Om Chile

Inrikespolitiska läget
Vid det senaste presidentvalet den 15 januari 2006 vann La Concertacións kandidat Michelle Bachelet (Partido Socialista) med 53,5% mot 46,5% för Sebastian Piñera (Renovación Nacional) i spetsen för den borgerliga koalitionen La Alianza. Bachelet tillträdde den 11 mars 2006 och leder en koalitionsregering med social- och kristdemokrater - La Concertación.

Michelle Bachelet är läkare och politiker med ett dramatiskt förflutet. Som vänsteraktivist greps hon under Pinochet-diktaturen tillsammans med sin mor. De frisläpptes men gick i landsflykt. Fadern var flyggeneral och ingick i president Salvador Allendes regering. Han greps efter kuppen 1973, torterades och avled av sviterna i fängelse. Michelle Bachelet gick till val med ett socialt reformprogram som, under hennes mandatperiod, förväntas utmynna i ett förbättrat socialt skyddsnät. Första hälften av hennes mandatperiod har präglats av flera politiska utmaningar. Bl. .a har strejkande skolungdomar, korruptionsskandaler, omröstningen om den latinamerikanska platsen i FNs säkerhetsråd, samt reformen av Santiagos kollektivtrafiksystem, lett till diverse regeringsombildningar. Flera avhopp respektive uteslutningar från två av koalitionspartierna har lett till att regeringskoalitionen inte längre har majoritet i kongressen. Ökade priser på bl.a. mat och bränsle, samt ökat våld, är andra faktorer som det chilenska folket är missnöjda med. Därtill har åtgärden att tillåta dagen-efter-piller till flickor från 14 års ålder utan föräldrarnas samtycke, orsakat konflikt med katolska kyrkan.

Under 2007 steg kopparpriserna väsentligt vilket bidrog till ett överskott i statskassan om USD 14,4 miljarder (8,8 % av BNP, EIU) . Exportsektorn är motorn i den chilenska ekonomin och kopparexporten utgör mer än hälften av den chilenska exporten. Bland folket finns en utbredd önskan om att överskottet skall användas till olika välfärdsprogram. Regeringen har dock hittills följt den sedan återgången till demokrati gängse linjen med försiktig ökning av statliga utgifter, som dock under 2008 når sin högsta nivå någonsin.

Idag går 70% av den statliga budgeten till sociala utgifter såsom garantipensioner, sjukvård, utbildning och bostäder. Fortfarande finns dock stora brister i det sociala skyddsnätet och i utbildningssektorn. Trots att BNP/capita är den högsta i Latinamerika, 9884 USD (jämfört med 2400 USD 1990), är inkomstskillnaderna i Chile fortfarande bland de största i regionen. Nästan 1 miljon yrkesarbetande, 15 procent av den totala arbetskraften, tjänar mindre än den enligt lag fastställda minimilönen på ca 280 USD/månad. Samtidigt är det en betydande nedgång av antalet fattiga från ca. 40% 1990 till ca. 13,7 % 2006.

Inflationen har skjutit i höjden den senaste tiden (8,5 % i mars i år) och regeringen har tagit beslut om ett åtgärdspaket för att inte bara få bukt med inflationen utan även de svåra föroreningarna i städerna. Bristen på energi är ett stort problem för Chile som inte förfogar över några rikliga egna resurser (förutom vattenkraft som svarar för ca 40% av elproduktionen) utan varit beroende av argentinsk naturgas som på senare tid uteblivit. Besparingsåtgärder genomförs och anläggningar för kol respektive flytande naturgas är under uppbyggnad men energikrisen förutses fortsätta t o m nästa år då nämnda anläggningar beräknas vara färdiga.

Chile internationellt
Geografiskt isolerat av berg och hav karaktäriseras Chile av landets längd (432 mil) och en genomsnittlig bredd på knappt 15 mil. Även om Chile befolkningsmässigt inte tillhör de största länderna i Sydamerika (drygt 16 miljoner inv.), räknas det genom sin ekonomiska och politiska stabilitet till de mer framträdande i regionen.

Chile deltar aktivt i FN och dess fackorgan och var en av ursprungssignatärerna till GATT. Chile kandiderar till en plats i FN:s säkerhetsråd år 2014-15. Landet har fredsbevarande styrkor i Haiti och deltar i diverse fredbevarande operationer i bl.a. Bosnien-Hercegovina, Cypern, Indien/Pakistan och i Mellanöstern. Chile utgör även ett av fyra länder i Fyrnationsinitiativet (4NI). Chiles höga intresse för FN till trots, har landet ej ratificerat avtalet om den internationella brottsmålsdomstolen (ICC), till följd av konservativt motstånd. Chile har även uttalat sin önskan om att bli invalt i MR-rådet 2008-2010. Chile är starkt frihandelsinriktat, är en aktiv WTO-medlem och troligtvis det land i världen med flest antal bilaterala frihandelsavtal. Chile förhandlar för närvarande om medlemskap i OECD.

En utmaning för chilensk utrikespolitik ligger i relationerna till grannländerna. Sedan president Alan Garcias tillträde i juli 2006 har en förbättring av relationerna till Peru eftersträvats. Flertalet peruanska ministrar valde att resa till Chile på sin första utlandsresa, vilket gav en klar markering om önskan att förbättra relationerna. Förre detta peruanske presidenten Alberto Fujimori,
anklagad för diverse MR-brott och korruption, lämnades ut av Chile till Peru under hösten 2007 efter att ha vistats i Chile under 1 år och 7 månader.

Spänningarna mellan Chile och Peru ökade återigen något när Peru i januari år drog frågan om den mångåriga havsgränstvisten till internationella domstolen i Haag.

I både Peru och Bolivia går de antichilenska stämningarna tillbaka till stillahavskriget 1879-1884, då Chile tillskansade sig värdefullt peruanskt och bolivianskt territorium. Chile och Bolivia saknar idag diplomatiska relationer (representeras av generalkonsuler). Sedan president Evo Morales tillträde i Bolivia har dock relationerna förbättrats något. En bilateral agenda med 13 punkter inklusive havsfrågan styr arbetet.

Relationen till Argentina har präglats av uteblivna gasleveranser från Argentinas sida vilket i Chile har medfört energikris. I oktober 2007 valdes Cristina Fernández de Kirchner till Argentinas första demokratiskt valda kvinnliga president och hon har betonat vikten av stabila relationer mellan de både grannländerna.

Mänskliga rättigheter
Chile är idag en fungerande demokrati med stabila institutioner, som lagt militärdiktaturen bakom sig.  Den nuvarande militärledningen erkänner att övergrepp begicks under diktaturen. Den chilenska regeringen respekterar de mänskliga rättigheterna, men problem återstår på vissa områden.

Inkomstfördelningen är fortsatt mycket ojämn även om millenniemålet om minskad fattigdom har uppnåtts. Det förekommer rapporter om våld och misshandel på polisstationer. Många fängelser är gamla och överfulla. Våld mot kvinnor och barn fortsätter att vara ett allvarligt problem. Urfolken är i flera avseenden marginaliserade. En historisk dom från Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (CIDH) mot chilenska staten i september 2006 om att återuppta och utreda ett fall som hade dömts enligt amnestilagen, kan få långtgående juridiska och politiska konsekvenser.

2007 präglades av utlämningen av Alberto Fujimori till Peru, beslut om att skapa ett institut för mänskliga rättigheter och lanseringen av kandidaturen till FN:s råd för mänskliga rättigheter under perioden 2008-2011. Samtidigt har inte förslaget till lagändring för att ratificera internationella brottsmålsdomstolen gått igenom och inte heller det senaste underskrivna protokollet till FN-konventionen mot påtvingade försvinnanden. Chile är det enda landet i Latinamerika som inte har ratificerat Romstadgan. Den senaste tiden präglas även av svarta rubriker om kvinnovåld och mord, det högsta antalet under det senaste decenniet.

Ekonomi
Chile fortsätter att visa upp starka makroekonomiska fundament: höga exportbelopp, stort budgetöverskott, praktiskt taget obefintlig offentlig skuldsättning samt snabbt stegrad inkomst per capita. BNP/capita är 9884 USD.

Trots höga exportvolymer under 2007 blev inte BNP-tillväxten högre än 5,1% 2007. Detta antas bero på konkurrenskraftsproblem med ökande löne- och energikostnader under året. Samtidigt ska noteras att stora delar av kopparintäkterna sparats i fonder utomlands. Trots att exportvolymerna troligtvis kommer att sjunka något under 2008 till följd av minskad global efterfrågan så sitter ändå Chile relativt säkert med sin stora kopparexport och med sitt diversifierade nät av handelspartners.

Till följd av den höga inflationen kommer den privata konsumtionen att dämpas vilket uppskattas få till följd en minskning av BNP-tillväxten till 3,9% 2008. BNP-tillväxten kommer troligtvis att återhämta sig 2009 och nå 4,4% (EIU).  

Handel
Chile fäster stor vikt vid WTO-systemet och en liberal världshandel med klara regler. Strävan efter frihandel har kommit att bli landets viktigaste utrikespolitiska drivkraft.

Associeringsavtalet mellan EU och Chile, som trädde i kraft fullständigt år 2005, har lett till att det kommersiella utbytet har tredubblats. Avtalet är ett av de mest långtgående EU har med tredje land, varvid avtalet inbegriper ej endast frihandel utan även politisk dialog och samarbete på en rad områden.

Chile är troligtvis det land i världen med flest antal bilaterala frihandelsavtal. Frihandelsavtalen med USA, Sydkorea och EFTA, som trädde i kraft 2004, har gett starka impulser åt Chiles utrikeshandel. Frihandelsavtalet med Kina, som trädde ikraft 2006, har lett till att landet snabbt har blivit en av Chiles största handelspartner. Japan (frihandelsavtal trädde i kraft september 2007) är en annan viktig handelspartner i Asien. Under 2008-2009 förutses frihandelsförhandlingarna med Australien, Ecuador, Malaysia, Thailand och Vietnam avslutas. Möjligtvis kan även ett frihandelsavtal med Turkiet bli verklighet. Chile är medlem i APEC.

Sveriges förbindelser med Chile
Sverige har ett gott rykte och är välkänt i Chile, bl.a. genom det starka engagemanget mot militärregimen samt för vår generösa flyktingpolitik under 70- och 80-talen. Idag beräknas det finnas ca. 45 000 chilenare i Sverige (första och andra generation).

Ambassadens verksamhet är inriktad på de bilaterala ekonomiska, politiska och kulturella förbindelserna. Därtill är den konsulära och migrationsrelaterade verksamheten omfattande med över 800 ansökningar om uppehållstillstånd per år (Chile ca. 425 respektive Peru ca. 400). Ambassaden har även ansvar för Peru sedan ambassaden lades ner i Lima 2001. Under 2006 färdigställdes det nya svenska residenset, Casa Suecia, som invigdes i juni 2007. Det svenska residenset används flitigt i olika främjarsammanhang.

Bland de svenska besöken på officiell nivå kan särskilt nämnas kungaparets statsbesök 1996, besök av statsminister Göran Persson (1998 och 2003), talman Birgitta Dahl (2000) och utrikesminister Anna Lindh (2001). Statsrådet Mona Sahlin representerade regeringen vid presidentinstallation i mars 2006.

President Patricio Aylwin besökte Sverige 1993, och president Ricardo Lagos var i Sverige 1999 (som presidentkandidat) samt 2002, 2005 och (just avgången) 2006. Den nuvarande presidenten, Michelle Bachelet, besökte Sverige som försvarsminister 2003. Finansminister Nicolas Eyzaguirre besökte Sverige 2005 och ekonomiminister Alejandro Ferreiro var i Sverige i november 2006.

En svensk-chilensk utvecklingsfond sjösattes i slutet av år 2002 som ett instrument för att utöka det bilaterala samarbetet. Utvecklingsfonden utgör ett unikt och väl fungerande samarbetsinstrument för att främja den bilaterala handeln och samarbetet inom flera viktiga sektorer. Sedan dess bildande har fonden tagit emot 147 ansökningar (67,3 % från Chile och 32,7 % från Sverige) och beviljat stöd åt 103 projekt. Fonden har hittills bidragit med 2,6 miljoner USD medan de medverkande företagen själva investerat 2,9 miljoner USD i projekten.

Hittills beräknas 16 nya företag ha upprättats och 67 nya arbetstillfällen skapats (60 i Chile och 7 i Sverige) till följd av samfinansierade projekt.

Det svensk-chilenska handelsutbytet utgjorde under 2007 endast 0,25 % av Sveriges totala utrikeshandel. Svensk export till Chile uppgick till 2012 miljoner SEK år 2007 jämfört med 1909 miljoner SEK år 2006 (SCB).  Importen från Chile till Sverige ökar också och uppgick 2007 till 3523 miljoner SEK jämfört med 3083 miljoner SEK 2006 (SCB).  Under de senaste åren har Sverige uppvisat en stadigt handelsunderskott med Chile, vilket nästan uteslutande beror på det extraordinärt höga kopparpriset.

Verkstadsprodukter svarar för hela 82% av det totala exportvärdet. Telekomutrustning samt anläggnings- och gruvutrustning utgör de viktigaste exportprodukterna. Utrustning för materialhantering, liksom delar till motorfordon mer än fördubblades.

Malmer är den överlägset viktigaste importkategorin (år 2007 nästan 71% av det totala importvärdet). På andra plats hamnade järn och stål med drygt 11 %. Vin utgör den tredje största importprodukten (med en ökning på 22%), följt av kemiska produkter samt frukt och köksväxter. 

De flesta stora svenskrelaterade företag finns representerade i Chile, bl. a AlfaLaval, ABB, AstraZeneca, Atlas Copco, Ericsson, Oriflame, Sandvik, SKF, Scania, SCA, Tetra Pak, Volvo etc. Ytterligare cirka 150 svenska företag har någon annan form av indirekt representation. Den svensk-chilenska handelskammaren i Santiago har ett 30-tal medlemmar. Exportrådet avser under året öppna ett kontor i Santiago.

Chile erbjuder goda affärsmöjligheter för svenska företag inom flera traditionellt starka "svenska" sektorer som t.ex. gruvor, skogs- och träindustri, transport, infrastruktur, IT och Telecom samt energi- och miljöteknik.

Sverige och Chile har ett bilateralt avtal för att undvika dubbelbeskattning.

----------------------------------------------------------- 

Bilaterala avtal

1. Viseringsavtal
Viseringsfrihet för turister råder sedan 1 januari 1991. Chilenska turister är numera viseringsfria i hela Schengenområdet.

2. Investeringsskyddsavtal
Undertecknades i samband med president Aylwins besök i Sverige i maj 1993 och trädde i kraft i februari 1996.

3. Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile
Undertecknades i mars 1995 och trädde i kraft i januari 1996. Det innebär bl.a. att arbetsrelaterad folkpension betalas till chilenska medborgare i Sverige eller Chile på samma villkor som gäller för svenska medborgare i motsvarande situation. I Sverige intjänad ATP-pension utbetalas liksom tidigare utan inskränkningar i Chile. Konventionen omförhandlades 2005 med anledning av det nya svenska pensionssystemet. Den nya konventionen trädde i kraft den 1 januari 2007.

4. MoU
I mitten av juni 1996 undertecknades ett Memorandum of Understanding om bilaterala konsultationer på hög tjänstemannanivå.

5. MoU
I maj 1997 undertecknade Chiles och Sveriges försvarsministrar ett Memorandum of Understanding på försvarsområdet.

6. Medföljandeavtal
Den 1 november 1997 trädde ett medföljandeavtal i kraft. Detta ger medföljande till beskickningspersonal möjlighet att förvärvsarbeta.

6. MoU
Vid statsminister Perssons besök i januari 1998 undertecknades ett Memorandum of Understanding på utbildningsområdet för att främja samarbete och utbyte mellan svenska och chilenska skolor.

7. Samarbetsavtal
Vid statsministerns besök i januari 1998 undertecknades ett avtal om ekonomiskt, industriellt och kommersiellt samarbete. Avtalet utmynnade i en rad samarbeten, varav de flesta nu har fasats ut. Vid statsministerns besök 2003 lanserades Sweden-Chile Task-Force om utökat samarbete i politiska, kommersiella och utvecklingsfrågor.

8. Utvecklingsfonden
I december 2001 undertecknades ett ramavtal för en gemensam fond mellan Sida, AGCI (den chilenska biståndsmyndigheten) samt Corfo till ett totalvärde av ca 3 MUSD. År 2005 gjordes en påfyllning om c:a 4 MUSD av båda parter.

9. Skatteavtal
Förhandlingar om ett skatteavtal avslutades år 2003, och avtalet trädde i kraft den 1 januari 2006.