Under en lång tid hade den malaysiska regeringen goda förhoppningar om att den rådande ekonomiska krisen skulle komma att påverka Malaysias ekonomi i relativt liten utsträckning. Denna hållning höll regeringen fast vid in i mitten av det första kvartalet för 2009, varefter regeringen tvingades erkänna att den ekonomiska krisen drabbat landet hårt.
Sedan självständigheten 1957 har Malaysia genomgått en omvandling som i grunden förändrat landet från att vara ett råvaruproducerande u-land till en medelinkomststat. Tillväxten var särskilt imponerande under 1980- och 90-talen, och medförde ökad välfärd för stora delar av landets befolkning.
Landets BNP växte med i genomsnitt drygt 7 procent om året räknat från 1970-talet och framåt, och med nästan 9 procent under första hälften av 90- talet. Den ökade välfärden har fördelats relativt jämnt över landet även om landsbygden samt Sabah och Sarawak är betydligt fattigare än de urbana områdena. I syfte att stimulera ekonomiska aktiviteter utanför storstadsregionen Kuala Lumpur lanserades fem så kallade ekonomiska korridorer under 2007; en i norra delen av landet, en i södra, en längs östkusten samt en i vardera delstat, Sabah och Sarawak, på Borneo. I 2009 års budget har MYR 6,3 miljarder avsatts för infrastrukturprojekt i Sabah och Sarawak, främst till utökningen av den statliga infrastrukturen som el, vatten och vägar.
Trots de mindre utvecklade delarna i landet har en bred medelklass växt fram och Malaysia har redan nått merparten av FN:s Millenniemål i stegen mot att halvera fattigdomen till 2015. År 2007 var andelen fattiga mindre än 5% (jmf 35% år 1982). Malaysia rankas på plats 63 i UNDP:s Development Index.
Regeringens mål är att Malaysia år 2020 skall vara en fullt utvecklad industrination (Vision 2020). Regeringens målsättning är ambitiös och har hittills inte varit helt orealistisk trots att den krävt en genomsnittlig tillväxt på 6% årligen. Den nuvarande ekonomiska situationen kommer att försvåra denna målsättning, men Malaysias centralbank har uttalat sig om att de fortfarande har förhoppningar om att ekonomin skall ha återhämtat sig redan 2010 och att målen om 2020 därför fortfarande är uppnåeliga.
Budgeten för 2009 var initialt satt till MYR 207,9 miljarder. Ett första stimulanspaketet om RM7 miljarder lanserades, för att möta den ekonomiska krisen, i november förra året. Ytterliggare påökning av budgeten efterfrågades och i mars offentliggjordes stimulanspaket nummer två, om RM 60 miljarder, samtidigt som regeringen medgav att krisen drabbat landet mer än förväntat. Malaysia kommer att uppleva en negativ tillväxten på ca 4-5 procent för 2009. För att sedan se en positiv vändning under 2010.
Stora satsningar har gjorts under tidigare år för att bygga upp en kunskapsbaserad ekonomi. Främst inom IT-området, men även inom bioteknikområdet och hälsosektorn. Malaysia befinner sig dock ännu bara i början av utvecklingen inom dessa områden och fortsatta resurser är avsatta även i årets budget för att stimulera utvecklingen ytterligare.
Arbetslösheten i Malaysia är förhållandevis låg. I år har arbetslösheten ökat från vad som tidigare var tre procent till omkring 4,5 procent av den arbetsföra befolkningen. Denna drastiska ökning kommer att tära hårt på välståndet eftersom Malaysia inte har någon arbetslöshetsförsäkring. Fram tills idag har 100 000 jobb försvunnit. Utländsk arbetskraft likväl som illegal arbetskraft utgör en stor del av den totala arbetskraften. I Malaysia beräknas ca. två miljoner utlänningar bo och arbeta, därtill uppemot ytterliggare två miljoner människor som uppehåller sig illegalt. Det är mot den utländska arbetskraften personalnedskärningar uppmanas att göras först, för att behålla jobben för malaysierna.
Malaysia producerar ca 700 000 fat olja per dag och har en känd oljereserv på tre miljarder fat. Som Asiens största nettoexportör av olja drabbas landet extra hårt av det sjunkande oljepriset med följd av ett minskat värde för den viktiga oljeexporten. Resultatet är en försämring av det statliga budgetunderskottet som beräknas hamna på 7,6 procent för 2009. Landet har vidare betydande naturgastillgångar. Malaysia är inte medlem av OPEC. Oljeindustrin, som är nämnd ovan, tillsammans med gas och palmolja utgör 26 procent av landets totala export.
Främsta handelspartners är USA, Japan, Kina, EU, och ASEAN-länderna, där Singapore är den främsta. Handel med Kina har blivit allt mer betydelsefull de senaste åren.
Malaysia har länge varit starkt beroende av sin export till USA men rör sig långsamt mot en mer balanserad ekonomi med ökad inhemsk efterfrågan och regional integrering. Den privata sektorn förväntas vara motorn för fortsatt hög tillväxt.
Malaysia hade en positiv handelsbalans, ca MYR 151 miljarder för 2008, och exporterade således mer än vad som importerades. Som en exportberoende nation är Malaysia känslig för yttre faktorer, redan i januari hade Malaysias export sjunkit med 28 procent som följd av den minskade efterfrågan. Elektronikindustrin, som dominerar malaysisk export med 40 procent av totala exporten, är en av de sektorer som drabbas mest. Den var under omvälvning redan innan ekonomin började svikta då många elektronikföretag väljer att investera i Kina och andra lågkostnadsländer framför Malaysia. En stor andel av exportindustrin är utlandsägd och under 2009 förväntas investeringar att sjunka med 50 procent jämfört med 2008, från MYR 51 miljarder till MYR 26 miljarder.
Som nämnts ovan är Najib Razak förste finansminister sedan omvalet i mars, till sin hjälp har han Ahmad Husni som andre finansminister. På handelsministerposterna sitter Mustapa Mohamed ansvarig för internationell handel och Ismail Sabri för inrikeshandel.