Grunden till en ungersk stat lades i slutet av 800-talet genom invandring av magyarerna. Under furste Stefan I, som år 1001 kröntes till Ungerns konung, kristnades magyarerna och övergav sitt nomadiserande liv.
Från 1300-talet kom Ungern att hotas av det turkiska väldet. År 1526 delades landet i tre delar; turkisk respektive habsburgsk överhöghet samt furstendömet Transsylvanien. Sedan turkarna besegrades 1699 blev Ungern en del av det habsburgska väldet. Efter inbördeskrig och långvariga motsättningar skapades dubbelmonarkin Österrike-Ungern i samband med "kompromissen" (Ausgleich) 1867. Dubbelmonarkin upplöstes 1918 och den ungerska republiken utropades.
Fredsuppgörelsen efter första världskriget slog hårt mot Ungern, som förlorade 2/3-delar av landets yta och 1/3 av befolkningen till grannländerna. Mellankrigstiden blev turbulent och slutade i ett auktoritärt styre av riksföreståndaren Miklós Horthy.
Samverkan med Tyskland under andra världskriget ledde till ett deltagande i det tyska anfallskriget mot Sovjetunionen men också till en senare tysk ockupation av Ungern i mars 1944 när landet sökte en separat fred med de allierade. I januari 1945 besegrade sovjetiska styrkor de tyska trupperna i Budapest; året därpå utropades den ungerska folkrepubliken. Kommunisterna tog definitivt över makten 1948.
Ett uppror mot det kommunistiska och sovjetiska förtrycket nedslogs brutalt 1956. Ungern var det land inom det kommunistiska blocket som först vågade samarbeta med väst; den ungerska gränsöppningen mot Österrike i september 1989 bidrog till Central- och Östeuropas snabba omvandling. Ungern blev medlem i NATO 1999, EU 2004 och deltar sedan december 2007 även i Schengensamarbetet.