Om Chile

Inrikespolitiska läget
Vid det senaste presidentvalet den 15 januari 2006 vann La Concertacións kandidat Michelle Bachelet (Partido Socialista) med 53,5% mot 46,5% för Sebastian Piñera (Renovación Nacional) i spetsen för den borgerliga koalitionen La Alianza. Bachelet tillträdde den 11 mars 2006 och leder en koalitionsregering med social- och kristdemokrater - La Concertación.

Michelle Bachelet är läkare och politiker med ett dramatiskt förflutet. Som vänsteraktivist greps hon under Pinochet-diktaturen tillsammans med sin mor. De frisläpptes men gick i landsflykt. Fadern var flyggeneral och ingick i president Salvador Allendes regering. Han greps efter kuppen 1973, torterades och avled av sviterna i fängelse. Michelle Bachelet gick till val med ett socialt reformprogram som, under hennes mandatperiod, förväntas utmynna i ett förbättrat socialt skyddsnät. Första hälften av hennes mandatperiod har präglats av flera politiska utmaningar. Bl.a har strejkande skolungdomar, korruptionsskandaler, omröstningen om den latinamerikanska platsen i FNs säkerhetsråd, samt reformen av Santiagos kollektivtrafiksystem, lett till diverse regeringsombildningar. Flera avhopp respektive uteslutningar från två av koalitionspartierna har lett till att regeringskoalitionen inte längre har majoritet i kongressen. Ökade priser på mat och bränsle, samt ökad brottslighet, är andra faktorer som det chilenska folket är missnöjda med. Därtill har åtgärden att tillåta dagen-efter-piller till flickor från 14 års ålder utan föräldrarnas samtycke, orsakat konflikt med katolska kyrkan. Åtgärden tillbakavisades av landets författningsdomstol.

På den positiva sidan kan nämnas reformeringen av pensionssystemet med utförande av en universell pension, utbyggnaden av barnomsorgen och fortsatt stabil ekonomisk utveckling

De senaste månaderna har presidentens popularitetssiffror stigit betydligt och i mars sade sig 58% av befolkningen vara positivt inställd till presidenten i jämförelse med 26% i september 2008. Några tänkbara orsaker är dels det faktum att den tidigare så kritiserad strikta finanspolitiken nu fått upprättelse i och med finanskrisen som Chile kan bemöta med relativt lugn med tanke på de stora valutareserver som finns i olika fonder. En annan populär åtgärd som införts nyligen är det familjestöd som betalas ut till familjer med låga inkomster från mars 2009.

Kongressen fastställde valdagen för president- och parlamentsval den 13 december 2009 och det är en öppen fråga huruvida regeringskoalitionen kan förlora makten till oppositionens kandidat, Sebastian Piñera. Han skulle i så fall bli den förste presidenten från ett högerparti sedan demokratins återinförande 1990. Regeringskoalitionen har efter en längre periods interna diskussioner enats om en presidentkandidat, kristdemokraten och f.d. presidenten Eduardo Frei.

I mars 2009 skedde den senaste regeringsombildningen i och med utrikesminister Alejandro Foxleys avhopp. Han ersattes med partikamraten och tillika ambassadören i Washington, Mariano Fernández, Ny ambassadör i USA blev José Goñi som fick lämna över försvarsministerposten till Fransisco Vidal som tidigare var regeringssamordnare. Han, i sin tur, ersattes av Carolina Tohá som, i samband med utnämningen, lämnade kongressen och blev den första chilenska politiker som gjort detta.

Chile internationellt

Geografiskt isolerat av berg och hav karaktäriseras Chile av landets längd (432 mil) och en genomsnittlig bredd på knappt 15 mil. Även om Chile befolkningsmässigt inte tillhör de största länderna i Sydamerika (drygt 16 miljoner inv.), räknas det genom sin ekonomiska och politiska stabilitet till de mer framträdande i regionen.

Chile deltar aktivt i FN och dess fackorgan och var en av ursprungssignatärerna till GATT. Chile kandiderar till en plats i FN:s säkerhetsråd år 2014-15. Landet har fredsbevarande styrkor i Haiti och deltar i diverse fredbevarande operationer i bl.a. Bosnien-Hercegovina, Cypern, Indien/Pakistan och i Mellanöstern. Chile utgör även ett av fyra länder i Fyrnationsinitiativet (4NI). Chiles höga intresse för FN till trots, har landet ej ratificerat avtalet om den internationella brottsmålsdomstolen (ICC), till följd av konservativt motstånd. Chile blev invald till rådet för mänskliga rättigheter under tidsperioden 2008-2010. Chile är starkt frihandelsinriktat, är en aktiv WTO-medlem och troligtvis det land i världen med flest antal bilaterala frihandelsavtal. Chile förhandlar för närvarande om medlemskap i OECD.

En utmaning för chilensk utrikespolitik ligger i relationerna till grannländerna. Sedan president Alan Garcias tillträde i juli 2006 har en förbättring av relationerna till Peru eftersträvats. Flertalet peruanska ministrar valde att resa till Chile på sin första utlandsresa, vilket gav en klar markering om önskan att förbättra relationerna. Förre detta peruanske presidenten Alberto Fujimori,
anklagad för diverse MR-brott och korruption, lämnades ut, efter beslut av Högsta domstolen, av Chile till Peru under hösten 2007 efter att ha vistats i Chile under 1 år och 7 månader.

Spänningarna mellan Chile och Peru ökade återigen något när Peru i januari 2008 drog frågan om den mångåriga havsgränstvisten till internationella domstolen i Haag. I mars 2009 presenterade Peru sina formella argument och nu har Chile ett år på sig för att svara. Tvisten förväntas pågå i flera år.

I både Peru och Bolivia går de antichilenska stämningarna tillbaka till stillahavskriget 1879-1884, då Chile tillskansade sig värdefullt peruanskt och bolivianskt territorium. Chile och Bolivia saknar idag diplomatiska relationer (representeras av generalkonsuler). Sedan president Evo Morales tillträde i Bolivia har dock relationerna förbättrats något. I september 2008 när provinsupproren i Bolivia hotade landets stabilitet sammankallade Chile, som pro-tempore ordförande i organisationen UNASUR (Sydamerikanska nationernas union), ett krismöte i Santiago. Vid mötet deltog statscheferna från nästan alla tolv medlemmarna i UNASUR och resultatet ses regionalt som en succé. Chiles regionala roll har stärkts genom agerandet via organisationen och det följande ledarskapet i den arbetsgrupp som tillsattes för att medla mellan provinsguvernörer och regering i Bolivia.

Relationen till Argentina har präglats av uteblivna gasleveranser från Argentinas sida vilket i Chile har medfört energikris. I oktober 2007 valdes Cristina Fernández de Kirchner till Argentinas första demokratiskt valda kvinnliga president och hon har betonat vikten av stabila relationer mellan de både grannländerna.

Mänskliga rättigheter

Chile är idag en fungerande demokrati med stabila institutioner, som lagt militärdiktaturen bakom sig.  Den nuvarande militärledningen erkänner att övergrepp begicks under diktaturen. Den chilenska regeringen respekterar de mänskliga rättigheterna, men problem återstår på vissa områden.

Inkomstfördelningen är fortsatt mycket ojämn även om millenniemålet om minskad fattigdom har uppnåtts. Det förekommer rapporter om våld och misshandel på polisstationer. Många fängelser är gamla och överfulla. Våld mot kvinnor och barn fortsätter att vara ett allvarligt problem. Samtidigt är det en betydande nedgång av antalet fattiga från ca. 40% 1990 till ca. 13,7 % 2006. Ursprungsbefolkningen är i flera avseenden marginaliserad. En historisk dom från Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (CIDH) mot chilenska staten i september 2006 om att återuppta och utreda ett fall som hade dömts enligt amnestilagen, har inte fått genomslag utan amnestilagen fortsätter att vara i kraft.

Konflikterna mellan ursprungsbefolkningen mapuche i södra Chile och landägare och myndigheter har ökat under 2008 som inleddes med en 110 dagar lång hungerstrejken av en mapuche-aktivist och händelserna har satt fokus på ursprungsbefolkningens situation. I januari 2008 utsågs en kommission och koordinator för ursprungsbefolkningsfrågor men oroligheterna har fortsatt under året. I september 2008 ratificerades ILO-konventionen 169. I april i år besökte FN:s specielle rapportör för ursprungsbefolkningsfrågor (James Anaya) Chile och även om rapporten inte har publicerats så var hans uttalanden i samband med besöket betydligt mer positiva än föregångaren Stavehagens efter hans besök år 2002. Samtidigt har inte förslaget till lagändring för att ratificera internationella brottsmålsdomstolen gått igenom och inte heller det senaste underskrivna protokollet till FN-konventionen mot påtvingade försvinnanden. Chile är det enda landet i Latinamerika som inte har ratificerat Romstadgan. De senaste två åren präglas även av svarta rubriker om kvinnovåld och mord, det högsta antalet under det senaste decenniet.

EU och Chile genomförde den första dialogen om mänskliga rättigheter i Santiago i april i år. Båda parter var nöjda med dialogen som betecknades som uppriktig och konstruktiv. Dialog fördes med såväl myndighetsrepresentanter som med representanter för olika intresseorganisationer.

Ekonomi

Chile, liksom resten av världen, har drabbats av effekterna av finanskrisen. Eftersom Chile är ett litet exportberoende land, till stor del baserat på råvaruexport har tillväxtsiffrorna sjunkit betydligt de senaste månaderna. Chile är dock i en bättre situation än många andra länder tack vare den restriktiva finanspolitik som förutom restriktivitet i statliga utgifter, även inneburit att överskott av försäljning av koppar från det statliga bolaget Coledco, inte spenderats utan samlats i fonder. Dessa kan nu användas för att motverka effekterna av krisen utan att påverka statsfinanserna.

Idag går 70% av den statliga budgeten till sociala utgifter såsom garantipensioner, sjukvård, utbildning och bostäder. Fortfarande finns dock stora brister i det sociala skyddsnätet och i utbildningssektorn. Trots att BNP/capita är den högsta i Latinamerika är inkomstskillnaderna i Chile fortfarande bland de största i regionen. Nästan 1 miljon yrkesarbetande, 15 procent av den totala arbetskraften, tjänar mindre än den enligt lag fastställda minimilönen på ca 240 USD/månad.

Chile har varit relativt förskonad från allvarliga inflationsproblem tills år 2007 när KPI nådde över sju procent. I juni 2008 var inflationstakten nästa uppe i tio procent. Centralbanken beslöt i det läget att skärpa räntepolitiken. Detta i kombination med den ekonomiska världskrisen har gjort att inflationstakten dämpats och förutses minska ytterligare under 2009. Bristen på energi är ett stort problem för Chile som inte förfogar över några rikliga egna resurser (förutom vattenkraft som svarar för ca 40% av elproduktionen) utan varit beroende av argentinsk naturgas som på senare år uteblivit. Besparingsåtgärder genomförs och anläggningar för kol respektive flytande naturgas är under uppbyggnad men energikrisen förutses fortsätta t o m nästa år då nämnda anläggningar beräknas börja bli färdiga.

Handel

Chile fäster stor vikt vid WTO-systemet och en liberal världshandel med klara regler. Strävan efter frihandel har kommit att bli landets viktigaste utrikespolitiska drivkraft.

Associeringsavtalet mellan EU och Chile, som trädde i kraft fullständigt år 2005, har lett till att det kommersiella utbytet har tredubblats. Avtalet är ett av de mest långtgående EU har med tredje land, varvid avtalet inbegriper ej endast frihandel utan även politisk dialog och samarbete på en rad områden.

Chile är troligtvis det land i världen med flest antal bilaterala frihandelsavtal. Frihandelsavtalen med USA, Sydkorea och EFTA, som trädde i kraft 2004, har gett starka impulser åt Chiles utrikeshandel. Frihandelsavtalet med Kina, som trädde ikraft 2006, har lett till att landet snabbt har blivit en av Chiles största handelspartner. Japan (frihandelsavtal trädde i kraft september 2007) är en annan viktig handelspartner i Asien. Under 2008 blev ett avtal med Australien. I år har förhandlingar med Turkiet slutförs och man har pågående förhandlingar med  Frihandelsförhandlingarna med Malaysia, Thailand och  Vietnam. Chile är medlem i APEC.

Sveriges förbindelser med Chile

Sverige har ett gott rykte och är välkänt i Chile, bl.a. genom det starka engagemanget mot militärregimen samt för vår generösa flyktingpolitik under 70- och 80-talen. Idag beräknas det finnas ca. 45 000 chilenare i Sverige (första och andra generation).

Ambassadens verksamhet är inriktad på de bilaterala ekonomiska, politiska och kulturella förbindelserna. Därtill är den konsulära och migrationsrelaterade verksamheten omfattande med över 800 ansökningar om uppehållstillstånd per år (Chile ca. 425 respektive Peru ca. 400). Ambassaden har även ansvar för Peru sedan ambassaden lades ner i Lima 2001. Under 2006 färdigställdes det nya svenska residenset, Casa Suecia, som invigdes i juni 2007. Det svenska residenset används flitigt i olika främjarsammanhang. I oktober 2008 invigde Exportrådet ett handelskontor i Chile.

Bland de svenska besöken på officiell nivå kan särskilt nämnas kungaparets statsbesök 1996, besök av statsminister Göran Persson (1998 och 2003), talman Birgitta Dahl (2000) och utrikesminister Anna Lindh (2001). Statsrådet Mona Sahlin representerade regeringen vid presidentinstallation i mars 2006.

President Patricio Aylwin besökte Sverige 1993, och president Ricardo Lagos var i Sverige 1999 (som presidentkandidat) samt 2002, 2005 och (just avgången) 2006. Den nuvarande presidenten, Michelle Bachelet, besökte Sverige som försvarsminister 2003. Finansminister Nicolas Eyzaguirre besökte Sverige 2005 och ekonomiminister Alejandro Ferreiro var i Sverige i november 2006.

En svensk-chilensk utvecklingsfond sjösattes i slutet av år 2002 som ett instrument för att utöka det bilaterala samarbetet. Utvecklingsfonden utgör ett unikt och väl fungerande samarbetsinstrument för att främja den bilaterala handeln och samarbetet inom flera viktiga sektorer. Sedan dess bildande har fonden tagit emot 163 ansökningar (68 % från Chile och 32 % från Sverige) och beviljat stöd åt 116  projekt. Fonden har hittills bidragit med 3,1 miljoner USD medan de medverkande företagen själva investerat 3,43miljoner USD i projekten.

Hittills beräknas 21 nya företag ha upprättats och 192 nya arbetstillfällen skapats (185 i Chile och 7 i Sverige) till följd av samfinansierade projekt.  

Det svensk-chilenska handelsutbytet utgjorde under 2007 endast 0,25 % av Sveriges totala utrikeshandel. Svensk export till Chile uppgick till 2623 miljoner SEK år 2008 jämfört med 2014 miljoner SEK år 2007.  Importen från Chile till Sverige minskade något och uppgick 2008 till 3295 miljoner SEK jämfört med 3523 miljoner SEK 2007.  Under de senaste åren har Sverige uppvisat en stadigt handelsunderskott med Chile, vilket nästan uteslutande har berott på det extraordinärt höga kopparpriset.

Verkstadsprodukter svarar för hela 80% av det totala exportvärdet. Telekomutrustning samt anläggnings- och gruvutrustning utgör de viktigaste exportprodukterna.

Malmer (koppar, molybden) är den överlägset viktigaste importkategorin (år 2008 nästan 68% av det totala importvärdet). På andra plats hamnade järn och stål med drygt 12,8 %. Vin utgör den tredje största, följt av kemiska produkter samt frukt och köksväxter. 

De flesta stora svenskrelaterade företag finns representerade i Chile, bl. a AlfaLaval, ABB, AstraZeneca, Atlas Copco, Ericsson, Oriflame, Sandvik, SKF, Scania, SCA, Tetra Pak, Volvo etc. Ytterligare cirka 150 svenska företag har någon annan form av indirekt representation. Den svensk-chilenska handelskammaren i Santiago har ett 30-tal medlemmar. Exportrådet öppnade kontor i Chile i oktober 2008.

Sedan 30 december 2005 har Sverige och Chile har ett bilateralt avtal för att undvika dubbelbeskattning.