1. Placera möbler med tanke på jordbävningsrisken. Fixera lösa föremål. Stora och tunga föremål och sådana som lätt kan gå sönder bör placeras längst ned på hyllor.
2. Kontrollera att alla elektriska ledningar och gastillbehör är i sin ordning.
3. Ta reda på var huvudströmbrytaren för gas och elektricitet är placerade och att ni vet hur de stängs av. Detta gäller även huvudvattenkranen.
4. Eventuella sprickor i tak och väggar bör undersökas och repareras.
5. I vissa områden bör man vara medveten om riskerna för jordskred. I låglänta områden kan tidvattenvågor (tsunami) orsaka stor förödelse. Uppsök i sådant fall högre belägen mark.
6. Lägg upp ett förråd av mat (konserver, även juice) och vatten för åtminstone tre dagars konsumtion. Ha gärna frysen full med mat. Skaffa en liten bärbar gasspis med extra gasflaskor.
7. Skaffa ett verktyg för att vid behov kunna bryta upp dörrar (undersök om och hur eldrivna dörrar kan öppnas manuellt). Till arbetsplatsen kan man med fördel skaffa en generator. Ficklampor och skor bör finnas i alla sovrum. Ha en brandsläckare lätt åtkomlig.
8. Mobiltelefon fungerar troligen bättre än det vanliga telenätet även om det är risk för överbelastning på nätet direkt efter ett skalv. En cykel kan underlätta tillvaron.
9. Packa en "beredskapsväska" (gärna i form av en ryggsäck) och förvara den så att ni lätt kan ta fram den även om en jordbävning inträffat. Förslag till innehåll (ta dock inte med mer än vad ni orkar bära):- skyddshjälm med visselpipa- stearinljus/tändstickor- sax/kniv/konservöppnare/rep- vatten och nödproviant (ev. behov av barnmat)- transistorradio och ficklampa med extra batterier- en omgång underkläder, regnkläder, vantar- handdukar, wc-papper, våtservetter, blöjor- plastpåsar, plastbehållare (för vatten)- kontanter, telefonkort (och mynt om korten ej skulle fungera)- pass, ID-handlingar, försäkringsbrev o d - sjukvårdsutrustning (första hjälpen); specialmediciner, uppgift om blodgrupp- kraftiga skor/stövlar, tröjor/jackor etc.- ev. sovsäck.
10. Det kan också vara lämpligt att ha en mindre beredskapsutrustning i bilen och på arbetsplatsen. Det kan visserligen bli svårt att använda bilen efter en jordbävning men den bör ändå alltid hållas så fulltankad som möjligt.
11. Organisera samrådsmöten med familj, grannar och arbetskamrater om:- beredskapsuppgifter inför, under och efter en jordbävning- utrymningsvägar och samlingsplatser- sjukvårdskurser för första hjälpen- brandsläckning, brandvarnare- beredskapsutrustningens innehåll, placering och regelbundna utbyten
12. Försäkra er om att alla, även barn, vet var ni ska träffas igen om det inträffar en större jordbävning när ni befinner er på skilda håll. Man bör utgå från att telefoner och allmänna kommunikationer kan ha upphört att fungera. Det kan också vara bra att ha något/några telefonnummer att ringa till för att lämna meddelanden, ett "nätverk". Föräldrar bör informera sig om vilka åtgärder barnens skolor avser vidta.
13. Provgå gärna vägen till närmaste evakueringsplats tillsammans med hela familjen och bekanta er med området. Lär er alternativa vägar. Även om den byggnad ni bor i står kvar efter skalvet (vilket i de flesta fall är sannolikt) och ni inte uppmanas att utrymma bostaden, är det viktigt att känna till var närmaste evakueringsplats finns - det är nämligen där som det i första hand kommer att finnas vatten, mat och mediciner.
14. Informera er om de lokala myndigheternas (Ward Office) beredskapsplan. Delta i de jordbävningsövningar som ordnas varje år.
15. Se över era försäkringar. Täcks naturkatastrofer? Ta fotografier och gör upp inventarielistor.