Basfakta
Officiellt namn: Rumänien, RomâniaHuvudstad: Bukarest, BucureştiSpråk: Rumänska 91 % (officiellt språk), ungerska 6,7 %, romani 1,1 %, övriga 1,2 %. Yta: 237 397 km² (drygt halva Sveriges yta)Folkmängd: 21,5 miljoner (2010) Födelsetal: 1,3 barn per kvinna (2010)Religion: Rumänsk ortodoxa 86,8 %, evangeliska protestanter 7,5 %, katoliker 4,7%, övriga 0,9 % (huvudsakligen muslimer)Statsskick: RepublikStatschef: Traian Băsescu, presidentRegeringschef: Emil Boc, premiärminister (PDL)Regeringspartier: PDL (Demokratiska liberala partiet) och UDMR (Ungerska demokratiska unionen) i koalitionParlament: Tvåkammarsystem bestående av 137 platser i senaten och 334 i deputeradekammaren. Platserna väljs utifrån 41 valkretsar.Partier i parlamentet: PDL (Demokratiska liberala partiet) 48 platser i senaten och 121 platser i deputeradekammaren. PSD (Socialdemokraterna) 43 respektive 91 platser. PNL (Nationella liberala partiet) 24 platser respektive 60 platser. UDMR (Ungerska demokratiska unionen) 9 platser respektive 20 platser.UNPR (Nationella unionen för Rumäniens utveckling) 13 respektive 17 platser. Minoritetspartier (samarbetande i parlamentet) 17 platser i deputeradekammaren.Oberoende 4 platser i deputeradekammaren. (F.n. är det fyra vakanser i deputeradekammaren).Senaste allmänna val: Parlamentsval 2008 och presidentval 2009Nästa allmänna val: Parlamentsval 2012 och presidentsval 2014Valuta: 1 RON = 2,07 SEK (november 2011)BNP: 513 640 miljoner RON (123 352 miljoner EUR) (2010)BNP per capita: 23 870 RON (5 732 EUR) (2010)Viktigaste handelspartner (export): Tyskland, Italien och FrankrikeViktigaste handelspartner (import): Tyskland, Italien, UngernViktigaste exportprodukter: Maskiner, elektrisk utrustning, fordon, metaller, textilprodukter, mineraler, plast och gummi. Viktigaste importprodukter: Maskiner, elektrisk utrustning, mineralprodukter, metaller, kemiska produkter, fordon, plast och gummi. Sveriges import från Rumänien: 2,181 miljarder SEK (2010)(maskiner och teknisk utrustning, transportmedel, verkstadsprodukter, komponenter till motorfordon) Sveriges export till Rumänien: 2,254 miljarder SEK (2010)(fordonsutrustning, telekomutrustning, verkstadsutrustning)Tillväxt (real): -1,3 % (2010)Inflation: 6 % (2010)Budgetunderskott: 6,51 % (2010)Statsskuld (netto): 34,3 % av BNP (2010)Bytesbalansunderskott: 4,6 % av BNP (2010)Arbetslöshet: 7,6 % (2010)Energikällor: Kärnkraft 19,8 %, fossila bränslen 36,3 %, vattenkraft 29,4% samt gas 13,8 %.
- Rumäniens äldre historiaDet område som idag är Rumänien har varit bebott av indoeuropeiska folk sedan stenåldern, de tidigast kända var thrakerna. År 106 e.Kr införlivades området med det Romerska imperiet och provinsen Dacien bildades. År 271 förlorade romarna området och under de följande tusen åren har området genomströmmats av flera olika folkgrupper. I en period under 1200-talet låg östra området under mongolisk kontroll.
Under 1200- och 1300-talen grundades furstendömena Moldavien och Valakiet av rumäner medan Transsylvanien var ungerskt. Hela regionen kom dock att falla under turkiskt styre när det Ottomanska imperiet bredde ut sig under 1400- och 1500-talen. Rumänien erhöll visst självstyre under denna period och betalade årliga tributer till den turkiske sultanen. År 1878 vann Rumänien självständighet gentemot Turkiet och 1881 utropas kungariket Rumänien. Den tyske prinsen Karl von Hohenzollern-Sigmaringen kröns till landets förste monark under namnet Carol I.
Vid första världskrigets utbrott förhöll sig Rumänien neutralt men anslöt sig tidigt till Ententemakterna (Storbritannien, Frankrike, Ryssland). Vid krigsslutet erhöll Rumänien områdena Transsylvanien, Bessarabien och Bukovina. Vid andra världskrigets inledning förhåller sig Rumänien återigen neutralt och tvingas göra landavträdelser till Sovjetunionen och Tyskland. Rumänien ansluter sig till axelmakterna år 1940. Tre år senare byter Rumänien sida till de allierades och återfår vid krigsslutet Transsylvanien och Dobrudsja. Bukovina och Bessarabien tillföll Sovjetunionen, idag tillhör områdena Ukraina respektive republiken Moldavien.
- Rumäniens moderna historiaEfter andra världskrigets slut befann sig Röda armén i Rumänien och tack vare dess stöd kunde det kommunistiska partiet byggas upp och medlemmarna beredas viktiga positioner i samhället. I det manipulerade valet 1946 fick det kommunistiska blocket 89 procent av rösterna. Året därpå upplöses Nationalliberala partiet och Nationella bondepartiet. Kommunisterna och Socialdemokraterna slås samman och bildar Rumänska förenade arbetarpartiet och får vid valet 1948 nästan samtliga platser i parlamentet. Rumänien utropas till folkrepublik.
Under de följande åren nationaliseras industrier, jordbruk kollektiviseras och politisk opposition förtycks. Under 1950-talet leds landet av partiledaren Gheorghe Gheorghi-Dej som väljer att föra en mer självständig politik gentemot Sovjetunionen. Från slutet av 50-talet är Rumänien ett land med god ekonomisk tillväxt.
År 1965 avlider Gheorghi-Dej och efterträds av Nicolae Ceausescu. Under Ceausescuregimen hårdnar politiken, hans släktingar tillsätts på höga poster medan nyckelpositioner som överbefälhavare tillskrivs Ceausescu själv. Polis och säkerhetstjänsten Securitate kontrollerar befolkningen hårt. Ceausescu behåller den självständiga hållningen gentemot Sovjetunionen.
Vid 70-talets slut vänder ekonomin neråt på grund av missbedömningar i planekonomin och Rumänien tvingas trots sina egna oljetillgångar importera bränsle under en internationellt rådande oljekris. Rumänien beviljades lån från Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken. Men på grund av att rumänska varor inte klarade den internationella konkurrensen led landet brist på utländskt kapital att finansiera lånen med. Situationen förvärras under 80-talet då Ceausescu satte målet att betala av hela utlandsskulden före 1990. Målet utsatte stora delar av befolkningen för svåra umbäranden, bland annat tvångsförflyttades många människor från sina hem, både på landsbygden och i Bukarest. Folkets frustration växte dock under ytan och den 22 december 1989 urartade Ceausescus tal till folket i våldsamma demonstrationer. Paret Ceausescu flydde men blev snart gripna, de avrättades på juldagen under oklara omständigheter.
En provisorisk regering upprättades (Nationella räddningsfronten) med Ion Iliescu på presidentposten. Flera framstående personer inom den tillfälliga regeringen hade bakgrund i den tidigare kommunistregimen. I det kommande valet 1990 fick Nationella räddningsfronten 85 procent av rösterna genom att höja löner och importera livsmedel. Levnadsvillkoren förbättrades dock inte på längre sikt och revolutionens entusiasm utbyttes snart mot missnöje gentemot regeringen.
1990-talet präglades av fortsatta protester och demonstrationer vilka ledde till arresteringar, personskador och dödsfall. Regeringar efterträdde varandra och slitningarna fortsatte, främst på grund av att levnadsstandarden inte förbättrades. Nationalistiska krafter i landet ställde också folkgrupper mot varandra vilket bidrog till oron.
År 1993 fick Rumänien ett associationsavtal med EU, vilket innebar att ett närmare samarbete inleddes. Besvikelsen blev stor år 1997 när medlemskapsansökan avslogs. Landets ekonomi fortsatte att försämras under 1999 vilket ledde till protester och i december uppstod en regeringskris. Mitt uppe i rådande regeringskris inleds medlemsförhandlingar med EU.
År 2000 kom socialdemokrater till makten med Ion Iliescu som president och året därpå genomförs en folkomröstning gällande de lagförändringar som krävdes inför ett EU- medlemskap. Tre månader före valet 2004 inleddes en stor korruptionsutredning mot åttio före detta ministrar och tjänstemän, däribland Traian Băsescu, dåvarande borgmästare i Bukarest. Denne försvarade sig med att anklagelserna var smutskastningsförsök från hans politiska motståndare. År 2004 valdes Traian Băsescu till president, samma år gick Rumänien med i NATO och år 2007 erhöll landet medlemskap i EU. - Inrikespolitik Rumäniens nuvarande författning antogs 1991 och har fått vissa kompletteringar därefter. Presidenten har konstitutionellt en stark ställning gentemot både regering och parlament. Parlamentet består av två kamrar: senaten med 137 ledamöter och deputeradekammaren med 334 ledamöter. De båda kamrarna har i princip lika befogenheter vilket ibland har varit problematiskt. Parlamentet har den grundläggande lagstiftningsmakten. Under de senaste regeringarna har möjligheten till utfärdandet av regeringsdekret ofta utnyttjats. Korruptionen är ingrodd och spridd genom alla samhällsskikt vilket fortsätter vara stora utmaningar för regeringen. Jämfört med svensk inrikespolitik som ofta följer en vänster-högerskala skiljer sig rumänsk politik genom en mindre utpräglad ideologisk partipolitik.
I anslutning till finanskrisen 2008 skenade budgetunderskottet iväg och uppgick 2009 till strax över 7 procent av BNP. Rumänien sökte lån hos IMF, EU och Världsbanken och inledde samma år ett IMF-program som nu skapat makroekonomisk stabilitet.
I senkomna försök att göra upp med det förflutna har man börjat öppna den tidigare säkerhetstjänstens, Securitates, arkiv. Detta har lett till upprörda diskussioner och anklagelser om nuvarande makthavares samarbete med säkerhetstjänsten. Mycket av det känsligaste materialet härrörande från den närmaste tiden efter 1989 uppges ha undanröjts eller förfalskats.
Regeringen har sedan en tid arbetat med olika förslag till en regionalisering av landet genom en omstrukturering av de 41 kommunerna till 8 större regioner. Syftet är att effektivisera förvaltningen samt att öka upptaget av EU:s strukturfonder. Förslagen möter motstånd bl.a. hos den ungerska minoriteten som anser att de kommer att förlora politiskt- och ekonomiskt inflytande.
Romerna i Rumänien lever fortfarande till stor del under fattigdomsgränsen, är socialt och ekonomiskt marginaliserade. De har bristande tillgång till utbildning, hälsovård och arbete samt riskerar att utsättas för diskriminering och trakasserier. Rumänien väntas presentera en ny nationell strategi för romers integrering under år 2011.
- Rumäniens statschef
President Traian Băsescu
- Rumäniens regering Premiärminister Emil Boc, Demokratiska liberala partiet (PDL) Vice premiärminister Markó Béla, Ungerska demokratiska unionen (UDMR)Arbetsmarknads- familje- och socialminister Sulfina Barbu, PDLEkonomi- handels- och företagsminister Ion Ariton, PDLFinansminister Gheorghe Ialomiţianu, PDLFörsvarsminister Gabriel Oprea, Nationella Unionen för Rumäniens utveckling (UNPR)Hälsominister Ritli Ladislau, UDMR Informations- och kommunikationsminister Valerian Vreme, PDLInrikesminister Traian Igas, PDLJordbruk- och landsbygdsutvecklingsminister Valeriu Tabără, PDLJustitieminister Cătălin Marian Predoiu, oberoendeKultur- och nationalarvsminister Kelemen Hunor, UDMRMiljö- och skogsminister László Borbély, UDMRTransport- och infrastrukturminister Anca-Daniela Boagiu, PDLRegional utveckling- och turismminister Elena Udrea, PDLUngdoms- sport- och utbildningsminister Daniel Petru Funeriu, PDLUtrikesminister Teodor Baconschi, PDLEuropamminister Leonard Orban, oberoende
- EU politikRumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU den 1 januari 2007. Medlemskapet förenades med en samarbets- och verifikationsmekanism (CVM) som innebär årlig utvärdering av båda ländernas rättsreformer samt antikorruptionsarbete. Hittills har förändringsarbetet gått långsamt. I juli 2010 antogs flera lagförslag i Rumänien med syfte att ge ökad transparens och minska korruptionen. Den senaste CVM rapporten i juli 2011 visar på framsteg avseende rättsreformerna och antikorruptionsarbetet i landet. Rapporten lyfter dock fram att implementeringen av reformer och nya lagar går långsamt, att domstolarna har långa handläggningstider samt att det endast är ett fåtal höga politiker och tjänstemän som döms för korruptionsbrott.
Schengeninträdet står högt på den rumänska politiska agendan och ambitionen var tillträde i mars 2011. Vid tidpunkten för EU medlemskapet påbörjades även processen för utvärdering av Rumäniens och Bulgariens förmåga att tillämpa Schengenregelverket vilket också innebar att ländernas inträde bör ske samtidigt. Tveksamhet till huruvida Rumänien och Bulgarien är redo för ett Schengeninträde har uttryckts från flera EU-medlemsländer, samtidigt som EU kommissionen anmärkt på Rumäniens långsamma reformtakt inom rättsväsendet och antikorruptionsarbetet. Något datum för när länderna blir medlemmar i Schengen är ännu inte fastställt.
Schengenfrågan har blivit en prestigefråga som inneburit problem för regeringen såväl inom EU som inrikespolitiskt. Liknande problem kantar det planerade inträdet i eurozonen 2015. Sannolikt kommer även inträdet i eurozonen flyttas fram. Sedan Rumäniens inträde i EU har landet erbjudits goda möjligheter att söka medel från EU:s strukturfonder. Regeringen har dock kritiserats för extremt lågt utnyttjande av fonderna. Ett EU-departement, med fd EU-kommissionärer Leonard Orban som minister bildades i oktober 2011 med syftet att öka landets upptagning av medel ur EU:s strukturfonder, vilket skulle stimulera ekonomisk tillväxt och skapa arbetstillfällen.
Rumänien är generellt positivt till en utvidgning av EU så länge nya kandidatländer uppfyller alla de inträdeskriterier som ställdes på Rumänien.
Som nybliven EU-medlem håller Rumänien en relativt låg profil undantaget energiområdet. Rumänien har egna energifyndigheter (gas och olja) och har ambitionen att bli ett regionalt centrum för energidistribution. Mot bakgrund av EU:s strategi att öka diversifieringen av energimarknaden är Rumänien f n aktivt inom två energiprojekt. Det ena är Nabucco-projektet med syfte att via pipelines leverera kaspisk gas till Europa. Rumänien är också engagerat i energiprojektet Azerbaijan-Georgia-Romania Interconnector (AGRI) vilket innebär att dels via pipelines och dels sjövägen transportera azerbaijansk gas till Europa.
- Utrikes och säkerhetspolitikBåde medlemskapet i NATO och EU har starkt stöd hos befolkningen. NATO-medlemskapet ses som en säkerhetspolitisk garanti medan EU-medlemskapet ses som ett bevis på kulturell tillhörighet och demokratisk legitimitet. Rumänien spelar en viktig geostrategisk roll för såväl EU som NATO.
Genom medlemskapet i NATO och EU har Rumäniens förbindelser med grannländerna förbättrats. Ett avtal har tecknats med Ungern där länderna avstår territoriella anspråk gentemot varandra samt garanterar de etniska minoriteternas rättigheter. Relationen till grannlandet Moldavien som periodvis tillhört Rumänien är komplicerad. Under 2009 försämrades relationerna då kommunistregimen i Chisinau anklagade Rumänien för att ligga bakom de stora antikommunistiska demonstrationerna i Moldavien. Relationerna mellan de båda länderna har förbättrats under det senaste året. I januari 2010 besökte Rumäniens president Băsescu Moldavien där han hyllades för sitt stöd för Moldaviens strävan att närma sig Europa. Efter Rumäniens EU-inträde behöver moldaviska medborgare visum till Rumänien, vilket skapat problem för båda sidor.
Rumänien är sedan 1992 tillsammans med flera grannländer delaktigt i Black Sea Economic Cooperation (BSEC), med syftet att främja bl.a. transport, handel, sysselsättning samt skydda miljön i regionen. BSEC har ett roterande ordförandeskap och Rumänien var ordförandeland under det första halvåret 2011. Rumänien är också medlem i Svarthavssynergin ett EU-samarbete syftande till att stärka Svartahavsregionen ekonomiskt och kulturellt samt att förstärka det regionala samarbetet med EU. Ett annat samarbete Rumänien deltar i är Donaustrategin som syftar till att utveckla transport- och turismmöjligheter samt bevara och förbättra miljön längs Donau. - Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Rumäniens ekonomi växte med i genomsnitt 6,2 procent per år under perioden 2001-2008. Landet drabbades hårt av den finansiella krisen den inhemska valutan RON tappade i värde 2008 och de utländska investeringarna avstannade. Budgetunderskottet 2009 låg på drygt 7 procent av BNP och Rumänien inledde ett IMF-program som nu skapat makroekonomisk stabilitet. Budgetunderskottet beräknas ligga runt 4,4 procent 2011 av BNP och den förhållandevis begränsade statsskulden beräknas uppgå till 34 procent av BNP.
År 2011 beräknas tillväxten bli 1,5-2,5 procent. Eurokrisen dämpar tillväxtprognosen för 2012 till ca 1,5-1,75 procent. Till följd av eurokrisen minskar de utländska investeringarna liksom exporten. Inflationen har minskat till 3,4 procent jämfört med 7,7 procent för ett år sedan till stor del tack vare att effekterna av momshöjningen 2010 klingat av samt att årets skörd varit gynnsam och sänkt livsmedelspriserna.
De lån som Rumänien tog med hjälp av IMF, EU och Världsbanken 2009 bidrog till att stärka den egna valutan samt att mildra effekterna av finanskrisen. Det IMF-program som inleddes innebar bl.a. momsen höjdes från 19 till 24 procent 2010, antalet offentliganställda reducerades och offentliganställdas löner sänktes med 25 procent. I åtstramningspaketet ingick även att offentliganställdas pensioner sänktes. Regeringens ekonomiska politik har lett till vissa men inte särskilt omfattande strejker och demonstrationer.
I mars 2011 bedömde IMF Rumäniens ekonomiska prestationer som goda vilket medförde ett godkännande av ett nytt tvåårigt avtal Stand-By Arrangement (SBA). Rumänien har ännu inte utnyttjat lånemöjligheten. Rumänien måste fortsätta arbetet med det mödosamma reformarbetet genom ytterligare reformer av den offentliga sektorn, förbättrat företagsklimat samt ökat upptag av EU:s strukturfonder. Sedan Rumäniens medlemskap i EU har en ny marknad öppnats för europeiska företag, men bl.a. på grund av korruptionen har utländska företag till viss del haft svårt att etablera sig i landet.
- Landets förbindelser med Sverige Det bor f.n. ca 150 svenskar, de flesta av rumänskt ursprung, i Rumänien och drygt 300 svenska studenter studerar vid rumänska universitet.
Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Rumänien sedan 1916. Idag representeras Sverige av ambassadör Anders Bengtcén. I Rumänien finns även ett honorärkonsulat i Timisoara. Exportrådet (STC) finns representerat sedan år 2004 i Bukarest och samarbetar med Exportrådet i Budapest när det gäller Moldavien. Ambassaden arbetar aktivt med att främja Sverige i Rumänien genom bl.a. stöd till kulturevenemang samt exportfrämjandesatsningar för att stimulera handel och investeringar.
År 2008 besökte president Traian Băsescu Sverige och 2009 besökte dåvarande utrikesminister Cristian Diaconescu Sverige. Våren 2011 besökte kabinettssekreterare Frank Belfrage Rumänien. I maj 2011 besökte en delegation för rumänsk-svenska parlaments vängruppen Rumänien. Utrikesminister Carl Bildt, försvarsminister Sten Tolgfors samt f.d. EU-minister Cecilia Malmström besökte Rumänien 2008. Under 2009 besökte miljöminister Andreas Carlgren, landsbygdsminister Eskil Erlandsson, f.d. arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin samt dåvarande förste vice talman Jan Björkman Rumänien. Det svenska kungaparet besökte Rumänien 2003.
År 2010 uppgick Sveriges export till Rumänien till 2,254 miljarder (fordonsutrustning, telekomutrustning samt verkstadsutrustning). Importen från Rumänien till Sverige uppgick till 2,181 miljarder SEK och (maskin- och teknisk utrustning, transportmedel och komponenter till motorfordon samt verkstadsutrustning). Under januari – september 2011 uppgick Sveriges export till 1,033 miljarder SEK och importen till 1,012 miljarder SEK.
De stora svenska företagen finns på plats men många små och medelstora företag har fokuserat på det, ur svenskt perspektiv, östeuropeiska närområdet. Sedan en tid tillbaka har dock intresset för den rumänska marknaden ökat markant. Flera svenska företag bland andra Ericsson, Alfa Laval och Electrolux har varit etablerade i Rumänien sedan 1940-talet. IKEA byggde sitt första varuhus 2007. H&M och Skanska har etablerat sig i Rumänien 2011. Idag finns det cirka 530 svenska eller svenskrelaterade företag i Rumänien enligt det rumänska nationella handelsregistret. Ca 130 svenska företag finns uppsatta på Exportrådet lista.
Under våren 2011 lanserade ambassaden och Exportrådet i samarbete med 13 svenska företag plattformen Swedish Sustainable Business, i syfte att lyfta engagemanget för socialt ansvarsfullt företagande (CSR) i Rumänien.
Sverige och Rumänien har ingått avtal om samarbete om försvarsmateriel, om samarbete inom energi- och miljöområdet, avtal för undvikande av dubbelbeskattning samt avtal för investeringsskydd.