Om Tanzania

Här presenteras ambassadens kortfattade landrapport för Tanzania. Rapporten är skriven i januari 2008.

Basfakta   

Statsskick:

Unionsrepublik (fastlandet Tanganyika och den semi-autonoma ögruppen Zanzibar bestående av öarna Unguja och Pemba)

Huvudstad:  Dodoma (Dar es Salaam kommersiellt centrum)
Folkmängd:

38,3 miljoner, varav ca 1 miljon på Zanzibar (2006)

Folkökning per år:

2,9 % (genomsnitt 1988-2002)

Medellivslängd:

46 år (2003)

Spädbarnsdödlighet:

78 (per 1 000 födda)

Yta: 945 087 km2
Språk:

Swahili (officiellt språk), engelska, ca 200 stamspråk

Statschef:

President Jakaya Kikwete

Chef unions-regeringen:

Premiärminister Mizengo Pinda

Utrikesminister
unionsregeringen:

Bernard Membe 

President Zanzibar: Amani Abeid Karume
Chefsminister Zanzibar: Shamsi Vuai Nahodha
Större politiska partier: CCM (regeringsparti), CUF, CHADEMA, UDP, TLP, NCCR-Mageuzi
Nästa parlamentsval: 2010
Valuta:

Tanzaniska shilling (TSh)

Växelkurs:

1 SEK = ca 184 TSh (januari 2008)

BNP:

11,7 miljarder USD (2006)

Export (% av BNP):

14,6 % (2006)

Export:

MUSD 1709 (2006)

Import (% av BNP):

33,7 % (2006)

Import:

MUSD 3950 (2006)

Tillväxt: 

6,2 % (2006)

Budgetunderskott:

11,1 % (2006)

Inflation:

6,7 % (2006)

Utlandsskuld:

7,1 miljarder USD (2005)

Bistånd:

ca 2 miljarder USD/år (2006)

Svenskt bistånd:

819 milj SEK (2006)

Bistånd andel av BNP:

17 % (2006)

Bistånd andel av statsbudgeten:

42 % (2007)

Viktigaste näringar: Jordbruk, handel, turism och mineraler 
Största handelspartners:

Japan, Indien, Sydafrika, Kina, EU, Kanada, UAE

Bilaterala förbindelser
Sverige och Tanzania har nära förbindelser. Redan före Tanzanias självständighet arbetade många svenska missionärer i landet. Efter självständigheten 1961 har ett omfattande utvecklingssamarbete kommit till stånd.

Det officiella besöksutbytet har traditionellt varit stort men dämpats något på senare år. Statsminister Palme besökte Tanzania 1984 och Tanzanias landsfader Julius Nyerere besökte Sverige ett flertal gånger, sista gången i maj 1996. Hans efterträdare, Ali Hassan Mwinyi, var på besök 1990. Tanzanias tredje president Benjamin Mkapa besökte Sverige 1999 och president Jakaya Kikwete i februari 2007. Zanzibars president Karume besökte Sverige i mars 2005.

Det senaste svenska statsrådsbesöket ägde rum i december 2006 då biståndsminister Gunilla Carlsson besökte Tanzania. Biståndsminister Carin Jämtin respektive migrationsminister Barbro Holmberg besökte Tanzania 2005. Statssekreterare Joakim Stymne besökte Tanzania i februari 2007. I september 2007 var Kikwete och Reinfeldt gemensam ordförande för en klimatkommission i FN.

Utvecklingssamarbete
Biståndet under 60- och 70-talen bestod huvudsakligen av stöd till skolor, sjukhus och vattenförsörjning. Under 70-talet tillkom ett omfattande stöd till den industriella sektorn.

Efter en ekonomisk kris i slutet av 70-talet och början av 80-talet förändrades det ekonomiska systemet i Tanzania i marknadsekonomisk riktning. Något senare inleddes en demokratiseringsprocess. Biståndet nådde sin största omfattning 1989/90 med utbetalningar på över en miljard svenska kronor (i 1993 års priser). Under 90-talets första hälft sjönk volymen (lägsta värde 1994/95 på drygt 250 milj kr) men har sedan åter stigit.

Utvecklingssamarbetet genomgick under 90-talet en förändring från enskilda utvecklingsprojekt till breda utvecklingsprogram i utvalda sektorer med den tanzaniska regeringen som huvudansvarig. Nära samverkan mellan givare och regering har etablerats på de flesta områden. Allt större andel av biståndet betalas i form av generellt budgetstöd till fattigdomsbekämpning i nära samverkan med ett tiotal andra givare.

Enligt det gällande avtalet om utvecklingssamarbete bidrar Sverige med upp till 3 800 miljoner SEK under 2006-2010. År 2006 betalade Sverige ut omkring 819 miljoner SEK. Enligt samarbetsstrategin för 2006-2010 inriktas utvecklingssamarbetet på stöd till Tanzanias nya strategi för fattigdomsbekämpning och ökad tillväxt, Mkukuta. Huvuddelen av stödet kommer att ges via statsbudgeten, men även till enskilda organisationer och privata aktörer såsom media- och näringslivsorganisationer. I fokus för samarbetet står tillväxt som gynnar de fattiga, mänsklig utveckling och demokratiutveckling. Energi, handelsrelaterad privatsektorutveckling, utbildning och forskning, förvaltningsreformer samt mänskliga rättigheter och demokrati är prioriterade områden för svenskt utvecklingssamarbete.

Den politiska situationen
Tanzania höll 1995 sitt första demokratiska flerpartival sedan självständigheten. Det andra valet ägde rum på hösten 2000. Landets tredje flerpartival ägde rum i december 2005. Den förre utrikesministern Jakaya Kikwete valdes med över 80% av rösterna till Tanzanias fjärde president sedan företrädaren Mkapa konstitutionsenligt stigit åt sidan efter att ha fullgjort två mandatperioder. Även i parlamentsvalet vann regeringspartiet CCM en jordskredsseger, medan oppositionen reducerade sin representation ytterligare. Kikwete har deklarerat en ambitiös agenda på såväl den inrikespolitiska som den utrikespolitiska scenen, men ännu vidtagit relativt få konkreta åtgärder.

Övergången till flerpartidemokrati har varit en komplicerad process. Arvet från enpartieran är fortfarande påtagligt. Motsättningarna på Zanzibar utgör en av de största utmaningarna. De separata zanzibariska valen har präglats av oegentligheter och våldsamheter. Konflikten mellan regeringspartiet CCM och oppositionspartiet CUF kulminerade i januari 2001 då över 20 demonstranter sköts ihjäl av säkerhetsstyrkor och hundratals utsattes för allvarliga MR-kränkningar. Den efterföljande överenskommelsen om partipolitisk försoning och demokratiska reformer, Muafaka, har bidragit till stabilitet på öarna. De grundläggande problemen kvarstår dock. I samband med valen 2005 anklagade oppositionen regeringen återigen för valfusk och accepterade inte valresultatet, men valde att ändå besätta sina platser i representanthuset. Samtal om en långsiktig lösning pågår sedan januari 2007 mellan CCM och CUF och tecken finns på en överenskommelse om en samlingsregering på Zanzibar i början på 2008.

Sverige har långsiktigt utvecklingssamarbete med Zanzibar. Inte minst de humanitära behoven är mycket omfattande. Det svenska stödet koncentreras huvudsakligen till undervisning, men även energisektorn och bevarandet av stenstaden på Zanzibar erhåller stöd.

Handel och investeringar
Handeln mellan Sverige och Tanzania har fluktuerat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Samtidigt som den svenska exporten ökat med mer än det dubbla till omkring 300 miljoner (2006) har importen från Tanzania minskat. Den ligger idag på ca 25 miljoner kronor och består framför allt av kaffe och bomull. Dock är detta en ökning från början av 2000-talet (2-5 milj kr). Sveriges export består främst av verkstadsprodukter och utgör knappt 8 % av den svenska exporten till Afrika söder om Sahara. Den regionala integrationen i form av Östafrikanska gemenskapen, EAC, kommer på sikt att medföra större handelpotential för regionen.

Scania har traditionellt en stark ställning i Tanzania. Företaget har varit etablerat i landet i över 30 år. Ericsson har ökat sitt engagemang i Tanzania. Sekab inledde 2006 samarbete med tanzaniska regeringen om storskalig etanolproduktion. Även företag som Sandvik och Sweco finns representerade på plats. På Zanzibar verkar några mindre svenska företag inom framförallt möbel- och klädtillverkning samt turism.

Näringslivets Internationella Råd har med stöd från Sida bedrivit en satsning för att öka de kommersiella relationerna mellan Sverige och Östafrika. Programmet fasades ut under 2007.

Svenskar i Tanzania
I Tanzania finns en svensk koloni på ca 250 personer med ett betydande inslag av missionärer samt en växande grupp företagare. En ökande andel svenska turister besöker landet. Sedan 1 januari 1996 råder visumtvång.