Märkbart är att svensk export till Israel är avsevärt större än den israeliska exporten. Nedgången kan härledas från dels den stagnerande världsmarknaden, dels den försämrade säkerhetssituationen i Israel.
Ekonomiska indikatorer från och med andra halvåret år 2003 pekar emellertid på en återhämtning av den israeliska ekonomin. Denna utveckling torde gynna förutsättningarna för en utökad bilateral handel med Sverige, något som även understryks av den ökade efterfrågan på exportinformation ambassaden noterat. Israels infrastrukturella projektmiljöer omfattar även många för Sverige intressanta områden, däribland kommunikationssystem (vägar och järnvägar) samt ett flertal miljörelaterade projekt (luftföroreningar, vattenvård, avfallshantering). Bilateralt ramverk och de ekonomiska förutsättningarna
Den bilaterala handeln mellan Sverige och Israel har ökat märkbart sedan 1995. Ett flertal större svenska företag har börjat exportera till, och investera i Israel. Bland dessa kan nämnas Ericsson, som öppnade ett kontor i Israel februari 1998 och har för närvarande 55 anställda; ASSA ABLOY, som 1999 köpte ett israeliskt säkerhetsföretag (Multilock); och Volvo, med cirka 600 anställda, som 1996 investerade i en bussfabrik i Caesarea. Möbelföretaget IKEA öppnade sin första butik i Israel i april 2001 och har redan omkring 450 anställda. Tack vare de stora framgångarna finns långt framskridna planer på att öppna ytterligare butiker. För närvarande har sammanlagt sex svenska företag fasta kontor i Israel.
Handeln mellan Sverige och Israel företas sedan 1995 inom ramen för associeringsavtalet mellan Europeiska Unionen och Israel. Innan 1995 reglerades den bilaterala handeln av avtalet mellan EFTA och Israel. Associeringsavtalet med EU innebär att all handel med industriprodukter – såväl import som export – är tullfri, medan endast ett fåtal jordbruksprodukter åtnjuter samma tullprivilegium.
Ett avtal mellan Sverige och Israel om utvecklings- och forskningssamarbete inom högteknologi undertecknades i december 2000. Inom ramen för avtalet skapades även ett specifikt projekt – SIBED – i syfte att främja utvecklingen inom området mobil kommunikation.
Den bilaterala handeln mellan Sverige och Israel har successivt minskat sedan år 2000. Märkbart är att svensk export till Israel är avsevärt större än den israeliska exporten. Papper och pappersderivat, tyngre fordon samt telekommunikationsutrustning har varit de största posterna i den svenska exporten de senaste fem åren. Under samma period har verkstadsindustriprodukter stått för den största andelen av svensk import.
Nedgången i såväl export som import fr.o.m. år 2001 kan härledas från dels den stagnerande världsmarknaden, dels den försämrade säkerhetssituationen i Israel. Den israeliska näringsstrukturen har alltmer kommit att domineras av högteknologiindustrin. Den ekonomiska avmattningen som ägde rum i slutet av år 2000 kan till stor del förklaras av det såkallad Nablus-Nasdaqsyndromet, det vill säga en nedåtgående trend på USA:s teknikdominerade Nasdaqbörs i kombination med en utökad säkerhetspolitisk oro i och med den s.k. andra intifadans utbrott i slutet av år 2000.
Även investeringsklimatet har påverkats av de senaste årens negativa ekonomiska utveckling.
Enligt Bank of Israel (BoI) skall emellertid den ekonomiska trenden ha vänt i mitten av 2003 och indikatorer för första kvartalet pekar på en återhämtning av den israeliska ekonomin. Under årets första tre månader ökade handeln med utlandet markant; det senaste årets allt starkare privata konsumtion fortsatte; och BoI:s företagsundersökningar visade att företagen förutser en fortsatt uppgång. En reell depreciering av den israeliska valutan samt sjunkande reallöner har lett till ökad effektivitet och en konkurrenskraftigare ställning på världsmarknaden. Exporten av industriprodukter ökade med 25 procent under perioden september 2003-mars 2004. Enbart under första kvartalet 2004 var ökningen 11 procent. Israelisk exportvolym av varor och tjänster kan komma att öka med mellan 9 och 10 procent under 2004. Samtidigt har israelisk import av råmaterial samt kapital- och konsumtionsvaror ökat. Importen av varor och tjänster ökade med 31 procent (beräknat på årsbasis) första kvartalet 2004. Vidare har sänkta skatter på arbete och sänkt moms (från 18 till 17 procent) ytterligare stimulerat efterfrågan och konsumtion. Slutsatsen torde vara att Israels ekonomi - efter ett antal svåra år - ånyo tagit fart. Återhämtningen har emellertid ännu ej återspeglats i ökad handel med Sverige. Svenska produkter har dock ett gott namn på Israels innovationsbenägna, konsumtionsinriktade och mogna marknad. Den ekonomiska utvecklingen erbjuder således goda förutsättningar för en utökad bilateral handel med Sverige och ett större antal investeringar i bägge riktningar.