Rumäniens nuvarande författning antogs 1991 och har fått vissa kompletteringar därefter. Den ger presidenten en stark ställning vis-à-vis både regering och parlament. Det rumänska parlamentet, nationalförsamlingen, är uppdelat i två kamrar: deputeradekammaren med 345 ledamöter varav 18 är reserverade för de etniska minoriteterna, och senaten med 140 ledamöter. De båda kamrarna har i princip identiska befogenheter, vilket har skapat vissa svårigheter. Parlamentet har den grundläggande lagstiftningsmakten men under de senaste regeringarna har möjligheten att utfärda regeringsdekret utnyttjats i allt högre grad. Dessa träder i kraft omedelbart men måste senare godkännas av parlamentet. Efter det senaste parlamentsvalet i december 2004 var det inte självklart vilken politisk färg regeringen skulle få. Socialdemokraterna (PSD) blev det största partiet, , men då en liberal-konservativ valallians av fyra partier ( PNL, PD, PC och UDMR) hade bildats gavs den liberale partiledaren Calin Popescu Tariceanu uppdraget att bilda en regeringskoalition.
Samarbetet knakade emellertid snart i fogarna och alliansen försvagades i december 2006 då PC lämnade regeringssamarbetet efter stark kritik mot president Basescu. Dessutom splittrades PNL genom att några av dess partimedlemmar bildade ett nytt liberalt parti, PLD som står PD nära.
I mars 2007, tre månader efter Rumäniens EU-inträde försvagades regeringskoalitionen ytterligare. PD uteslöts ur regeringssamarbetet till följd av ett utdraget gräl mellan president Basescu och premiärminister Tariceanu.
I ett ganska senkommet försök att göra upp med det förflutna har man börjat öppna den tidigare säkerhetstjänstens, Securitates, arkiv. Detta har lett till upprörda diskussioner och anklagelser om nuvarande makthavares samarbete med Securitate. Under tiden efter 1989 har dock sannolikt mycket av det känsligaste materialet kunnat tas undan och förstöras. Det har dessutom antytts att nya förfalskade dokument tillförts.