Sedan Estland återupprättade sin självständighet 1991 har den politiska och ekonomiska omvandlingen varit omfattande. Estland är idag en parlamentarisk demokrati med stabila och väl fungerande institutioner. Det har rått en bred samstämmighet om en utvecklingsstrategi som dels främjar ekonomisk tillväxt, dels – fram till 2004 – hade EU- och Nato-medlemskap som övergripande mål. I folkomröstningen före EU-inträdet röstade 67 % ja och stödet för medlemskapet har förblivit starkt. Samtidigt som den politiska färdriktningen har varit stabil, råder det alltjämt viss rörlighet i partisystemet och partisammanslagningar och nybildningar är inte ovanliga, liksom att parlamentariker byter parti. Estland styrs mer eller mindre regelmässigt av koalitionsregeringar. Parlamentsval ägde rum i mars 2007 och resulterade i en ny koalitionsregering bestående av Reformpartiet, högeralliansen IRL och Socialdemokraterna under ledning av premiärminister Andrus Ansip. Regeringskoalitionen höll fram till maj 2009 då Socialdemokraterna avgick efter oenighet i budgetfrågor. Idag styrs Estland av en minoritetsregering bestående av Reformpartiet och IRL. Presidentval (indirekt) hölls hösten 2006 och till ny president valdes då Toomas Hendrik Ilves.Av Estlands 1,34 miljoner invånare är cirka 400 000 rysktalande. Ungefär hälften av dessa bor i Tallinnområdet och den andra hälften i nordöstra Estland. Runt 200 000 av dem är estniska medborgare, 108 000 ryska medborgare och 110 000 saknar medborgarskap. För estniskt medborgarskap krävs godkända kunskaper i estniska samt om landets grundlag. Permanent bosatta personer har rätt att rösta i lokalval. Ledstjärnan för Estland på det säkerhets- och försvarspolitiska området har varit anpassningen till Nato-medlemskapet. Estland har haft ambitionen att utöka försvarsbudgeten för 2010 till 2 % av BNP. Dock kommer nedskärningar bland annat ske på försvarsområdet på grund av den ekonomiska krisen och man kommer ligga kvar på 1,7 % av BNP i år. Man månar starkt om den transatlantiska länken och vill vara en aktiv medlem i Nato, om än i liten skala. Estland deltar för närvarande närvarande i fem internationella missioner: ISAF, KFOR, Eufor-Althea, UNTSO och EUMM i Georgien. Estland ingår även i den nordiska EU-snabbinsatsstyrkan.Relationen med Ryssland är av flera skäl av central betydelse för Estland och ofta kringgärdad av olika politiska problem. Ett av båda parters parlament ratificerat gränsavtal saknas sedan Ryssland 2005 drog tillbaka sin underskrift efter det att det estniska parlamentet hade ratificerat. I april 2007 ägde oroligheter rum i samband med att en staty över ryska soldater som stupat i Estland under andra världskriget, den s.k. Bronssoldaten, flyttades från sin plats i centrala Tallinn. Händelserna gav upphov till politiska spänningar mellan Estland och Ryssland som även spillde över till det ekonomiska området. Bland annat omdirigerades viss transit från Estland. Politiska konsultationer om praktiskt samarbete ägde emellertid rum i början av 2009 vilket visar på vissa framsteg i relationen länderna emellan. Östersjö- och nordisk-baltiskt samarbete är andra viktiga utrikespolitiska frågor för Estland.