Regeringens avsikt är även att en ny bred och framåtblickande Europapolitisk överenskommelse ska ingås under våren 2008 mellan de EU-positiva i partierna i Folketinget. Till dessa räknas Socialdemokraterna, Socialistisk Folkeparti, Radikale Venstre och det nybildade Ny Alliance.
Danmarks förhållande till EU påverkas ändå fortsatt av de fyra förbehållen som framförhandlades sedan danska folket sagt nej till Maastricht-traktaten i en folkomröstning 1992. Undantagen gäller (1)unionsmedborgarskap, (2) militärt samarbete, (3) överstatligt samarbete när det gäller rättsliga frågor och (4) deltagandet i en gemensam valuta. Den nuvarande regeringen anser att det ligger i Danmarks intresse att vara med fullt ut i EU-samarbetet och ser därför som sin viktigaste uppgift i EU-politiken att avskaffa förbehållen under innevarande mandatperiod. Detta förutsätter en ny folkomröstning, vilken förväntas tidigast äga rum hösten 2008. Det är fortfarande inte klart om alla förbehåll kommer att tas upp i enda folkomröstning eller vid olika tidpunkter. Opinionsundersökningar visar på ett växande intresse för de möjligheter EU erbjuder att hantera gränsöverskridande såsom energi- och klimatfrågor, terrorism och illegal migration. Inställningen till en ytterligare utvidgning av unionen är mer avvaktande. Danmark anser att grannskapspolitiken bör utvecklas för att hjälpa de länder som förblir utanför.
Danska regeringar måste i sitt agerande i EU:s ministerråd ha stöd av en majoritet av Folketingets partier, i praktiken från det särskilda "Europa-udvalget". Eftersom stödpartiet Dansk Folkepartis åsikter i EU-frågor skiljer sig markant från regeringens linje krävs stöd normalt över blockgränsen.
Inom EU har Danmark och Sverige ofta liknande utgångspunkter, t.ex. i synen på frihandel och inre marknaden, EU-budgeten, jordbrukspolitiken, konsument- och hälsofrågor samt stödet till u-länderna.