Det område som idag är Rumänien utgjorde mellan år 106 och 271 den romerska provinsen Dakien. Drygt 1000 år senare grundades tre furstendömen i området, Transsylvanien, Moldavien och Valakiet. Dessa områden har under århundradena oftast varit underställda olika stormakter. Transsylvanien tillhörde under långa perioder det Habsburgska imperiet och har idag en ungersk befolkning på cirka en och en halv miljon invånare. De två furstendömena Moldavien och Valakiet har däremot huvudsakligen varit under osmanskt styre. År 1878 bildade Moldavien och Valakiet tillsammans Kungariket Rumänien. År 1881 kröntes Carol I av Hohenzollern-Sigmaringen till Rumäniens kung. Vid fredsuppgörelsen efter första världskriget införlivades Transsylvanien med Rumänien och ett Storrumänien skapades.
I andra världskriget deltog Rumänien först på Tysklands sida, men gick under slutskedet över till de allierade. Vid krigsslutet tillföll vissa landområden Rumänien från Ungern och Bulgarien. De rumänska områdena Bukovina och Bessarabien tillföll Sovjetunionen. Idag tillhör dessa områden Ukraina respektive republiken Moldova.
Efter andra världskriget var det rumänska kommunistpartiet svagt. Ett maktövertagande kunde ändå komma till stånd under starkt inflytande från Sovjetunionen. Kung Mihai tvingades abdikera. Rumänien utropades till folkrepublik 1948 och landet omformades väsentligen enligt sovjetisk modell. Vid president Gheorghiu-Dejs död 1965 kom Nicolae Ceausescu till makten. Han styrde landet diktatoriskt på det inrikespolitiska planet, men markerade viss självständighet mot Moskva på det utrikespolitiska planet.
Julen 1989 störtades Ceausescu. Han och hans fru avrättades under oklara omständigheter. Många menar att gnistan till revolutionen visserligen var ett folkligt uppror men att missnöjda personer med stark ställning inom det rådande systemet tog tillfället i akt att störta diktatorn och själva att gripa makten.
En provisorisk regering etablerades av Nationella Fronten, under ledning av den tidigare kommunisten Ion Iliescu. Denne återinförde flerpartisystem och allmän rösträtt. Nationella Fronten döptes om till det socialdemokratiska partiet PSSR och bestod i stor utsträckning av tidigare kommunister. Partiet vann de första fria valen 1992 varvid Ion Iliescu blev landets president.
Vid valet 1996 röstades en center-högerkoalition till makten men efter missnöje med den långsamma reformtakten röstades socialdemokraterna (numera PSD) åter till makten år 2000 med Ion Iliescu som president och med Adrian Nastase som premiärminister. År 2004 ställde Nastase upp som presidentkandidat men förlorade mot centerhögerkandidaten Traian Basescu (PD). Denne gav efter parlamentsvalet, Calin Popescu Tariceanu, ledare för nationella liberala partiet (PNL), i uppdrag att bilda regering.