December 2009

Nyhetsbrev från december månad.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
- Reform av finansiell sektor
- Lissabonfördragets inverkan på de transatlantiska relationerna
- Bestämd och enad amerikansk inställning till Doha-förhandlingarna
- Senatsförhör om transatlantisk handel
- Infrastrukturminister Åsa Torstenssons besök i Washington
- Diskussion om jordbrukspolitik mellan EU och USA
- Zoellicks syn på världsekonomin
- HÄLSA i House of Sweden våren 2010
- Beyond the Crisis – Implications for SMEs and Entrepreneurs
- Den amerikanska utrikeshandelns utveckling i oktober

Reform av finansiell sektor

Sedan slutet av oktober pågår ett intensivt arbete i kongressen för att reformera granskning och övervakning av den finansiella sektorn. Ett lagförslag har precis lämnat kommittén för finansiella tjänster i representanthuset och även senaten arbetar på ett lagförslag. Ett jämkat förslag väntas först under våren 2010. Nyckelpunkter i förslagen är ökat konsumentskydd vad gäller finansiella tjänster, ökad övervakning och reglering av potentiella systemrisker, riktlinjer vad gäller likvidering av fallerade finansiella institutioner med minskad risk för att skattebetalarna får ta kostnaden för överdrivet risktagande,  samt striktare riktlinjer vad gäller kompensationsprogram.

Den största skillnaden mellan förslagen i senaten och representanthuset är vilken roll Federal Reserve skulle spela i det nya systemet. Representanthuset vill minska Feds roll vad gäller finansiell stabilitet något, medan senatsförslaget helt skulle konsolidera ansvaret till en ny myndighet – Financial Institutions Regulatory Administration, vilket skulle reducera centralbankens ansvarsområde till monetära frågor. - Johan Gustafsson

Lissabonfördragets inverkan på de transatlantiska relationerna

Assistant Secretary of State for European and Eurasian Affairs, Philip Gordon förhördes den 15 december i senatens utrikesutskotts kommitté för europeiska frågor med anledning av att Lissabonfördraget trädde i kraft första december.

Gordon menade att Lissabonfördraget skulle göra EU till en mer effektiv partner, med stärkta institutioner och en utökad roll för EP. Han väntade sig en mer konsistent utrikespolitik. Ett starkt och enat Europa skulle vara i USA:s nationella intresse, ansåg Gordon. Nu kunde EU förhoppningsvis bidra lika mycket till diplomati och försvar som man redan gjorde till handel och ekonomi. Det låg i USA:s intresse att stärka den gemensamma europeiska försvarskapaciteten, som skulle kunna bli ett substantiellt bidrag till internationell stabilitet och säkerhet.

Såväl Gordon som ordförande Delahunt menade att det låg i USA:s intresse att kongressen öppnade ett Bryssel-kontor för att öka förståelsen i de legislativa processerna, som för närvarande var alldeles för låg. EU hade redan aviserat att man avsåg öppna ett kontor i Washington.

Gordon hävdade att det transatlantiska samarbetet inom ekonomi och handel inte skulle komma att påverkas särskilt mycket, då den transatlantiska integrationen redan var mycket hög. På en fråga om Lissabonfördraget kunde medföra mer protektionism från EU:s sida, svarade Gordon att detta inte var troligt. Med tanke på den ekonomiska situationen hade man förväntat sig mer protektionism från EU än vad man hittills hade sett. -Johan Gustafsson

Bestämd och enad amerikansk inställning till Doha-förhandlingarna

Den bild som träder fram allt klarare här på amerikansk sida är att USA håller fast vid en mycket bestämd inställning till de s k Doha-förhandlingarna i WTO, Världshandelsorganisationen. Man verkar för ökat marknadstillträde för industrivaror i de stora tillväxtekonomierna (Kina, Indien, Brasilien, Sydafrika m fl) och det handlar främst om områden som kemikalier, elektronik och maskiner, som utgör en stor del av importen hos de aktuella länderna så det finns en stor potential marknad. Det finns en stor enighet om denna position som går över partigränserna och som delas av även andra delar av det amerikanska näringslivet som tjänstesektorn och jordbruksområdet. Att USA är tämligen isolerat i sin position är inte heller något man störs nämnvärt över, men EU är en av de få partners som man kan diskutera detta med mer öppet. Men samtidigt är den bilaterala process man nu försöker inleda med länderna som har valts ut mycket svår att få inblick i. Det förefaller dock klart att man inte fått upp någon dragkraft i de samtal man haft. Det får därför anses se ganska mörkt ut för utsikterna att äntligen avsluta Doha-rundan under 2010, som det nu finns ett åtagande om från de politiska ledarna. Men om kongressen kan få klart en sjukvårdsreform före jul och det blir ett positivt resultat från klimatmötet i Köpenhamn (och om tomten kommer) kan det kanske ändå lossna i Doha-förhandlingarna nästa år. (claes.hammar@foreign.ministry.se)   

Senatsförhör om transatlantisk handel

Senatens utrikesutskotts kommitté för europeiska frågor förhörde den 9 december Robert Hormats, Under Secretary of State Economic, Energy and Agricultural Affairs samt en panel bestående av bl a Frances Burwell, Director of Transatlantic Relations vid Atlantic Council och Michael Maibach, ordförande och VD på European American Business Council om hur den transatlantiska handelsrelationen kunde stärkas.
 
Hormats menade att TEC var ett ypperligt tillfälle att förbättra den bilaterala ekonomiska relationen genom att samarbeta kring regleringsfrågor och innovationsfrågor – nanoteknologi, eHealth och IPR-frågor betonades. Inom ramen för TEC kunde även gemensamma standarder tas fram.

Lissabonfördraget ökade behovet att utveckla samarbetet på regeringsnivå och skapade ett behov att samarbeta även på legislativ nivå.

Maibach menade att TEC ännu inte nått sin fulla potential och föreslog fem åtgärder för förbättring:

• Välj ut projekt som har stöd på båda sidor för ett starkt, långvarigt samarbete.
• Välj projekt som kan genomföras inom ett till fyra år.
• Utse seniora tjänstemän på båda sidor med ansvar för projekten. Dessa utvecklar en roadmap för hur projektet ska genomföras, inklusive tidsbestämda mål samt ser till att nyckelgrupper inom privat sektor deltar aktivt.
•  Ett TEC-möte varje halvår bör granska prestationerna i projektgrupperna. Lagstiftare på båda sidor måste vara involverade i granskningsprocessen.
• Det årliga toppmötet måste innehålla deliverables från TEC. Dessa måste ha operationellt värde för industrin.

Burwell talade sig varm för en transatlantisk marknad utan tariffera handelshinder och utan hinder mot utländska investeringar. Det skulle dock inte vara en exkluderande FTA, utan ett instrument att öppna upp det globala handelssystemet genom att låta länder ansluta om de var beredda att acceptera villkoren. Det skulle kunna ingjuta nytt momentum i de multilaterala förhandlingarna.

Vad gällde valet av Catherine Ashton till ny utrikesminister menade Burwell att det inte signalerade en önskan om ökad aktivitet på handelsområdet från EU:s sida. Det var andra saker som avgjort valet. Ashtons positiva syn på det transatlantiska samarbetet betonades särskilt. - Johan Gustafsson

Infrastrukturminister Åsa Torstenssons besök i Washington

I början av december besökte infrastrukturminister Åsa Torstensson Washington för att diskutera frågor inom transport- och IT/telekom-områdena inom den amerikanska förvaltningen inför utarbetande av EU-policies på dessa områden. I ett möte med representanter från USTR diskuterades aktuella frågor på IT-området och de s k ACTA-förhandlingarna, dvs en Anti-Counterfeit Trade Agreement.

Från amerikansk sida ville man gärna se ett ökat informationsutbyte mellan EU och USA kring  s k "smart grids" för eldistribution, då energieffektivisering var av stor vikt för att möta klimatutmaningen.

Amerikanska företrädare informerade den svenska delegationen om en pågående process för att diskutera hur IT förändrar ekonomin i stort och hur nya teknologiska genombrott förändrar IT-marknaden. En av slutsatserna man dragit av detta arbete var att man inte hade diskuterat hur handelspolitiken skulle kunna hjälpa till att främja IT-marknaden och användningen av IT sedan 1990-talet. Man hade nu börjat fundera på ett sådant initiativ och ville ha input från EU kring denna fråga.

Vad gällde ACTA-förhandlingarna var båda parter överens om att det krävdes mer transparens i förhandlingarna och att förhandlingarna nu var tillräckligt långt gångna för att börja diskutera hur den offentliga insynen kunde öka. Båda parter ville se flexibla regler som kunde förändras i takt med tekniken, men som trots det kunde råda bukt på problemet med piratkopiering. -Johan Gustafsson

Diskussion om jordbrukspolitik mellan EU och USA

Ordföranden för EU-parlamentets jordbrukskommitté, Paulo de Castro, besökte nyligen USA för att diskutera jordbrukspolitik med sina kollegor i amerikanska kongressen och i administrationen. Från europeisk sida framhölls att det kunde finnas gemensamt intresse över Atlanten att diskutera jordbruksfrågor eftersom man på var sin sida inom kort skall börja diskutera en ny s k Farm bill och en översyn av CAP, EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Frågor av intresse var t.ex. hur markvård skulle kunna utgöra en del av klimatpolitiken samt djurskydd, som ingår i CAP, men inte i den nuvarande Farm bill. En ansats i känsliga frågor skulle kunna vara att se på det mer vetenskapligt än ideologiskt hade Castro föreslagit i sina samtal. Han hoppades också på ett svarsbesök av sin amerikanska kollega, Collin Peterson, för fortsätta diskussioner, där storleken på framtida jordbruksstöd var en mycket viktig fråga, som kunde komma att påverkas av utvecklingen i WTO:s Doha-förhandlingar. (claes.hammar@foreign.ministry.se)

Zoellicks syn på världsekonomin

Världsbankscehefen Robert Zoellick talade på Atlantic Council den 10 december om sin syn på läget i världsekonomin. Zoellick menade att den ekonomiska återhämtningen skulle ske gradvis och att krisen ännu inte var förbi. Risker under 2010 skulle vara hög arbetslöshet, politiskt tryck för protektionistiska åtgärder, prisbubblor till följd av den monetära expansionen och minskad tillväxttakt när stimulanspakten fasas ut. Dessutom behövdes en annan källa för efterfrågan än de amerikanska konsumenterna. Zoellick spekulerade även kring kraftigt stigande livsmedelspriser under 2010 då efterfrågan steg fortare än utbudet till följd av den ekonomiska återhämtningen.

På en fråga från Spaniens tidigare utrikesminister Ana Palacio om behovet att göra Världsbanken mer representativ, menade Zoellick att det var en viktig fråga, men några procent högre röststyrka var inte tillräckligt. Ännu viktigare var fler platser för fattiga länder vid förhandlingsbordet. EU:s 8-9 platser var en hämsko– med en EU-stol skulle arbetet effektiviseras avsevärt.

Vad gäller den i USA heta frågan om Kinas fasta växelkurs menade Zoellick att de strukturella rigiditeterna var så stora att fokus på strukturer, som konsumtionsmönster och sparande, var nödvändigt för att en potentiell växelkursreform skulle ha någon effekt på handelsbalansunderskottet.

Zoellick berömde Europas hantering av den ekonomiska krisen. ECB hade utmärkt sig positivt under krisen, vilket ökat respekten för euron. EU:s stöd till det hårt drabbade Östeuropa var ett positivt tecken på att de europeiska institutionerna fungerade. -Johan Gustafsson

HÄLSA i House of Sweden våren 2010
 
Under våren 2010 planerar ambassaden för fortsatt temaverksamhet med fokusering på området hälsa. En av de stora frågorna och utmaningarna på den politiska agendan i USA är en ny hälsoreform och valet av tema föll sig därför naturligt. Hälso- och sjukvårdsområdet är ett område där Sverige har stor forskarkompetens och flera framstående företag. Under tio veckor med start den 25 mars kommer House of Sweden att inbjuda till seminarier, workshops, policysamtal, utställningar och kulturaktiviteter som vänder sig till den breda allmänheten och till professionella inom hälso- och sjukvårdsområdet. Idén är att utbyta erfarenheter med USA samt att visa upp svenskt kunnande inom en rad olika relaterade områden. Ambassadens temaverksamhet är ett integrerat främjande där forskning, politik, handel och kultur ingår. För frågor och anmälan av intresse att deltaga som aktör kontakta Eva Ohlin (Tillväxtanalys, temaledare, Washington) eller Lennart Killander Larsson (UD-AME, House of Sweden samordnare, Stockholm), lennart.killander-larsson@foreign.ministry.se. (eva.ohlin@growthanalysis.se)

Beyond the Crisis – Implications for SMEs and Entrepreneurs

Den 30 oktober hölls seminariet ”Beyond the Crisis – Implications for SMEs and Entrepreneurs” på House of Sweden i Washington D.C. Effekterna för företagande, entreprenörskap och innovationer i finanskrisens spår diskuterades. Arrangemanget anordnades av Entreprenörskapsforum tillsammans med Tillväxtanalys och Sveriges ambassad, och gästades av ett drygt 50-tal personer från organisationer som jobbar med och har ett intresse av entreprenörskapsfrågor.

Diskussionerna inriktade sig på åtgärder och strategier för att uppmuntra företagande och innovationer i finanskrisens spår. Seminariet gästades av tre svenska föredragshållare. Jens Henriksson, tidigare statssekreterare på finansdepartementet och nu enhetschef inom Internationella Valutafonden (IMF) berättade om finanskrisens effekter på företagande och strategier för att rätta till banksektorn.  Han efterfrågade politiskt ledarskap och reformer för att rädda systemet och tillade att han trodde på kapitalismen, men inte på en kapitalism där det privata tog alla vinster och där det offentliga stod för förlusterna och syftade på bonussystemen för bankdirektörer samtidigt som staten stod som garant för att täcka förlusterna för banksektorn.

Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, pratade om vetenskaplig metodik kring studiet av ekonomiska effekter av entreprenörskap och betonade att det var viktigt att klargöra de aspekter man önskade forska om.  Peter Wikström från myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) föreläste om de utmaningar som politiker stod inför när det gällde att stödja entreprenörskap och egenföretagande under den ekonomiska krisen.
- Erik Gutierrez-Aranda

Den amerikanska utrikeshandelns utveckling i oktober

I oktober månad minskade handelsbalansunderskottet med 7,8 procent jämfört med september till $32,9 miljarder. Värdet på importen steg med $0,7 miljarder till $169,8 miljarder, en ökning med 0,4 procent jämfört med föregående månad. Till största delen bestod importökningen av kapital- och konsumentvaror. Exporten ökade med $3,5 miljarder till $136,8 miljarder, en ökning med 2,6 procent. Ökningen bestod främst av kapital- och konsumentvaror. - Johan Gustafsson

VI SOM ARBETAR MED HANDELSNYTT ÖNSKAR ALLA LÄSARE GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!