Professor Johan Wiklund från Syracuse University utgick ifrån observationen att många länder har liknande tillväxt men starkt varierande grad av entreprenörskap. USA och Sverige utgör där motpoler med ungefär tre gånger fler startade företag i USA per capita än i Sverige. Kvaliteten i de företag som startas är dock avgörande för effekten på tillväxt och Professor William Baumol, New York University, som deltog i debatten påpekade att det finns ett negativt samband mellan de som startar vissa typer av företag (replicative entrepreneurship) och tillväxt medan det är innovativt entreprenörskap som är tillväxtskapande. Vidare hävdade Wiklund att entreprenörskapsandan i Sverige och USA var liknande men att institutionella förutsättningar gör att mycket av entreprenörskapsandan i Sverige får utlopp inom stora organisationer, såväl i privata företag som inom offentlig sektor. En förklaring till detta är de svaga ekonomiska incitamenten i Sverige att starta företag.

Professor Amar Bhidé från Columbia University utgick från sin nyligen publicerade bok ”The Venturesome Economy” och gav en presentation där han hävdade att specifika delar av finansmarknaden fallerat i USA men att det kapitalistiska systemet fungerar väl. Den finansiella krisen i USA kan härledas till uppluckringen av Glass-Steagall Act från 1933, vars syfte var att reglera finansmarknaden och därigenom bankernas utlåning. Bhidé påpekade att hög belåning i USA inte är ett nytt fenomen utan förekommit i minst 150 år då regleringar så tillåtit. I takt med att nya ekonomiska diversifieringsmodeller arbetades fram och lagstiftare påverkades av dessa att tillåta lägre kapitaltäckningskrav och nya finansiella produkter förändrades bankernas affärsmodell från en relationsmodell där banken kände låntagaren till en institutionell modell där den slutliga låntagaren var okänd för banken. Bhidé menade att det var märkligt att denna modell fungerat så länge som den gjort.

Vidare framförde Bhidé kritik mot en stark tro på ekonomisk betydelse av forskning och utveckling och hög naturvetenskaplig forskningskompetens. Bhidé menade att dessa faktorers betydelse för tillväxt övervärderats i USA. USA har under 25 år ständigt tappat mark gentemot EU och Japan i termer av patent, doktorsexamen inom naturvetenskap och FoU men samtidigt haft en minst lika hög tillväxt. Bhidé menade därför att den verkliga styrkan i USA är innovation och hur man kommersialiserar kunskap och uppfinningar. Flera faktorer samverkar till denna styrka inklusive en hög konsumtion av nya produkter. Denna innovationsförmåga i USA är dessutom till stora delar ickedestruktiv och kompletterar befintliga produkter. Bhidé konstaterade att sysselsättningen inom tjänstesektorn har varit högre än inom tillverkning i USA sedan 1720. Bhidé avslutade med att betona att USA:s ekonomiska system nu befinner sig vid ett vägskäl. Han fruktade att USA:s regering är benägen att genomföra genomgripande förändringar av det ekonomiska systemet snarare än att angripa de specifika problemen inom banksektorn, vilket riskerar minska USA:s potentiella tillväxt.

Professor Pontus Braunerhjelm som är VD för Swedish Entrepreneurship Forum ägnade sin presentation åt slutrapporten från regeringens globaliseringsråd där han varit huvudsekreterare. Braunerhjelm tecknade en bild av var Sverige befinner sig i världen nu och vilka framtida scenarier som är sannolika. Under de närmaste tio åren förväntas mer än 300 000 arbetstillfällen försvinna inom arbetskraftsintensiv näring i Sverige. Detta kompenseras fullt ut av tillväxt inom kunskapsintensiv näring, men kommer att leda till ökade löneskillnader mellan arbetskraft med hög och låg utbildning. Denna utveckling kommer att innebära ett stresstest för den svenska välfärdsmodellen. Vidare betonade Braunerhjelm den tvådelade arbetsmarknaden i Sverige där rörligheten till 70 procent finns bland den relativt lilla grupp om drygt 10 procent av arbetskraften som har tidsbegränsade anställningar. Braunerhjelm refererade i detta sammanhang till en rapport skriven av Summers och Hines  i år där det framgår att Sveriges skattestruktur skiljer sig från andra små och öppna länder på så sätt att Sverige i likhet med större länder är mer beroende av skatteintäkter från arbete. Braunerhjelm avslutade med att översiktligt gå igenom de rekommendationer som sekretariatet gett.

Professor Baumol kommenterade att utifrån hans mångåriga erfarenhet av Sverige vore de viktigaste åtgärderna ur ett entreprenörskapsperspektiv att förändra svenska konkursregler till förmån för företagare och att säkerställa att de individer som går från anställning till egenföretagande omfattas av det sociala skyddsnätet.

> Se bilder genom att klicka på Dokument i högerspalten