Landfakta / Country Information

Ekonomi, näringsliv och handel

Finland gick i början av nittiotalet igenom en djup ekonomisk kris. En finansiell bubbla liknande det sena åttiotalets svenska brast samtidigt som Sovjetunionen föll samman och därmed berövade Finland mellan tio och femton procent av dess utrikeshandel. Under krisen minskade BNP med över tio procent, samtidigt som den öppna arbetslösheten ökade till närmare 17% och den 'verkliga' låg en bra bit över 20%. Under andra hälften av decenniet vände landet utvecklingen och den finska ekonomin har gått bra under flera år – i flera avseenden bättre än euroområdet – med en årlig tillväxt på runt 3 procent med en topp under 2006 då ekonomin gick på högvarv uppbackad särskilt av en fortsatt god exportutveckling men också av en stark inhemsk konsumtion och allt livligare investeringar. Även sysselsättningen ökade kraftigt.

I och med krisen på de globala finansmarknaderna hösten 2008 har utsikterna för den finländska ekonomin dock snabbt förändrats. En stabil ekonomi och ett solitt banksystem har inte förskonat Finland som, på grund av att man är ett exportberoende land, drabbats hårt av sinande exportmarknader. Landet är nu officiellt i recession. Varsel och uppsägningar inom industrin har duggat tätt under första halvåret 2009, samtidigt som företagen haft problem med finansiering och utrikeshandeln gjort ett djupdyk. BNP har rasat och väntas under 2009 bli negativ för första gången på flera år, upp till minus 6 procent. Därtill har industriproduktionen under året första hälft minskat med drygt en fjärdedel jämfört med förra året. Regeringen har presenterat flertalet ekonomiska stimulanspaket för att dämpa krisens verkningar, vilket samtidigt resulterat i ett underskott i statsbudgeten och en ökande statsskuld. 

Den finländska ekonomins återhämtning är starkt beroende av hur snabbt omvärlden och de viktiga exportmarknaderna kommer på fötter. En framtida utmaning ligger i hur företagen klarar krisen och inte minst i en ökande arbetslöshet. Arbetslösheten har redan börjat stiga och ligger för närvarande på omkring 9 procent. Den väntas nå 10 procent under 2010. En liten tröst är dock att konsumenternas köpkraft ökar i och med att inflationen och räntorna sjunker, samtidigt som lönerna ökar och vissa inkomstskatter sänkts.

Trots en ökande andel tjänster är den finska ekonomin fortfarande förhållandevis koncentrerad kring elektronikindustrin (dvs. ett kluster kring Nokia), skogsindustrin och i viss mån kemiskteknisk- och verkstadsindustrierna. Skogsindustrin svarar alltjämnt för en femtedel av Finlands varuexport, bara något mindre än elektronikens fjärdedel. Andelen sysselsatta är dessutom högre i skogssektorn. Den finska skogsindustrin brottas dock med stora strukturella problem och har under det senaste åren drabbats hårt av nedläggningar och uppsägningar samt nu även av en minskad efterfrågan.

Ryssland var under 2008 Finlands viktigaste handelspartner före Tyskland och Sverige. Dessa tre länder befinner sig i en särställning bland Finlands handelspartners och svarar vardera för cirka 10 procent av exporten, medan Ryssland och Tyskland är något tyngre i importavseende (16% och 14% att jämföras mot Sveriges 10%).  Internationaliseringen av finskt näringsliv har blivit allt starkare och exporten uppgår till cirka 45 procent av BNP. Exportandelen befaras dock minska kraftigt med anledning av recessionen.