Undersökningarna genomfördes i samband med byggande på kulturarvsområdet och, enligt den gällande lagstiftningen, finansierades av byggherrarna. Som resultat av utgrävningarna vid Nyen och Nyenskans fick man kvalitativt ny information om stadens och fästningens historiska planering, dess bostäder, ekonomibyggnader och fortifikation, samt om befolkningens vardagsliv.
Vid utgrävningarna på högra sidan Okhta flod, på paltsen för den svenska staden Nyen och på c:a 1,2 – 1,6 meter djup, undersöktes resterna av fyra träbyggnader från 1600-talet. Fyndsamlingen som man upptäckte vid utgrävningen innehåller svenska och ryska kopparmynt, kulor, kartesch, tegelstenar och takpannor, delar av bordsservis och kökssaker, varor av näver mm
Vid utgrävningarna på udden vid Okhta:s utlopp till Neva, där den svenska fästningen Nyenskans befann sig på 1600-talet, undersöktes en yta på c:a 1500 kv m där återfanns de fyllda vallgravarna från olika perioder i Nyenskans historia. Undersökningen hjälpte att identifiera tre olika faser i fästningens byggande. Den ursprungliga befästningen uppfördes år 1611 och moderniserades därefter under Nyenskans första decennium. Under den tredje fasen, efter kriget av 1656-1661, byggde man om försvarsanläggningarna i Nyenskans och skapade då en stjärnformad fästning med fem bastioner och två raveliner.
Detta kulturarv utgör de viktigaste forntida minnesmärkena i S:t Petersburg.
Piotr Sorokin, chefen för S:t Petersburgs arkeologiska expedition av Ryska vetenskapsakademins institut för materiell kulturhistoria, och Nordvästra institutet för kulturarv
> Sveriges historiska kontakter med nordvästra Ryssland