Sist men inte minst: Chiles stora ekonomiska ojämlikheter är kända och utgör en betydande utmaning för att även på längre sikt säkerställa en hållbar och stabil samhällsutveckling. Stora framsteg har gjorts sedan början av 90-talet när det gäller att reducera fattigdomen (från 37 % i början av 90-talet till 13 % år 2006) även om klyftorna består. Att kunna gå vidare och minska klyftorna, särskilt i fråga om tillgång till utbildning oavsett socialtillhörighet, betraktas av många som en viktig förutsättning för landets vidare modernisering. Regeringen har förklarat sig villig att utrota den extrema fattigdomen på idag ca. 15% och har lovat att leda Chile till att bli en utvecklad ekonomi redan i slutet av detta årtionde.