Venezuela är idag Kubas största handelspartner. Cirka 30 procent av Kubas import kommer från Venezuela och knappa 20 procent av exporten går dit. Venezuela levererar omkring 153 000 fat olja per dag till Kuba, motsvarande 90 procent av Kubas totala oljeförbrukning. Den venezolanska oljan säljs till Kuba till reducerat pris med betalning till hälften inom 90 dagar och hälften inom en tjugofemårsperiod. Venezuela investerar även i nickelgruvor och oljeraffinaderier på Kuba. I gengäld bidrar Kuba med sjukvårdspersonal samt med hjälp inom jordbruket och skogsbruket i Venezuela. Ca 40 000 kubaner, främst läkare och sjukvårdspersonal, tjänstgör idag i Venezuela. Denna ” hälsoexport” utgör i dag Kubas största exportinkomst. Även det militärstrategiska samarbetet mellan Venezuela och Kuba ökar. Såväl det venezolanska flygvapnet som underrättelsetjänsten tränas delvis i Kuba. I november 2010 förlängdes det ekonomiska samarbetsavtalet mellan Kuba och Venezuela ytterligare tio år.
Näst Venezuela är Kina den största handelspartnern, som 2009 svarade för drygt 13 procent av Kubas totala import och 18,5 procent av exporten. Andra stora handelspartners är Kanada, Spanien, Nederländerna, Italien och Ryssland.
De senaste åren har Kuba importerat cirka 80 procent av sitt livsmedelsbehov. Importbehovet är betungande för den skuldtyngda kubanska ekonomin, framförallt som den kubanska staten fortfarande subventionerar livsmedel till befolkningen. Trots ansträngningar under senare år att diversifiera importen av livsmedel är USA fortfarande en av Kubas viktigaste leverantörer av mat och jordbruksprodukter. Enligt en undantagsbestämmelse i Helms Burton-lagen - The Trade Sanctions Act kan katastroflindrande export av livsmedel och medicin från USA till Kuba ske mot kontant betalning..
Sedan den ekonomiska krisen år 2008 då Kuba drabbades av flera förödande orkaner och den internationella finanskrisen, vilket tvingade landet att ställa in utländska betalningar, har Kuba satsat på att återvinna förtroendet från utländska investerare. Intresset från utländska företag att investera på ön har därigenom åter stärkts och såväl turism som utländska direktinvesteringar i Kuba väntas öka de kommande åren. Försök med frihandelszoner som tidigare avbrutits har åter presenterats som en del av regimens ekonomisk-politiska femårsplan.