Inrikespolitik
Sedan mitten av 1990-talet har det politiska läget i landet präglats av motsättningarna mellan partierna Awami League (AL) och Bangladesh Nationalist Party (BNP). Relationerna mellan de två ledande partierna fortsätter att präglas av inslag av konfrontationspolitik och skuggor från det förflutna som försvårar en konstruktiv dialog. Inför valet gjorde båda partierna utfästelser om att förändra det politiska klimatet och uppnå en mer väl fungerande parlamentarisk process och hantering. Detta har än så länge inte uppnåtts och det politiska klimatet har fortsatt att präglas av oppositionspartiets bojkott av parlamentet och svårigheter att uppnå en grund för dialog mellan partierna. Anklagelser från oppositionspartiet om orättfärdigt parlamentsval samt dålig atmosfär i kammaren kvarstår. Dock har landet under 2009 varit förskonad från de tidigare frekventa ”hartals”, dvs. större strejker.
Viktiga frågor för regeringen under mandatperioden är bl.a. matsäkerhet, energisäkerhet (både för människor i allmänhet och för industrin), lag och ordning, klimat, utbildning och hälsofrågor. Det reformarbete som påbörjades av interimsregeringen för att stärka landets statsförvaltning har till viss del fortsatt under vägledning av den AL- ledda regeringen. Fortsatt arbete med skärpt lagstiftning för korruption, samt att befästa Antikorruptions-kommissionen, valkommissionen, och nationella MR-kommissionen som starka och självständiga institutioner är av vikt. Det omfattande och framgångsrika arbete med röstlängden som genomfördes inför parlamentsvalet 2008 (med stöd från bland andra Sverige) har fortsatt på lokal nivå, och val till Upazilaförsamlingar ska hållas hösten 2010.
Civila samhället
Det civila samhället i Bangladesh är en dynamisk kraft för samhällsutveckling och har såväl ekonomiska som politiska och sociala funktioner. De mer än 45 000 registrerade frivilligorganisationerna utgör även ett viktigt komplement och ibland alternativ till viktiga samhällsfunktioner där behoven överstiger statens möjligheter att tillgodose basala behov inom bland annat sociala sektorer såsom hälsa och utbildning. Den verksamhet som byggts upp av enskilda organisationer har i vissa fall kommit att bli en integrerad del av vissa samhällsfunktioner. Detta underminerar statens ansvar och ägarskap samtidigt som organisationerna blir allt svagare i sin roll som granskare och kritiker av statsapparaten. Påverkan från politiska partier förekommer också. Överlag kan dock civila samhället ses som en drivande kraft för samhällsutveckling och en viktig röst, motmakt till staten i sin sk. ”watch dog” kapacitet. Civila samhället bidrar till att synliggöra begränsningar som lagar, institutioner och juridiska processer innebär för samhällsmedborgarna. Inte minst genom att statsapparaten granskas och bevakas ställs också ökade krav på staten och samhällsutvecklingen drivs framåt.
Sårbarhet för naturkatastrofer och klimatförändringar
De flesta av katastrofhoten i Bangladesh är väderrelaterade, och dessa förväntas öka i omfattning och frekvens som ett resultat av klimatförändringarna. Hit hör översvämningar till följd av ökad avsmältning av Himalayas glaciärer, översvämning till följd ökad nederbördsintensitet, ökad saltvatteninträngning och landförluster till följd av havsytenivåhöjning, fler och starkare cykloner samt en mer utbredd torka i delar av landet till följd av ökad avdunstning och ett förändrat nederbördsmönster. Klimat förändringarna förväntas också få allvarliga konsekvenser för landets jordbruk, med minskad avkastning som följd. Bangladesh står också under ständigt hot att drabbas av geologiska naturfenomen som jordbävningar och tsunamis. Genom sitt långa arbete med att öka beredskapen och minska människors utsatthet för naturkatastrofer har Bangladesh byggt upp en avsevärd kunskap kring området, vilket är en stor tillgång när det gäller förmågan att att anpassa landet till klimatförändringarna.
Utrikespolitik
Bangladesh utrikespolitik domineras av förhållandet till grannen Indien, som omsluter landet på tre sidor. Den sittande regeringen för en aktiv utrikespolitik, till stor del inriktad på regionen, där man verkar för öppnare handel, samt mer samarbete kring säkerhet och terrorism. Bangladesh har vissa oenigheter om naturresurser och vattenterritorium med Indien och Burma, men har i allmänhet goda relationer till grannländerna. Bangladesh är en aktiv deltagare i SAARC, bidrar kraftigt till FN:s fredsbevarande operationer, samt är mycket aktivt vad gäller frågor om klimatförändringar, vars konsekvenser kan förväntas drabba landet mycket hårt.