Inrikespolitik

Spanien är en konstitutionell monarki och parlamentarisk demokrati. Val hålls vart fjärde år. Parlamentet har två kamrar: deputeradekammaren och senaten. Landet är indelat i 17 autonoma regioner, med varierande grad av självbestämmande och egna regionala parlament och regeringar.

Spanien är en konstitutionell monarki och parlamentarisk demokrati. Val hålls vart fjärde år. Parlamentet har två kamrar: deputeradekammaren och senaten. Landet är indelat i 17 autonoma regioner, med varierande grad av självbestämmande och egna regionala parlament och regeringar. I mars 2008 hölls parlamentsval i Spanien som gav förnyat förtroende för socialistpartiet Partido Socialista Obrero Español (PSOE).

Den 11 april 2008 kunde således José Luis Rodríguez Zapatero åter svära eden som Spaniens premiärminister för en andra mandatperiod. (Ministerlista efter regeringsombildning den 7 april 2009 återfinns i bilaga)

Den största utmaningen för en spansk premiärminister är att hantera spänningen mellan nation och region. Särskilt regionerna Katalonien och Baskien ställer krav på ytterligare självbestämmande, vilket är politiskt känsligt i förhållande till det kastilianska Spanien liksom landets mindre utvecklade områden.

Regeringen genomför ett ambitiöst reformprogram på det sociala området, som utmanar en del samhällssektorers traditionella värderingar. Införandet av samkönade äktenskap, åtgärder för ökad jämställdhet, abortfrågan och minskning av det katolska inflytandet i skolundervisningen är frågor som tidvis skapat en livlig politisk debatt. Ytterligare en utmaning för regeringen är hur strömmen av irreguljära invandrare från bland annat Afrika ska hanteras.

I en terroristattack i mars 2004 dödades 191 personer och nära 1 600 skadades. Rättegången mot de misstänkta inleddes under våren 2007 och domar avkunnades i september samma år. Attentaten var ett verk av den internationella terrorismen med förgreningar också i Frankrike, Belgien och Italien, utformad för att utföra urskillningslösa attentat och rekrytera anhängare för insatser i konfliktområden som Irak.

I Spanien finns också den baskiska terroristorganisationen ETA (Euskadi Ta Askatasuna, Baskien och frihet på baskiska) som sedan 70-talet genomfört ett stort antal terroristattentat i sin strävan att uppnå ett självständigt Baskien. Sedan dess har över 800 personer mist sina liv i olika terroristattentat och över 7 000 personer skadats. Genom framgångs¬rikt samarbete mellan spansk och fransk polis har organisationen försvagats kraftigt.

År 2006 hade på nära tre år har inget attentat med dödligt utgång genomförts, men väl mindre attentat med materiella skador liksom utpress¬ning av baskiska företagare. ETA förklarade ”permanent eldupphör” i mars 2006 och regeringen inledde en politisk process angående Baskiens självstyre under förutsättningen att ETA skulle demobilisera.

Så skedde inte och i december 2006 genomförde ETA ett nytt stort bilbombsattentat med två döda. Några månader senare meddelade ETA att man lämnar förhandlingsbordet och återgår till terrorism.