Presidenten väljs av parlamentet vart femte år. Till presidentämbetet hör bland annat att föreslå premiärminister till parlamentet. Presidenten har liten verkställande makt, men kan inlägga veto mot lagförslag genom att antingen sända dem till författningsdomstolen för granskning, eller tillbaka till parlamentet. Presidenten kan även initiera egna lagförslag.
Parlamentet består av en kammare och har 386 ledamöter. Parlamentsval hålls vart fjärde år. Valsystemet är invecklat. Av de 386 mandaten fördelas 176 i enmansvalkretsar. Resterande 210 mandat fördelas proportionellt, med en spärr på 5 % av rösterna i hela riket. Två valomgångar krävs vanligen. För enmansvalkretsarna krävs en andra valomgång om en kandidat inte lyckats få 50 % av rösterna, och om valdeltagandet varit lägre än 50 %. För de proportionellt fördelade mandaten krävs en andra valomgång om valdeltagandet varit lägre än 50 %.
Den grundlag som antogs efter övergången från kommunismen lägger fast flera spärrar mot en alltför stark regeringsmakt. En sådan spärr är en relativt frikostig möjlighet till folkomröstningar. En annan är att grundlagsändringar och vissa viktigare beslut i parlamentet kräver två tredjedels majoritet.
Fyra ombudsmän – för justitiefrågor, etniska minoriteter, dataskydd samt miljöfrågor- lyder under parlamentet och granskar såväl myndighetsutövning som lagstiftning.
Regeringsmedlemmar utses av presidenten på förslag av premiärministern. Parlamentet kan inte utfärda misstroendevotum mot enskilda ministrar, endast mot regeringen som kollektiv.
Statsförvaltningen kan indelas i ministerier (som både är verkställande organ och beredningsorgan) och ett stort antal myndigheter. Regeringen styr myndigheterna med hjälp av förordningar, utnämningsmakt och direkt politisk styrning.
Ungern är indelat i 19 län och runt 3000 kommuner. Den lokala nivån har relativt långtgående befogenheter.
Författningsdomstolen spelar en viktig roll i den ungerska demokratin. Den granskar att lagstiftning överensstämmer med grundlagen och att de medborgerliga rättigheterna upprätthålls. Domstolens makt är långtgående jämfört med dess motsvarigheter i Västeuropa. Den har rätt att granska inte bara gällande lagstiftning och förslag till ny lagstiftning, utan också principiellt viktiga politiska beslut. Medlemmarna av författningsdomstolen utses på nio år av parlamentet. De måste vara minst 45 år gamla och ha en solid juridisk bakgrund.
De 13 officiella etniska minoriteterna i Ungern har omfattande grundlagsfästa rättigheter. Kulturell autonomi och visst självstyre garanteras. (De 13 minoriteterna är romer, tyskar, polacker, slovaker, ukrainare, ruthener, rumäner, serber, kroater, slovener, greker, bulgarer och armenier, varav romerna är den överlägset största gruppen.)
För information om aktuella val och utnämningar samt den aktuella ekonomiska situationen i Ungern, ladda ned landrapporten i pdf-format