Den tidigare ND-regeringen försökte i en försiktig reformpolitik fokusera på åtgärder för att förbättra landets fallande konkurrenskraft, mjuka upp spelreglerna på arbetsmarknaden och göra de förlusttyngda statliga företagen mer affärsmässiga. Den nuvarande regeringen har fått agera mycket mer kraftfullt för att genomföra omstruktureringar inom offentlig sektor och statliga företag eftersom sådana reformer ingår som en del av Greklands motprestation för att landet har fått stora ekonomiska stödpaket från eurogruppens medlemmar. Budgetunderskottet har efter revideringar beräknats uppgå till 15,5 % 2009 och 9,5 % av BNP 2010, statsskulden är cirka 142,5 %. Enligt regeringen är den globala krisen inte huvudorsak till landets svåra ekonomiska läge, men krisen har bidragit till att åskådliggöra de underliggande strukturella problemen i det grekiska samhället. Grekland har tappat i konkurrenskraft till följd av flera olika orsaker. Tidigare hög inflation, ineffektiv implementering av regeringens reformer samt myndigheternas dåliga anpassning till den ekonomiska utvecklingen är exempel på dessa problem. Grekland behöver effektivisera skatteindrivningen, minska statsutgifterna, säkerställa långsiktig hållbarhet i statsfinanserna, reformera den offentliga sektorn samt säkerställa implementering av långsiktiga reformer.
Tillväxt: Genomsnittet för tillväxten har det senaste decenniet legat kring 4 procent, klart över genomsnittet för EU15. Offentliga investeringar och privat konsumtion har oftast varit dragloken. Tillväxten 2010 var negativ (-4,5 %), detta i huvudsak till följd av det åtgärdspaket för att sanera statsbudgeten som antogs i mars 2010. I finanskrisens spår har även privatkonsumtionen minskat - liksom turistnäringen (framförallt den inhemska turismen) och sjöfarten.
Inflation: Denna har minskat rejält sedan mitten av 1990-talet då den låg på över 10 procent. Årstakten har det senaste decenniet legat cirka 1,5 procentenheter ovanför genomsnittet inom EU 15. Inflationen år 2010 låg på 5,2 % främst på grund av skattehöjningar på exempelvis tobak, alkohol och bensin. I september 2011 låg inflationen på 3,3 %.
Budget: Landet var i mitten av 2000-talet placerat i EU:s särskilda underskottsförfarande, men lyckades 2006 få ned underskottet under 3 procent. Åren därefter ökade dock underskottet åter. Under 2009 ökade budgetunderskottet till rekordhöga 15,5 %. Grekland befinner sig sedan april 2009 åter i underskottsförfarande. I mars 2010 utlöstes ett åtgärdspaket (en överenskommelse mellan Grekland, EU-kommissionen, IMF och ECB) varvid 110 miljarder euro tillgängliggjordes för att lösa Greklands upplåningsbehov under de närmsta åren. I gengäld har Grekland förbundit sig att föra ner underskottet i den offentliga sektorn till 3 % år 2014 och genomföra ett antal genomgripande strukturella reformer. Bl.a. krävs reformer av socialförsäkringar och pensioner, höjning av skatter, åtgärder mot skattefusk, sänkta och frysta löner i offentlig sektor och liberaliseringar av arbetsrätten.
Eftersom åtgärdspaketet från 2010 inte fick avsedd effekt beviljades Grekland ytterligare ett räddningspaket av eurozonens ledare den 21 juli 2011. Innan detta paket hann träda ikraft hade dock den ekonomiska situationen i landet försämrats ytterligare och ett nytt paket överenskoms den 26 oktober 2011. Detta paket uppgår till 130 miljarder euro. I paketet ingår regelrätta lån till Grekland, rekapitalisering av grekiska banker samt nedskrivning av grekiska statspapper med 50%. IMF har uttalat stöd för paketet men har inte ännu angivit något belopp för detta stöd. Förhandlingar om en omstrukturering av grekiska lån som givits av olika inhemska och utländska privata långivare pågår, och det är fortfarande oklart hur många av långivarna som kommer att delta i en sådan omstrukturering. Utöver ovanstående insatser får Grekland även tekniskt bistånd av EU-kommissionen och medlemsstaterna i syfte att landet på ett bättre sätt ska kunna utnyttja EUs strukturfonder som ska bidra till tillväxten i landet. EU-kommissionen har också fattat beslut om att sänka självfinansieringsgraden för vissa länder, däribland Grekland, vad gäller strukturfonderna så att Grekland enbart behöver betala 5% av beloppet som EU avsätter för godkända projekt i landet.
Extern balans: Under 2010 uppgick den grekiska exporten av varor och tjänster till cirka 48 miljarder EUR och importen till nästan 68 miljarder EUR. Det kan noteras att tjänster står för majoriteten av den grekiska exporten – 27 miljarder mot 21 miljarder euro för varuexporten. Den grekiska importen utgörs huvudsakligen av förädlade varor såsom maskiner, bilar, telekommunikations- och elektronikutrustning, medan de största exportvarorna är frukt och grönsaker, råvaror, bränsle samt textilvaror. Underskottet i bytesbalansen låg 2010 kring 10,5 %. Trots att underskottet minskade något från tidigare år beror underskottet fortsatt på en relativ hög konsumtion, svag konkurrenskraft och en liten tillverkningssektor. Med undantag av livsmedels- och textilindustri, oljeraffinaderier, viss varvs- och stålindustri saknar Grekland större industribranscher. De viktigaste näringarna är turism och sjöfart som tillsammans står för omkring 30 procent av BNP. Grekland är Europas största sjöfartsnation, den tredje största i världen.