Formella och institutionella ramar
Efter Sveriges inträde i EU regleras de handelspolitiska relationerna med Sydkorea genom EU. Hösten 1996 undertecknades ett ramavtal mellan EU och Sydkorea, som syftar till att bredda och fördjupa handeln och det ekonomiska, tekniska, vetenskapliga och industriella samarbetet. Ramavtalet omfattar vidare en politisk deklaration, som förutser regelbundna möten på ministernivå. Förhandlingar om upprättandet av ett frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea är nära förestående.
Sydkorea deltar i samarbetet mellan EU och Asien (ASEM) och stod värd för ASEMs toppmöte i oktober 2000.
Sydkorea är medlem av WTO och blev hösten 1996 medlem i OECD.Bland bilaterala avtal mellan Sverige och Sydkorea märks ett passviseringsavtal (1969), ett dubbelbeskattningsavtal (1981), ett avtal om ekonomiskt, industriellt och vetenskapligt samarbete, och ett avtal om främjande och ömsesidigt ¬skydd av investeringar (1995). En luftfartsöverenskommelse har paraferats, men det finns några utestående frågor innan den slutgiltigt kan undertecknas.
Industriförbunden i de båda länderna inrättade 1979 en ekonomisk samarbetskommitté. Från svensk sida organiseras kommittén via Sweden-Korea Trade Council, SKTC, där Kurt Hellström är ordförande. Under senare år har inga möten ägt rum och i dag har den ekonomiska samarbetskommittén en mer “vilande” karaktär. Den sydkoreanska sidan tillsatte dock en ny ordförande 2005.Handel
Sydkorea är en betydelsefull exportmarknad för svenska företag. Landet har under senare år pendlat mellan 19:e och 22:a plats bland Sveriges viktigaste marknader och har motsvarande plats bland våra leverantörsländer. Asien-krisen medförde att svensk export till Sydkorea och övriga regionen minskade. I takt med att ekonomin återhämtat sig ökar emellertid återigen exporten hit.
Den svenska exporten till Sydkorea domineras av maskiner och transportutrustning, industriell utrustning, järn och stål, papper/papp, elektriska maskiner/apparater, verktyg och telefonutrustning.
Importen från Sydkorea består främst av elektronik¬komponenter och hemelektronik, elektriska apparater, personbilar, metallvaror och sportutrustning. Svenska redare har sedan länge köpt fartyg från de koreanska varven. Detta återspeglas dock inte alltid i statistiken eftersom fartygen ofta blir utflaggade.
Tidigare utförde ambassaden exportfrämjande uppdrag, men sedan april 2002 har Exportrådet i Seoul hand om dessa.
Handelspolitiska eller andra praktiska problem för svenska företag eller produkter på den koreanska marknaden behandlas numera inom EU:s ram (EU-delegationen och/eller EUs handelskammare), vilket innebär ett radikalt förbättrat förhandlingsläge för de svenska intressenterna.Lokal företagsrepresentation
Drygt ett 50-tal svenska företag har etablerat sig i Sydkorea med representationskontor eller hel- eller delägda dotterföretag och med varierande grad av lokal tillverkning eller licensavtal. Till dessa hör bl a ABB, Alfa Laval, ASSA ABLOY, ASTRA, Atlas Copco, EUKOR Car Carriers, Hiab, Höganäs, Electrolux, Ericsson, Scania, Sandvik, SKF, Tetra Pak och Volvo Group. Ett flertal IT-företag har på senare tid etablerat sig. Ett hundratal andra representeras av lokala agenter.Tjänstesektorn, samfärdsel, turism mm
Den koreanska tjänstemarknaden har generellt sett varit mycket sluten. Det gäller bl a finansiella tjänster, transporter, distribution, handel mm. Väsentliga uppluckringar i regelverket har emellertid skett sedan Asienkrisen 1997. Ytterligare ändringar förväntas som en följd av Sydkoreas åtaganden inom ramen för Doha-rundan/WTO.
SAS har ett kontor i Seoul men direktförbindelse mellan Skandinavien och Seoul saknas.
Sverige ses i Sydkorea som en förebild i synnerhet på hälso- och arbetsmarknadsområdena. Nuvarande presidenten, Roh Moo-hyun, har angett Sveriges välfärdsmodell som förebild för sina politiska ambitioner.
Ca 7 000 svenskar, huvudsakligen affärsmän, besöker årligen Sydkorea. Närmare 2 000 koreaner besöker Sverige varje år, många på studiebesök. Antalet koreanska studenter som reser till Sverige för kortare eller längre studier ökar för varje år.
Genom ett avtal om viseringsfrihet tillåts vistelse i respektive land upp till tre månader.