USA är den största och teknologiskt mest utvecklade ekonomin i världen. Värdet av den totala produktionen uppgick till hisnande 13 biljoner dollar 2006, viket motsvarar nära en fjärdedel av hela värdens produktion. Den ekonomiska tillväxttakten i USA har de senaste 10 åren legat högre än i EU i genomsnitt (1995-2006, USA 3,2 %, EU15 2,3 %). Det har medfört ett successivt växande gap i BNP per invånare räknat efter köpkraft. Enligt OECD är USA:s välstånd räknat på detta sätt ungefär ca 40 % högre 2006 än genomsnittet i Eurozonen och OECD som helhet. Detta växande gap förklaras främst av en ökad acceleration i produktivitetstillväxten i USA efter 1995, en ökning som anses sammanhänga med att USA snabbare och bredare introducerade nya IKT-teknologier. Samtidigt har den amerikanska sysselsättningen utvecklats gynnsamt och arbetslösheten har sjunkit till en nivå långt under vad som är vanligt i Europa (2006 USA 4,6 %, EU15 7,4 %).
Svängningarna i den amerikanska ekonomin har minskat och USA har dessutom väl klarat olika chocker som terrorattacken den 11 september 2001, kraftigt höjda energipriser, Irakkriget och naturkatastrofer som orkanen Katrina. När den s.k. IKT-bubblan sprack 2001 drabbades USA av en kort och ytlig recession, den ekonomiska tillväxttakten blev negativ under några kvartal. Inflationstakten (kärninflation) är väl förankrad nära den komfortzon som den amerikanska centralbanken talar om, runt 2 %.
I början av 2000-talet växte de ekonomiska obalanserna i USA. Budgetunderskottet sköt i höjden som följd av recession, skattesänkningar och stigande offentliga utgifter och nådde som högst ca 4 % av BNP 2004. Bytesbalansen försämrades och USA:s underskott mot omvärlden nådde nära 7 % 2006. Priserna på bostäder steg kraftigt för varje år och förde med sig spekulation, överbelåning och alltför lättvindliga bostadslån med svårgenomskådliga villkor till köpare med svag betalningsförmåga (subprimelån).
Inkomstklyftorna har ökat påtagligt i USA. Sedan 1970 har i stort sett hela inkomstökningen tillfallit den rikaste tiondelen av hushållen. Alltfler amerikaner tvingas ta korttidsjobb utan sjukvårdsförsäkring.
Under 2006 bromsade den amerikanska ekonomin in något främst genom en försvagning i bostadsproduktionen och bilindustrin, den ekonomiska tillväxttakten sjönk till 2,9 %. Tendensen består och under 2007 drabbades USA av en ny ekonomisk chock. Bostadspriserna faller främst i överhettade regioner. Alltfler hushåll med subprimelån hamnar i betalningsproblem och utmätning. Kreditförlusterna berör banker och finansinstitut över hela värden, som har investerat i komplicerade värdepapper baserade på amerikanska bostadslån. Osäkerheten om vilka banker m.fl. som berörs av förluster har medfört en åtstramning av utlåningen mellan banker, till hushåll och företag.
Trots inbromsningen är den reala ekonomi ganska robust i USA. Arbetsmarknaden är stark, hushållens inkomster ökar och exporten har fått fart som följd av en successivt svagare dollarkurs. Budgetunderskottet har minskat kraftigt och beräknas 2007 hamna under 1 %. Även underskotten i bytesbalansen minskar nu långsamt. Men riskerna har ökat för en ytterligare försvagning. Prisfallet i bostadssektorn och kreditoron kan dämpa hushållens konsumtion och företagens investeringsvilja. På längre sikt står även USA inför ytterligt stora utmaningar att finansiera offentliga pensioner och sjukvård.