De planerade neddragningarna inom det svenska försvaret fick stort utrymme i finländska medier i mars 2004 och jämförelserna med Finlands försvarspolitik var många. Även Sveriges och Finlands transatlantiska relationer jämfördes och mot slutet av månaden användes ord som landskamp kulturkollision för att beskriva skälen till Tapio Hintikkas avgång från posten som styrelseordförande i TeliaSonera. Neddragningarna inom den svenska försvarsmakten skildrades i ett stort antal artiklar under mars 2004. Flera av de finländska korrespondenterna i Stockholm rapporterade utfylligt om planerna och besökte dessutom den stora övningen "Dubbeleken" i Malmö. "Natos utvidgning till Baltikum innebär ökad stabilitet i Östersjöregionen", sade överbefälhavaren Håkan Syrén till Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex) i samband med övningen.
Ett flertal finländska chefredaktörer och ledarskribenter besökte under mars Stockholm och resan resulterade i ett flertal ledarkommentarer.
Helsingin Sanomat (430 000 ex) tog mötena i Stockholm som utgångspunkt för en jämförelse av hur Sverige och Finland sköter sin EU- och säkerhetspolitik och sina relationer till USA. Tidningen konstaterade att sju svenska ministrar besökte USA under 2003 och hittills i år fyra, medan bara två finländska besökt Washington under samma period. "Medan upprätthållandet av relationerna med Förenta staterna är ett klart och offentligt mål för svenskarna verkar det vara svårt för finländarna att kombinera två saker: att både erkänna Förenta staternas ledande ställning och samtidigt förhålla sig kritisk till Förenta staternas politik. Här har svenskarna lyckats utmärkt väl, tack vare konsekvent arbete och diplomati", skrev Helsigin Sanomat.
Åbotidningen Turun Sanomats chefredaktör Ari Valjakka berättar om mötet med statsminister Persson i sin söndagskolumn under rubriken "Kaffe hos grannen". "Sveriges statsminister Göran Persson är en rättfram man. Att diskutera med honom är en tankeväckande upplevelse", skriver Valjakka. ".
Kvällstidningen IltaSanomats (205 000 ex) chefredaktör Antti-Pekka Pietilä anlade i en krönika en mera ironisk ton, där han bl a konstaterade att "svenska soldater blivit mera berömda för sina hårnät, än för sitt hjältemod". Han noterade att statsminister Persson nu vill ha en förändring och "se de svenska hakkapeliterna i främsta ledet bland världens elitgarden. Den nuvarande armén ska skäras ned så kraftigt att endast de bästa krigarna ställer sig i ledet."
President Tarja Halonen fick under en presskonferens i början av månaden frågan hur neddragningarna av det svenska försvaret påverkar Finland. Hon svarade att Finland på grund av sitt geopolitiska läge inte kan göra som Sverige och förlita sig på grannarna i försvaret av sitt territorium. Sveriges försvarsminister Leni Björklund påpekade i flera tidningsartiklar att Sverige satsar dubbelt så mycket på sitt försvar som Finland. Det hela klarades sedan ut med ett telefonsamtal mellan president Halonen och statsminister Göran Persson Ordväxlingen resulterade dock i ett flertal ledarekommentarer. Åbotidningen Turun Sanomat ansåg i sin kommentar att det svenska försvaret inte längre kan försvara landets territorium och att man "av detta inte kan dra andra slutsatser än att Sverige delvis förlitar sig på Finland och de baltiska länderna när det gäller försvaret". Helsingin Sanomat, å sin sida, skrev att "en dylik politisk groda skulle man minst av allt ha väntat att få höra från Tarja Halonens mun".
Kommendören för den finska försvarsmakten Juhani Kaskeala konstaterade enligt Finska Notisbyråns referat, då han öppnade den nationella försvarskursen att Sverige inte duger som exempel för hur Finland bör organisera sin försvarsmakt. "Finlands säkerhetspolitiska läge skiljer sig så avgörande från Sveriges, att jag inte ens skulle kunna föreställa mig att föreslå den svenska modellen för den finska regeringen", sade Kaskeala, enligt referatet.
Tapio Hintikkas avgång från posten som styrelseordförande i TeliaSonera dominerade under ett par dagar i slutet av mars nyhetsförmedlingen i Finland. Ord som kulturkollision och landskamp var flitigt förekommande. "Onödig landskamp", rubricerade Åbotidningen Turun Sanomat sin ledare. "Ett sådant här företag kan synbarligen inte ledas enligt strikt affärsmässiga principer, då de svenska politikerna aktivt blandar sig i de statliga intresseföretagens verksamhet och insisterar på samhällsansvar" skrev tidningen och hävdade att man " i vårt västra grannland fortfarande inte smälta den finska rättframheten."
Aamulehti (135 000 ex) ansåg att "de anklagelser som har med Hintikkas ledarstil att göra låter orimliga – och mycket svenska. I bakgrunden finns en svensk-finsk revirkamp", skrev Aamulehti.
Även kvällstidningen Iltalehti (128 000 ex) sökte förklaringen till Hintikkas avgång i skillnaderna i ledarstil mellan Sverige och Finland. "I Sverige diskuterar man som bekant, ända till dess man är säker på att alla omfattar åtgärderna. Det finns gott om tabun och man kräver sådan korrekthet i det som sägs, att det påminner om känsligheten hos gamla tiders prinsessor. Hit hör också självkänslan hos en gammal stormakt. Hintikkas rättframma brummande passade inte in i den kulturen", skrev Iltalehti.
Landskampsatmosfären förstärktes dessutom av att statsminister Göran Persson i en intervju för Hufvudstadsbladet (50 000 ex) sade att Sverige f n inte är berett att stödja Paavo Lipponens kandidatur till posten som ordförande i EU-kommissionen. "Krig bröt ut mellan Sverige och Finland", rubricerade IltaSanomat.
Livstidsdomen mot Mijailo Mijailovic för mordet på utrikesminister Anna Lindh uppmärksammades stort i finländska medier under mars månad 2004 som rönte störst uppmärksamhet i finländsk press. "Sverige chockades, men förändrades inte", skrev Helsingin Sanomats Stockholmskorrespondent Mari Manninen i en kommenterande artikel, dagen efter att domen fallit. "Hittills har man inlett utredningar och i någon många förstärkt skyddet av ledande politiker. Socialdemokraternas framtidsplaner har blivit något mera komplicerade, när den tippade nya partiledaren Lindh avled. Det kommer dock att ta tid, innan man kan bedöma om mordet också leder till mera djupgående förändringar i Sverige."
"Svenskar moderater fiskar i mittensumpen", rapporterade Hufvudstadsbladet i en av flera artiklar i finländsk press om de nya politiska vindar som tycks blåsa inom Moderaterna, sedan Fredrik Reinfeldt tagit över ordförandeklubban.
De båda tidigare statsministrarna Esko Aho och Carl Bildt deltog i mitten av mars i diskussion på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo, utanför Helsingfors. Uutispäivä Demari (17 000 ex) kunde berätta att det enligt Esko Aho inte längre föreligger några hindra för Sverige och Finland att bli medlem av NATO. Bildt ansåg, enligt samma artikel att "det måste föreligga mycket starka skäl, om man inte ska ansluta sig".
Flera finländska tidningar rapporterade också om effekterna av den sänkta alkoholbeskattningen från Finland och intervjuade sprithandlande norrlänningar i gränsstaden Torneå, vars Alkobutik upplevde ett aldrig tidigare skådat uppsving.
På kultursidorna uppmärksammade Jyväskylätidningen Keskisuomalainen (70 000 ex) Stockholmsoperans uppsättning av Tristan och Islode och kallade den "en seger för konsten". Tomas Tranströmmers nya diktsamling "Den stora gåtan" fick ett övervägande positivt mottagande. "Tranströmmer skriver med en sällsynt intensitet och hans dikter har en koncentration som det är en fröjd att ta del av", ansåg Vasasbladets recensent.
Flera av de finlandssvenska tidningarna, som exempelvis Vasabladet (26 000 ex) och Hufvudstadsbladet har under mars rapporterat om framtiden för vidaresändningarna av Sveriges TV till Finland och konstaterat att sändningarna i framtiden antagligen kommer att skötas av kabel-TV-bolagen och därmed bli avgiftsbelagda.
Avslutningsvis kan nämnas att flera tidningar, såsom exempelvis Turun Sanomat,,uppmärksammat att Finlandsinstitutet i Stockholm efter åtta års väntan nu äntligen fått en ny bastu.