Efter fjorton år av god tillväxt och ökad sysselsättning befinner sig den spanska ekonomin sedan början av 2008 i en kraftig nedgång med anledning av krisen på den internationella finansmarknaden och slutet på byggboomen. Problem återfinns också i strukturen på arbetsmarknaden där det finns en marknad för fast anställda och en annan för korttidsanställda där den senare sektorn dessutom har mycket låg produktivitet. Den låga produktiviteten i kombination med ett omfattande beroende av importerad energi och en framtill nyligen hög inflation utgör emellertid den spanska ekonomins svaga punkter och leder till minskande konkurrenskraft. På kort sikt har den minskade konkurrenskraften bl.a. lett till löpande underskott i handels- och bytes¬balans vilket undergräver förutsättningarna för den långsiktiga tillväxten. Tack vare medlemskapet i eurozonen leder dock inte underskottet till valutakursinstabilitet. Det är trots det ett tecken på att den spanska ekonomin är i obalans. Drygt två tredjedelar av handelsutbytet sker inom EU. Största handelspartners är Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien. Spanien svarar tillsammans med USA för merparten av utländska investeringar i Latinamerika.