Tillväxt: Genomsnittet för tillväxten har det senaste decenniet legat kring 4 procent, klart över genomsnittet för EU15. Offentliga investeringar och privat konsumtion har oftast varit dragloken. Under det senaste året har även privata investeringar lämnat visst stöd. Regeringen trodde, före den internationella finanskrisen, på en tillväxt i storleksordningen 3,5 procent även de närmaste två åren. Nu bedöms tillväxten för 2009 istället bli 3 procent. Den privata konsumtionen har stötts av snabbt ökande konsumentkrediter och bolån. Hushållens skuldsättning tros enligt kommissionen 2008 hinna upp till genomsnittet för euroområdet på 66 procent av BNP.
Inflation: Denna har minskat rejält sedan mitten av 1990-talet då den låg på över 10 procent. Årstakten har det senaste decenniet legat cirka 1,5 procentenheter ovanför genomsnittet inom EU 15. Inflationen ökar nu åter till följd av högre priser för olja och livsmedel. Den ofta heta infrastruktursektorn, olösta strukturproblem, en kraftig kreditexpansion till hushållen och en expansiv finanspolitik fram till 2005 har bidragit till inflationsutvecklingen. Den har medfört att landets internationella konkurrenskraft avsevärt försämrats och till ett mycket stort bytesbalansunderskott.
Budget: Efter en s k. finanspolitisk inventering 2004 skrev EUROSTAT upp tidigare års offentliga underskott och skuld för Grekland. Landet placerades samtidigt i EU:s särskilda underskottsförfarande. Från ett underskott på nära 7 procent av BNP har de offentliga finanserna sedan dess konsoliderats till mindre än 3 procent 2006. EU beslöt därför i juni 2007 att avsluta underskottsförfarandet. Den offentliga skulden och det strukturella underskottet anses dock vara för stora för att Grekland med tillförsikt skall kunna möta bland annat kostnaderna för åldrandet och ohälsan. Regeringen säger sig stå fast vid en fortsatt ”mild konsolideringspolitik” syftande till att 2010 nå eurogruppens mål om balans i de offentliga finanserna. Enligt regeringen har man tagit hänsyn till den globala kreditkrisen i budgetförslaget för 2009.
Arbetslöshet/Pensioner: Den registrerade arbetslösheten har sedan 2005 sakta fallit. Den ligger nu under 8 procent. Den är dock 15 procent bland ungdomar och över 20 procent bland kvinnor under 24 års ålder. Till detta kommer ett stort mörkertal av olagliga invandrare. Pensionssystemet är kraftigt underfinansierat (aktuarieunderskott på kanske 255 procent av BNP 2050). Efter starkt internationellt tryck men under stort internt motstånd har nyligen en partiell pensionsreform beslutats, den tredje i sitt slag. Extern balans: Den grekiska exporten uppgick 2007 till 17,1 miljarder euro, medan importen uppgick till hela 55 miljarder euro. EU står för ungefär två tredjedelar av importen, med Tyskland, Italien och Frankrike som de viktigaste leverantörsländerna. Den grekiska importen utgörs huvudsakligen av förädlade varor såsom maskiner, bilar, telekommunikations- och elektronikutrustning, medan de största exportvarorna är frukt och grönsaker, råvaror, bränsle samt textilvaror. Det underliggande underskottet i bytesbalansen ligger kring 6 procent av BNP men steg till följd av höga oljepriser och fartygsbetalningar till hela 12 procent 2006. Underskottet i bytesbalansen beror på en kombination av stark inhemsk expansion, försämrad konkurrenskraft och en liten tillverkningssektor. Med undantag av livsmedels- och textilindustri, några varv och viss stålindustri saknar Grekland större industribranscher. De viktigaste näringarna är turism och sjöfart som tillsammans står för omkring 20 procent av BNP. Grekland är Europas största sjöfartsnation, den tredje största i världen.