Enligt grundlagen är Finland officiellt ett tvåspråkigt land. Knappt 6 procent av befolkningen har svenska som modersmål. Undervisning i svenska språket är obligatorisk i grundskolans högstadium, även i de finskspråkiga skolorna. Antalet timmar har dock reducerats och då valmöjlighet finns väljer många i första hand engelska. Den nya språklag, som trädde i kraft 2004, stärkte bland annat svenskans ställning inom rättsväsendet.
Svenskans ställning i de finskspråkiga skolorna var under våren 2004 föremål för debatt. Riksdagen beslöt att svenskan, från att ha varit ett obligatoriskt ämne, fr o m våren 2005 blir ett valfritt ämne i studentskrivningarna i den finskspråkiga gymnasierna. Svenska språket förblir däremot ett obligatoriskt undervisningsämne.
På senare år har i debatten gjorts en koppling mellan svenska språkets ställning i Finland och finskans ställning i Sverige. Det svenska riksdagsbeslutet om minoritetsspråkens ställning i Sverige har fått ett positivt mottagande i Finland.
I regering och riksdag är det traditionellt Svenska Folkpartiet som värnar om det svenska språkets ställning samt rätten för den svenskspråkiga befolkningen att på sjukhus, i domstolar och på socialkontor m m få använda sitt modersmål. Svenska Finlands folkting är en tvärpolitisk intresseorganisation som verkar i samma riktning. Flera ledande finska politiker, från presidenten och nedåt, har uttalat sitt stöd för svenskan. 'Svenska dagen' den 6 november uppmärksammas som finlandssvenskarnas särskilda högtidsdag.
Finland har två svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi och Svenska Handelshögskolan med verksamhet i Helsingfors och Vasa. Helsingfors universitet är tvåspråkigt.
I Finland finns ett flertal teatrar, som i huvudsak spelar på svenska. Bland dem har Svenska teatern i Helsingfors en särskild ställning, som något av finlandssvenskarnas egen nationalscen. Svenskspråkiga teatrar finns också i Åbo och Vasa. Flera välbeställda fonder utgör ett viktigt nätverk för den finlandssvenska kulturen.