I och med krisen på de globala finansmarknaderna hösten 2008 förändrades dock utsikterna för den finländska ekonomin snabbt. En stabil ekonomi och ett solitt banksystem förskonade inte Finland som, på grund av att man är ett exportberoende land, drabbades hårt av sinande exportmarknader. Varsel och uppsägningar inom industrin duggade tätt under 2009, samtidigt som företagen hade problem med finansiering och utrikeshandeln gjorde ett djupdyk. BNP rasade med nästan 8 procent 2009, det största fallet sedan 1938. Regeringen presenterade flertalet ekonomiska stimulanspaket för att dämpa krisens verkningar, vilket samtidigt resulterade i ett underskott i statsbudgeten och en ökande statsskuld.
Den finska ekonomin har återhämtat sig snabbare än vad man trodde efter krisen i och med att efterfrågan på exportmarknaderna har tagit fart. Utsikterna ser positiva up, om än osäkra. Finansministeriet förväntar sig att BNP växer med drygt 3 procent 2011. Tillväxtsiffror som under 2000-talet första decennium kommer vi emellertid knappast att se igen. Arbetslösheten blev dock inte så hög som befarat i krisens kölvatten och har sjunkit till omkring 7 procent. Däremot är ungdomsarbetslösheten på en oroväckande hög nivå, cirka 20 procent. Inflationen väntas öka och nå omkring 2,5 procent i år, vilket i kombination med ökade skatter graner på konsumenternas köpkraft. De nära framtida utmaningarna ligger i att få de offentliga finanserna på rätt köl igen, få bukt på den ökande statsskulden samt arbetslösheten. En större utmaning är den åldrande befolkningen och hur staten i framtiden ska finansiera sina utgifter när skatteintäkterna minskar. Finland har Europas snabbast åldrande befolkning och måste, precis som många andra länder, genomföra strukturella reformer så som att höja pensionsåldern. Hur man ska få befolkningen att jobba längre är därmed en lika högaktuell som omtvistad fråga på den politiska dagordningen. Trots en ökande andel tjänster är den finska ekonomin fortfarande förhållandevis koncentrerad kring elektronikindustrin (dvs. ett kluster kring Nokia), skogsindustrin, metall- och verkstadsindustrin och i viss mån kemiskteknisk industri. Skogsindustrin svarar alltjämnt för knappt en femtedel av Finlands varuexport, medan elektroniken står för en fjärdedel och metall- och maskinprodukter för omkring 35 %. Den finska skogsindustrin brottas dock med stora strukturella problem och har under de senaste åren drabbats hårt av nedläggningar och uppsägningar samt nu även av en minskad efterfrågan. Ryssland, Tyskland och Sverige utgör Finlands viktigaste handelspartner. Dessa tre länder svarar vardera för cirka 10 procent av exporten, medan Ryssland och Tyskland är något tyngre i importavseende (16 % och 14 % att jämföras mot Sveriges 10 %). Internationaliseringen av finskt näringsliv har blivit allt starkare och exporten har de senaste åren uppgått till omkring 45 procent av BNP. Med anledning av den ekonomiska krisen sjönk dock exportens andel av BNP till 36 procent 2009.